hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Anders-Petter
    Malmö högskola.
    "Shoot ’em up -musik": om musikaliska strukturer för interaktivt berättande i tevespelet Rez2003In: NM/T Nutida Musik/Tritonus, ISSN 0029-6597, no 2, p. 26-30Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det musikdramatiska berättandet har idag lierat sig med nya medier och teknologier. Resultatet av detta är att gränsen mellan lyssnaren och den aktive kompositören håller på att luckras upp. I musiken till datorspelen finner vi ett musikdramatiskt berättande som genom interaktiviteten frångår det traditionella berättandets linjära narratologi. Att komponera musik som både är intressant och samtidigt flexibelt rättar sig efter en publik som fysiskt medverkar till att skapa musiken är kanske vår tids största utmaning för nu verksamma musiker, tonsättare och dramatiker.

  • 2.
    Andersson, Anders-Petter
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Cappelen, Birgitta
    The Oslo School of Architecture and Design.
    Musical interaction for health improvement2014In: Oxford handbook of interactive audio / [ed] Karen Collins, Bill Kapralos, Holly Tessler, Oxford: Oxford University Press , 2014, p. 247-262Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    During the past decade, tangible sensor technologies have matured and become less expensive and easier to use, leading to an explosion of innovative musical designs within video games, smartphone applications, and interactive art installations. Interactive audio has become an important design quality in commercially successful games like Guitar Hero , and a range of mobile phone applications motivating people to interact, play, dance, and collaborate with music. Parallel to the game, phone, and art scenes, an area of music and health research has grown, showing the positive results of using music to promote health and wellbeing in everyday situations and for a broad range of people, from children and elderly to people with psychological and physiological disabilities. Both quantitative medical and ecological humanistic research show that interaction with music can improve health, through music’s ability to evoke feelings, motivate people to interact, master, and cope with difficult situations, create social relations and experience shared meaning. Only recently, however, the music and health field has started to take interest in interactive audio, based on computer-mediated technologies’ potential for health improvement. Here, we show the potential of using interactive audio in what we call interactive musicking in the computer-based interactive environment Wave. Interactive musicking is based on musicologist Christopher Small’s concept “musicking”, meaning any form of relation-building that occurs between people, and people and things, related to activities that include music. For instance, musicking includes dancing, listening, and playing with music (in professional contexts and in amateur, everyday contexts). We have adapted the concept of "musicking" on the design of computer-based musical devices. The context for this chapter is the research project RHYME. RHYME is a multidisciplinary collaboration between the Centre for Music and Health at the Norwegian Academy of Music, the Oslo School of Architecture and Design (AHO), and Informatics at the University of Oslo. Our target group is families with children with severe disabilities. Our goal is to improve health and wellbeing in the families through everyday musicking activities in interactive environments. Our research approach is to use knowledge from music and health research, musical composition and improvisation, musical action research, musicology, music sociology, and soundscape studies, when designing the tangible interactive environments. Our focus here is interaction design and composition strategies, following research-by-design methodology, creating interactive musicking environments. We describe the research and design of the interactive musicking environment Wave, based on video documentation, during a sequence of actions. Our findings suggest some interactive audio design strategies to improve health. We base the design strategies on musical actions performed while playing an instrument, such as impulsive or iterative hitting, or sustainable stroking of an instrument. Musical actions like these can also be used for musicking in everyday contexts, creating direct sound responses to evoke feelings that create expectations and confirm interactions. In opposition to a more control-oriented, instrument and interface perspective, we argue that musical variation and narrative models can be used to design interactive audio, where the audio is seen as an actor taking many different roles, as instrument, co-musician, toy, etc. In this way, the audio and the interactive musicking environments will change over time, answering with direct response, as well as nose-thumbing and changing response, motivating creation, play, and social interaction. Musical variation can also be used to design musical backgrounds and soundscapes that can be used for creating layers of ambience. These models create a safe environment and contribute to shared meaning.

  • 3.
    Bondesson, Elenore
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nöretoft, Zenita
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    NPS-diagnostiserade elever med ett digitalt kompensatoriskt hjälpmedel: Betydelsen av kompetens ur ett lärarperspektiv2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

  • 4.
    Cappelen, Birgitta
    et al.
    Oslo School of Architecture and Design.
    Andersson, Anders-Petter
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Co-created staging: situating installations2011In: Interactive Media Arts Conference, IMAC2011, Re-new digital arts festival / [ed] Ass. Prof. Morten Søndergaard, ArT / Aalborg University, Copenhagen, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Staging is the creative act of showing something to an audience.When staging, the artist choose and create the context, situationand structure of the presented object, play or installation. The chosen context and situation provide background for the audience interpretations. Meaning is co-created between the artist and audience, based on the cultural and individual understanding of the context and situation. The term installation is open, ambiguous and undefined. One does not completely know what to expect and where to find an installation. It is open towards many interpretations. In this paper we present how we worked with staging of two interactive installations in different exhibition situations, to provoke and motivate different interpretations, expectations and interactions. We argue for staging as a communicative strategy to attract and motivate diverse audiences and user groups to collaborate and co-create through interpretation and interaction. Further we argue that installations have to be open to many possible structures, interpretations, interaction forms and roles the user can take, and shift betweendynamically. When the user dynamically restructure, shift rolesand thereby re-situate the installation, the user is a co-creator in the staging act. We call this dynamic staging.

  • 5.
    Cappelen, Birgitta
    et al.
    Oslo School of Architecture and Design.
    Andersson, Anders-Petter
    Kristianstad University, School of Engineering. Kristianstad University, School of Health and Society.
    Designing Smart Textile for Music and Health2011In: Ambience11: Where Art, Technology and Design meet - Proceedings 2011 / [ed] Lars Hallnäs, Borås: CTF, The Swedish School of Textile, University of Borås , 2011, p. 39-48Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we present our ongoing research on designing smart textile solutions for musical tangibles, what we call co-creative tangibles. Our textile, musical tangibles shall be used to improve health and wellbeing for children with severe disabilities and their families, in their homes. We use theories from the Music and Health field as a framework, both for the design process and the design related user evaluations. Building on an ecological and holistic health approach, our main goal is to reduce passivity and isolation, for the child with special needs. To achieve our overall goal, improve health for the users, our textile, musical tangibles have to evoke feelings in the user, be possible for the users to master, create and strengthen social relations and give the users a feeling of wholeness. Because of our ambitious goal, the diversity of users and the varying everyday situation, our musical tangibles have to offer the users a variety of musical actions to perform, and continuous choices of intensity levels and focus of attention. If not, the musical tangibles will lose their interest fast, and lack the relation building qualities we need. Our Music and Health approach therefore demands our textile, musical tangibles not only to be used as an instrument in limited therapeutic session, but in many situations in the users’ everyday lives.

  • 6.
    Eilard, Angerd
    Malmö högskola.
    Några glimtar av barndom i grundskolans läseböcker2010In: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2010, p. 93-110Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Fredriksson, David
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Ägonamn i skånskt mellanbygdslandskap före laga skifte: En studie av ägonamn i Träne socken 1570-18172016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet består av undersökningar med koppling till ägonamnsforskning, dvs. forskning som berör namn på åker och äng. Syftet med detta arbete är att undersöka ägonamnen och den koppling ägonamnen har till kulturlandskapet över tid. Arbetet är grundat på historiska dokument med ursprung i Träne socken, en nordostlig skånsk socken, vilka möjliggör tre nedslag i historien; landeboken från 1570, en geometrisk avmätning från 1705 och enskiftet/storskiftet från 1812–1817. Dessa tre nedslag har valts då de alla har historiska dokument knutna till sig bestående av nedtecknade ägonamn som presenterar hela eller delar av Träne sockens ägonamnsförråd. Den inledande delen av arbetet har bestått av att excerpera, alltså sammanställa, alla ägonamn från de historiska källorna för vidare tolkning, detta har gjort att listan med ägonamn och deras tolkningar fått en betydande del i arbetet. Nästa steg har bestått av en kategorisering av ägonamnslistan (bestående av 10 olika kategorier för att täcka in olika namnelement) för att möjliggöra vidare analys som ska besvara frågan: ”vilken variation av ägonamn finns mellan olika byar i en socken?” Utöver kategoriseringen görs även en analys av ägonamnskontinuiteten till Träne kyrkbys prästhemman, vars ägonamn tas upp i de tre historiska källor, och som ska besvara frågan: ”vilken kontinuitet av ägonamn går att se i en enskild by?” Slutligen ska frågeställningen: ”vad säger ägonamnen om kulturlandskapets utseende och utveckling?”, avsluta och knyta ihop tidigare frågeställningar. Resultatet av ägonamnskategoriseringen visar att det svårligen går att se något distinkt mönster mellan olika byar i samma socken, möjligen går det att se att större byar har en mer jämn fördelning av ägonamn i de olika kategorierna jämfört med mindre byar. Kontinuitetsanalysen visar att ägonamnen till prästhemmanet i Träne kyrkby överlag har en stark kontinuitet, ägonamn till åker har dock en starkare kontinuitet än ägonamn till äng. Slutligen så ger ägonamnen i kombination med en karta en god beskrivning av olika element i landskapet. Dessa element kan även delas in i olika strukturer som i sin tur kan förklara uppkomsten och karaktären av ägonamnen i Träne socken.

  • 8.
    Holmberg, Hans
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Gamla kyrkogården: en kulturoas i Kristianstad1987Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Holmqvist, Stefan
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Vårdträdens resa i tid och tanke: en komparativ studie över tid om bakomliggande orsaker till ett landskapselements uppkomst2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.

  • 10.
    Håkansson, Anders
    Göteborgs universitet.
    Venus, Pax eller Pales?: den s.k. Tellusfrisens centralgestalt i gammalt och nytt ljus2011Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Venus, Pax eller Pales? Den s.k. Tellusfrisens centralgestalt har alltsedan frisen hittades på 1500-talet varit föremål för återkommande försök till identifiering: elementet jord, Tellus, Pax, Italia, Venus, Rhea Silvia eller Ceres. Ikonografiska studier och texter av Horatius, Lucretius och Vergilius har använts som stöd för identifikationsförsöken. En utgångspunkt vid dessa identifikationer har varit att det altare frisen tillhör är det Ara Pacis Augustae, som invigdes år 9 f.Kr. Man har därför varit tvungen att sätta frisens motiv i relation till detta altare. De framförda identifieringarna undersöks och jämförelser med en fris från Karthago görs. Ingen av identifieringarna är problemfri; viktiga attribut saknas, eller så tycks någon gudinna framställas på ett tidigare okänt sätt.

    En tidigare oprövad identifiering, Pales, prövas och kopplingen till Ara Pacis släpps. Resultatet är en väl sammanhållen identifiering av helgedomen som ett altare helgat åt staden Roms grundläggning, eller gudinnan Roma. Några friser tycks visa deltagare i festen Parilia och i övrigt pekar motiven på den juliska, eller augusteiska, ättens ursprung och fortbestånd.

    För det fortsatta studiet av friserna och helgedomen hävdas att uppfattningen att det är fråga om Ara Pacis Augustae måste överges.

  • 11.
    Håkansson, Caroline
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Vad är en kulturväg?: En jämförande studie av kulturvägsinventeringar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

  • 12.
    Jönsson, Håkan
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Mjölk: en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi2005Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 13.
    Karlsson, Johan
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    ”Balloon Wars & snapphanarna”: lärdomar av narrativt filmskapande i skolan2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna – lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning. Empirin grundas på frågeformulär som de deltagande eleverna skriftligen och individuellt fick besvara ett år efter att filmen spelats in, samt på kvalitativa intervjuer med elevernas tre mentorer som också var närvarande under filmprojektet. Upplevda lärdomar som framkommer är förbättrad samarbetsförmåga, ökad vi-känsla i storgruppen, stärkt socioemotionell utveckling, kunskaper om filmprocessens faser och en praktisk förståelse för snapphanarnas levnadsvillkor (när eleverna ”levde” som dem). Utvecklingsmöjligheter för filmmetoden handlar om mer tid till förfogande, rätt tekniska resurser på plats, mindre elevgrupper och större delaktighet för eleverna i hela filmprocessen. Det sociokulturella perspektivet kan hjälpa den filmskapande pedagogen att hitta en modell för lämpliga elevgrupper (hur) med mixade förkunskaper, medan den konkurrerande variationsteorin kan hjälpa pedagogen att hitta ett lämpligt lärandeobjekt (vad). Ytterligare en slutsats är att ett filmtema skulle kunna utgå från elevernas spontana rollekar på rasterna.

  • 14.
    Lenninger, Sara
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Iconic attitude and how similar is similarity2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Pictures and other visio-spatial signs with iconicity diverge in expression, and in how they operate on meaning. Like all signs, pictures are polysemous (Groupe µ 1992) and have several layers of meaning - such as being perceptual objects and signs, having pragmatic and contextual meanings etc. (Medin et al 1993; Tversky 1977). Pictures also rely on iconic meaning (Sonesson 1989). Similarity is a predominant feature in iconic signs – however similarity is not a single kind of relationship. The relevance of similarities differs. Sometimes, but not always, perception of similarities is tightly coupled to the conception of a sign relation. Important in this presentation, is the point that via the sign relation one may gain insight into structurally different organizations of similarity relations. A concept of Iconic Attitude (Lenninger 2019) is presented and discussed as a Phenomenal outlook that responds to the qualities in the iconic ground and thus may “manifest” a visual generalization in a specific sign perception.

    Goodman, N. 1972. Seven strictures on similarity. In Problems and projects, 437–446. Indianapolis/New York: Bobbs-Merrill.

    Groupe µ (1992). Traité du signe visuel. Pour une rhétorique de l'image. Paris: Seuil.

    Medin, D. L, Goldstone, R. L., & Gentner, D. (1993). Respects for Similarity. Psychological Review, 100(2), 254-278.

    Lenninger, S. (2019). The metaphor and the iconic attitude. Cognitive Semiotics, 12(1).

    Sonesson, G. (1989). Pictorial Concepts: inquiries into the semiotic heritage and its relevance to the interpretation of the visual world. Lund University Press: Lund.

    Tversky. A. (1977). Features of similarity. Psychological Review, 84(4), 327-352.

  • 15.
    Lenninger, Sara M.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    When the other's responses are unpredictable; why does the baby still pay attention to the interaction?2015In: Semiotic (un)predictability / [ed] Kull, Kalevi, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In a study on young infants’ susceptibility to synchronic behaviours in dyadic interactions with others the children’s responses indicated tolerance in their interpretation of the situation. When 6 months old infants encountered a communicative other who did not match to the infants’ communicative behaviours the young infants nevertheless remained focused on the interaction. Moreover, the infants made efforts to intervene and take action in the communicative event.

    An increasing number of studies support the assumption that dyadic, dynamic and mutual interactions can be traced in communicative and affective relations between caregivers and infants from early infancy (Beebe et al 1985, Bråthen 2009, Stern 1985, Rochat 2009, Trevarthen & Murray 1985). According to Murray and Trevarthen (1985) already 6 -12 weeks old infants detect and respond to structural features in the caretaker’s behaviour in such a way that the caretaker, in its turn, is evoked to respond with a matching behaviour. When the infants are between 2-4 months old stable sequences characterize parent-infant face-to-face dyads (Levelli & Fogel 2002). Together, the studies indicate that at the age of 6 months children can be expected to have expectations on the behaviour of the other in communication games. Further, these expectations influence the child’s participation and understanding of the event.

    When studying semiotic development in young children not only developmental aspects of growing children should be examined but also the means by which children encounter meaning and communication. In my presentation, the dyadic interaction in our study will be analysed in respect of the dynamic potentialities that are framed in communication games with young infants.

  • 16.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Språk, hjärna och inlärning: hur psykolingvistiken försöker förklara hur vi lär oss bäst2009Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Liljekvist, Moa
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Johansson, Sandra
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Boken och Jag: En studie i hur barn använder bilderböcker i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera hur äldre barn 3-5 år använder sig av bilderböcker i leken på förskolan samt pedagogernas syn på barns boklek. De frågor som ställts har varit: Hur använder sig barn av bilderböcker i leken? Vad kan boklek främja i barns utveckling? Hur förhåller sig samt beskriver pedagoger sitt förhållningsätt till barns användande av bilderböcker i leken?

    Problemområdet för studien var att författarna upplevde det som att barn inte får leka med böcker, utanatt böckerna enbart ska användas till läsning. Pedagogerna kan därmed förlora en inkörsport till barns bokintresse som kan bidra till barns tal-, läs- och skrivutveckling. Om barn får tidiga positiva erfarenheter av böcker genom exempelvis boklek, kan det eventuellt gynna barns framtida bokintresse på ett positivt sätt.

    Studien genomfördes på en avdelning med 3-5 åringar på en förskola i södra Sverige. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. I studien undersöktes det både hur barnen använde sig av bilderböcker i leken samt pedagogernas förhållningssätt till barns boklek. I resultatet framkommer det att barn använder bilderböcker som en artefakt samt rekvisita i sin lek. Men pedagogerna är mer accepterande för en lugnare variant av boklek, som låtsasläsning. Trots att de är medvetna om vilken positiv inverkan boklek kan ha för barns utveckling.

  • 18.
    Lorenzoni, Patricia
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Att färdas under dödens tecken: Frazer, imperiet och den försvinnande vilden2008 (ed. Ny utg.)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    1885 träffar den franske antropologen Paul Topinard en australisk kvinna kallad Jenny. Jenny ingår i en grupp ”vildar” som skickas runt för att visas upp på cirkusar, museer och djurparker i Europa och USA. Hennes make har just dött, hon är apatiskt likgiltig inför Topinards önskan om att få studera henne. Topinard tolkar detta som ett uttryck för hennes stupiditet.

    Detta är upptakten till Patricia Lorenzonis Att färdas under dödens tecken. Genom att studera hur vetenskapen konstruerar vilden visar hon hur den västerländska civilisationen döljer det våld och de offer som är dess eget fundament. Samtidigt som framsteget bejakas, varnar man ständigt för att civilisationen åter skall störta ner i vildhet. Vilden skapas inte bara som den civiliserades motsats, utan också som en bild av de sidor hos sig själv man inte vill se.

    I centrum står James G Frazers antropologiska klassiker Den gyllene grenen. I dess föreställning om vilden hittar Lorenzoni en västerländsk självförståelse som fortfarande är aktuell, om än med andra förtecken.

  • 19.
    Madsen, Elainie Alenkær
    et al.
    Lund University.
    Persson, Tomas
    Lund University.
    Sayehli, Susan
    Lund University.
    Lenninger, Sara M.
    Lund University.
    Sonesson, Göran
    Lund University.
    Chimpanzees show a developmental increase in susceptibility to contagious yawning: a test of the effect of ontogeny and emotional closeness on yawn contagion2013In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, no 10Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Contagious yawning has been reported for humans, dogs and several non-human primate species, and associated with empathy in humans and other primates. Still, the function, development and underlying mechanisms of contagious yawning remain unclear. Humans and dogs show a developmental increase in susceptibility to yawn contagion, with children showing an increase around the age of four, when also empathy-related behaviours and accurate identification of others' emotions begin to clearly evince. Explicit tests of yawn contagion in non-human apes have only involved adult individuals and examined the existence of conspecific yawn contagion. Here we report the first study of heterospecific contagious yawning in primates, and the ontogeny of susceptibility thereto in chimpanzees, Pan troglodytes verus. We examined whether emotional closeness, defined as attachment history with the yawning model, affected the strength of contagion, and compared the contagiousness of yawning to nose-wiping. Thirty-three orphaned chimpanzees observed an unfamiliar and familiar human (their surrogate human mother) yawn, gape and nose-wipe. Yawning, but not nose-wiping, was contagious for juvenile chimpanzees, while infants were immune to contagion. Like humans and dogs, chimpanzees are subject to a developmental trend in susceptibility to contagious yawning, and respond to heterospecific yawn stimuli. Emotional closeness with the model did not affect contagion. The familiarity-biased social modulatory effect on yawn contagion previously found among some adult primates, seem to only emerge later in development, or be limited to interactions with conspecifics. The influence of the 'chameleon effect', targeted vs. generalised empathy, perspective-taking and visual attention on contagious yawning is discussed.

  • 20.
    Marandidou, Daniella-Nila
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Samhällskunskapsämnets paideia i det senmoderna samhället: en hermeneutisk analys kring ämnets innebörd, undervisning och gymnasielevers perspektiv rörande sina samhällskunskapslärare2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här magisteruppsatsen undersöks genom en hermeneutisk analys hur samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära, framställs i det senmoderna samhället. Dessutom genom kvalitativa intervjuer hur gymnasieelever upplever ”en bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning och vilka förbättringsförslag de ger till sina respektive samhällskunskapslärare. I forskningsöversikt ligger tonvikten på kursplanen för samhällskunskapsämnet, samhällsundervisning i skolan, samhällskunskapsämnets kris, den formativa bedömningen och relationen mellan lärare och gymnasieelever. De teorier som används handlar om det senmoderna samhället, språket som en viktig faktor för den kommunikativa relationen i undervisningen, den pedagogiska relationen som en kommunikativ relation och motivet för individualisering.

    Syftet med denna studie är att undersöka samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära utifrån vad som lyfts fram i forskningsöversikt. Dessutom via intervjuer belysa hur gymnasieelever upplever en “bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning. Respondenternas svar varieras på grund av att de aktuella gymnasieeleverna har haft olika erfarenheter samt samhällskunskapslärare under sin skolgång. Diskurser som verkar vara intressanta här handlar om samhällskunskapsämnets paideia, alltså lära, kunskap, makt, lärande, ansvar, relation, professionalism och det senmoderna samhället. Resultatet visar att samhällskunskaps paideia har en flertalig definition, vilken läran och undervisningen också befinner sig i ständig förändring. Dessutom visar resultatet att de tillfrågade gymnasieeleverna har olika perspektiv på hur ”en bra lärare” ska vara och föreslår olika förbättringar i undervisning, metodik och undervisningsstilar.

  • 21.
    Rodén, Marie-Louise
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Aase Nordmo Løvberg: operasångare, operachef, professor i sång2018In: Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon, ISSN 2003-0088Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22. Rothstein, Sigurd
    Goebbels, Bogs, Bonnier och Ljunglund: pressfejden 1934 mellan Sverige och Tyskland2011In: Presshistorisk årsbok 2011 / [ed] Ellinor Melander, Stockholm: Svensk presshistorisk förening , 2011, p. 107-123Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Sapir, Yair
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    The revitalization of Elfdalian2017In: Proceedings of the 21st FEL Conference: Communities in Control:Learning tools and strategies for multilingualendangered language communities / [ed] Nicholas Ostler, Vera Ferreira and Chris Moseley, 2017, p. 50-57Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article depicts the process of language revitalization of the endangered Elfdalian language spoken in Sweden. Having witnessed a language decline, Ulum Dalska was founded in 1984 with the ambition to revitalize Elfdalian. In 2004, these efforts were boosted due to the joining of the academia and the Municipality of Älvdalen to the revitalization process. Still not recognized as an official language in Sweden, in 2016, Elfdalian acquired an ISO language code and was introduced into the school system. Elfdalian was further empowered by publications in and about the language, as well as a standard orthography, and can thus be seen as both an abstand and an ausbau language. Whether these factors will be sufficient to reverse the language shift and to grant Elfdalian.

  • 24.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nattens rädslor och vattnets tröst2019In: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, no 2, p. 67-71Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning. Det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme när de flesta barn föds.” Så beskrivs vargtimmen i epigrafen till filmen med samma namn av Ingmar Bergman.

  • 25.
    Wendin, Karin
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Brunosson, Albina
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Bryntorp, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Håkansson, Andreas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Höjier, Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nyberg, Maria
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Olsson, Viktoria
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Sepp, Hanna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Food and Meal Science – a part of academic life The Research Group MEAL – Food and Meal for Everyday Life, Food and Meal Science, Kristianstad University, Sweden2015Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Food and Meal Science is an interdisciplinary research and education field at Kristianstad University with a vision to create a sustainable and healthy society. Here gastronomists (BSc in Food and Meal Science) and teachers in home and consumer studies (MSc in Subject Education) are educated. The field include the areas “Nutrition and Health”, “Food Science” and “Food Culture and Communication”. The BSC-programme comprise science, craftsmanship and creativity. Theory is turned into practice through laborative exercises and working life placements. In 2014, the programme was evaluated to be of “Very high quality” by the Swedish educational authority. Approximately 25 gastronomists graduate yearly and find work opportunities within industry, eg innovations and product development and within the public meal sector.Currently, efforts are made to develop a Masters degree programme for students interested in higher education. The research group MEAL was founded 2013. One of the aims is to reach a holistic understanding of food and meals. Research projects include sensory, consumer and nutritional aspects in relation to age, culture and health. Food habits and behavior are of interest as well as sociological aspects. Further key concepts, such as “cooking” and “meal“, are explored from different angles of the field. The research is a key factor in the academisation of the field and will lay a stable ground for education at MSc-level. Food and meal science has a great opportunity to combine and use aspects from the different areas in order to form a holistic understanding within research and education.

  • 26.
    Zlatev, Jordan
    Lund University.
    Lenninger, Sara M.
    Lund University.
    Persson, Tomas
    Lund University.
    Sayehli, Susan
    Lund University.
    Sonesson, Göran
    Lund University.
    van de Weijer, Joost
    Lund University.
    Understanding communicative intentions and semiotic vehicles by children and chimpanzees2013In: Cognitive development, ISSN 0885-2014, E-ISSN 1879-226X, Vol. 28, no 3, p. 312-329Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Developmental and comparative studies of the ability to understand communicative intentions using object-choice tasks raise questions concerning the semiotic properties of the communicative signals, and the roles of rearing histories, language and familiarity. We adapted a study by Tomasello, Call, and Gluckman (1997), in which a “helper” indicated the location of a hidden reward to children of three ages (18, 24, and 30 months) and to four chimpanzees, by means of one of four cues: Pointing, Marker, Picture and Replica. For the chimpanzees, we controlled for familiarity by using two helpers, one unfamiliar and one highly familiar. Even 18-months performed well on Pointing and Marker, while only the oldest group clearly succeeded with Picture and Replica. Performance did not correlate with scores for the Swedish Early Communicative Development Inventory (SECDI). While there were no positive results for the chimpanzees on the group level, and no effect of familiarity, two chimpanzees succeeded on Pointing and Marker. Results support proposals of a species difference in understanding communicative intentions, but also highlight the need to distinguish these from the complexity of semiotic vehicles and to consider both factors.

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf