Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället. Det visade sig att de två intervjuade imamerna båda ansåg att det bästa sättet att förmedla en positiv bild av islam på är att vara en så god muslim som möjligt. Genom att med sin blotta närvaro kunna bevisa att den negativa bilden är felaktig menar de att den icke-muslimska befolkningen kommer att uppleva sann kunskap om islam och muslimerna och då få en förändrad attityd till dem. Syftet var också att ta reda på hur arbetet med ungas tankar kring islam ser ut, och det visade sig att det arbetet ser ungefär likadant ut oavsett vilket åldersspann som är målgrupp. Återigen är det genom att sprida sann kunskap om islam och därmed öka förståelsen för muslimer och islamisk kultur.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ”fortlevnadsteori” som utgår från den ”rational choice”-teoretiska modellen. Resultatet av undersökningen visade på en stor bredd av budskap. I ett av fallen kunde en vädjan om att börja tro på Gud uttydas, i två andra fanns en underton av varning för destruktiva sekter, två av texterna kritiserade kristendomen utifrån två olika aspekter och slutligen fanns två texter med ett direkt sataniskt och individualistiskt budskap. Direkta religiösa metaforer förekom endast i två texter. Vad gäller den religiösa mångfalden kunde man konstatera att texterna i flera fall kan vara ett uttryck för detta. Detta gäller inte minst i en tid då privatreligiositet sakta utkonkurrerar den organiserade, traditionella religionen och med tanke på de närmast religiösa känslor som musiken kan väcka hos lyssnaren. Detta förklaras genom att tron finner nya sätt att nå ut till människor, vilket även är relaterat till hur samhällsmönstret förändras.

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.

This study has its background in the debate about religion and the existence of God, which has been an ongoing issue throughout the Western cultural tradition. Today´s information society has been an impact on the increasing interest for this subject. The essay’s main task is to accomplish a rhetorical analysis of two books, Illusionen om Gud (2008) by atheist Richard Dawkins and Guds dödgrävare (2010) by Christian John Lennox, in order to investigate the authors’ use of rhetorical strategies to influence their audience. The texts are studied using a qualitative approach with the theoretical basis of some well-defined rhetorical variables: ethical, logical and pathetic means of persuasion, propaganda, and the important factor that a message always is presented in a certain context in which the recipients both have their own values and subjects to general truths and common frames of reference. The analysis is intended to convey the rhetorical essence of each author, and uses this image to discuss aims and methods in the communication. Both authors demonstrate varying propagandistic strategies and base their arguments from common context and widely recognized frames of reference. Lennox almost exclusively uses methodological logo arguments, while Dawkins often uses the pathetic persuasion founds. 

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance.

The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

In this thesis Word of Life (Slovo zivota) in the Czech Republic is studied from a sociological perspective with a special focus on the Swedish influence, especially the teachings of Ulf Ekman, on the Czech Word of Life-congregations. Another purpose is to examine if there also is space for domestic interpretations of the theology of the faith-movement and if there is any integration with Czech religious tradition. The study also poses the question if the Czech Word of Life-congregations stress the prosperity-theology and the importance of the spiritual gifts of grace. A parallel question is thus to find out if there has been any conflicts between Slovo zivota and other religious bodies or the society in the Czech Republic as has been apparent regarding Livets Ord in Sweden. The subjects in this thesis are discussed with the help of sociological theory, including the concept of charisma and church-sect typologies as well as textual analysis and field research. The study shows that even though the teachings of Ulf Ekman is still important within the Word of Life-congregations in the Czech Republic, the domestic religious traditions, mostly in the form of Husitism, are apparent. Other prominent features of these congregations are a strong focus on faith healing but also on religious tolerance together with an interest in ecumenical work with other churches and denominations in the country. The signs of striving for independence from Swedish influence are visible in the fact that the Czech Word of Life-congregations are forming a domestic variation of faith-theology where the national religious traditions are integrated with the theology usually connected with the faith-movement.

The purpose of this study is to describe children’s life issues. What kind ofquestions they have aboutlife, their thoughts about life. Another purpose of this study is to see the differences in how children’s thoughts about life have changed through the years. I have used a book called Barns tankar om livetwritten by Sven G Hartman which I used to make a comparison. This study will alsodiscusswhat the policy documents for Swedish schools say about the subject “life issues” or the questions of life.The method used for this study is a qualitative researchmethod. Eight children got interviewed and the results have been represented in a dialogue together with Hartman (1986) and Hartman (2007) result. For any further research of this study it would be interesting to do a studythat shows whetherSwedish schools follow the policy documents in the case of the “life issues”. To see how much the schools discuss such things.

Dagens mångkulturella Sverige har många olika religioner, samfund och kulturer, som måste fungera tillsammans även i de svenska skolorna. Sverige har skrivit under olika dokument vi ska hålla oss till, men vad händer när dessa dokument krockar? Hur hanterar vi det? I Sverige har vi skolplikt men även religionsfrihet, och vi har insett att dessa två begrepp kan krocka med varandra. I dagens skola är religionsundervisning konfessionslös, ändå vill föräldrar befria sina barn från delar av undervisningen för att det går emot deras tro. Det är sedan rektorns uppgift att godkänna denna önskan av befrielse eller inte. Vad säger rektorerna om denna frågan och hur tolkar rektorerna begreppen synnerliga skäl och enstaka tillfällen?

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt otydlighet om hur betyg ska sättas, samt otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna. Lärarna riktar viss kritik mot introduceringen av Lgr11 samt det faktum att de under perioder måste arbeta med både Lgr11 samt Lpo94.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen. Resultatet av undersökningen visar på att muslimer i de äldre läroböckerna beskrivs som oförnuftiga, samtidigt som det finns beskrivningar av muslimen som en individ vars identitet är helt fylld av Koranen och islam. Vid sidan av detta går det även att se hur Gud görs främmande för kristna och judiska läsare genom en selektiv översättning av den muslimska trosbekännelsen. Kvinnoförtryck och fundamentalism görs i läroböckerna till centrala element av islam, men samtidigt finns det från 1997 och framåt i de undersökta böckerna uttryck av antiislamofobiska, antirasistiska och antikulturalistiska budskap. Läroböckerna kantas även av problematiska generaliseringar som ibland är positiva och ibland är negativa. Läroböckerna bekräftar dels Huntingtons teori samtidigt som de visar tecken på att de kan vara påverkade av Saids analys av orientalismen. Angående föreställningen om ett Eurabien finns det vissa delar av läromedlen som är i samklang med teorin. När det gäller läromedlens roll i skapandet eller motverkande av islamofobi var det en omöjlighet att ge ett svar på var läromedlen vilar då det finns ett flertal olika tendenser som pekar åt olika riktningar, men det är tänkbart att de både kan skapa och motverka islamofobiska åsikter. Vad som dock kan sägas är att de nyare läroböckerna innehåller färre negativa skildringar av islam och muslimer än de äldre läroböckerna.