Introduction

We are reworking the early modern medicine with focus on products, today known as Swedish Bitters or similar names, and historically as “Elixir amarum Hiaernei”. The history of the recipe dates back at least to mid-18^th century. It was probably one of the Hiaerne-brothers, Ulrik Leonhard (1712-1758) or Christian Henric (1709-1794), who invented this universal medication. From a number of Linnaeus sources from later 18^th century it is well known that odor, flavor and taste were used to assess pharmacological potential of medicinal herbals.

The purpose of this study was to assess ingredients of “Elixir amarum Hiaernei” from a sensory perspective.      

Methods

The ingredients in “Elixir amarum Hiaernei” according to the 18th century recipes: agarikon, aloe, gentian, myrrh, rhubarb, saffron, Theriac Andromachalis, zedoary together with alcohol and sugar.

These ingredients were assessed by a trained sensory panel using a slightly modified version of the Flavor Profile Method®. Each ingredient was evaluated with respect to odor, taste and flavor.

Results

All ingredients were intense in taste, flavor and odor. The ingredients could be described due to its sensory characteristics, in which they differed largely. However, they had in common that they were high in bitterness.

Discussion

The ingredients of this historic medication had intense tastes, flavors and odors in line with historical sources. It points for example out that the senses, especially olfaction, was of high importance for the apothecary during the 18th century. In order to find the right blend of ingredients the sensory profiles were of highest importance, both ingredients and blended medication were valuated due to this by physicians as well as patients. Sensory evaluation was also of major importance in the quality assessment of medical herbals by the early modern apothecary.

Sensory profiles of the medical ingredients will be presented at the Eurosense symposium.

This study, a document analysis with a qualitative approach, explores children, under 18years, who have been subject to measures of child welfare in the city of Malmö during theyears 1935-1937. It also explores the school's role in this context. The questions that the studyis guided by is: How was children described in the Child Welfare documents in Malmö duringthe years 1935-1937? And what role did the school have in Child Welfare work and whatmotivated this? The theoretical approaches are Foucaults theories of power, control anddisciplining.It appears from the study that the school and child welfare authorities had a close cooperationwith the purpose to control the upbringing and disciplining of the children. It was through theupbringing that the deviant child would become a "normal", docile and good, industriouscitizen. The school, as well as the board, had to shoulder a part of the upbringing when theparents skills in their upbringing of the children was questioned by society.This study can hopefully provide knowledge and understanding of our social history, it mayhelp us to understand the great changes that have occurred and what is still unchanged.

Jordbruksomvandlingen i Sverige under 1700- och 1800-talen förde med sig stora förändringar. Skiftenas genomförande med hopslagning av ägostycken möjliggjorde nu att allt mer mark kunde läggas under plogen och vallodling introducerades i allt större skala i åkerns växtföljd. Något som medförde ängarnas minskade betydelse för produktion av vinterfoder till djuren. Studien grundar sig därmed i att kartlägga ängens betydelse för Skåne under perioden 1865-1920, i ett led att förstå de faktorer och processer som kan ha påverkat jordbruksomvandlingen och ängarnas försvinnande. Utifrån jordbruksstatistiken har andelen äng jämförts i förhållande till åkern vilket har givit ängens relativa andel och förändring för de skånska häraderna över perioden. Andelen äng har genom en komparativ metod därmed kunnat jämföras med förutsättningar från bygdeindelning och Skånes jordarter. Resultatet visar att andelen äng i förhållande till åkern under perioden förhåller sig på låga nivåer. Dock har Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge en betydligt större andel äng än övriga härader. Den låga andelen äng i förhållande till åker tyder på att nya odlingstekniska lösningar införts. Metoder som rimligen inte var lämpliga för Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge.  

Relativt lite forskning har de senaste årtiondena bedrivits gällande svedjebruket, i synnerhet förekomsten och utbredningen av svedjeland inom enskilda byar. Arealen svedjad mark i förhållande till arealen åkermark i byn Algustorp, Röke socken, norra Skåne utgör grunden för denna studie. Gunhild Weimarck publicerade 1953 en avhandling där arealen svedjad mark jämförs med arealen åkermark i Lönsboda, Örkened socken, nordöstra Skåne. För denna uppsats är jämförelser mellan de två byarna fundamental, det vill säga en komparativ studie där likheter och skillnader diskuteras utifrån olika parametrar. Uppsatsen ska dessutom ge ökad kännedom om svedjebrukets förekomst i fem närbelägna byar i anslutning till Algustorp, belysa svedjandets betydelse för agrarsamhället och framför allt redogöra för svedjelandens omfattning inom byn Algustorp. För att möjliggöra detta har källmaterial i form av frågelistsvar, jordeböcker och historiskt kartmaterial varit grundläggande för studien. Analyser av geografisk information i applikationen ArcMap har underlättat beräkningen av arealen svedjemark respektive åkermark i Algustorp. Resultatet visar att arealen svedjeland i Algustorp var mindre än byns åkerareal, till skillnad från Lönsboda, där svedjemarkens areal istället var större i förhållande till byns åkermark. Detta fenomen tycks bero på regionala skillnader, det vill säga olikartade markförhållanden i de olika byarna. Tillgången på odlingsbar mark framstår som mycket liten i Lönsboda. Därmed förekom större arealer svedjemark i Lönsboda till skillnad från Algustorp, där förutsättningarna för spannmålsodling till synes är mera gynnsamma. Det är med stor sannolikhet naturgivna förhållanden, främst jordartssammansättningen, som pådrivit ett större behov av att nyttja svedjebruk i Lönsboda.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå. Studien visade även att det inte fanns något större motstånd mot järnvägsbygget, vilket så var fallet på vissa andra håll i Sverige. De vanligast förekommande argumenten för ett byggande utgick oftast ifrån ekonomiska aspekter kring järnvägens lönsamhet.

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal. Väg- och dikesren uppvisade störst andel arter som var gemensamma med naturbetesmarkernas; minst var andelen i kultiverad gräsmark. Artrikedomen var minst lika hög i vägren, dikesren och skogsbryn som i naturbetesmarken medan den var lägre i kuliverad gräsmark. Artrikedomen var högst på vägrenen.

Gravstensinventering för Bonderup (M), Dalby (M), Gödelöv (M), Köpinge (L), Lyngby (M), Lyngsjö (L), Lövestad (M) och Veberöd (M).

Through a liberal feminist perspective, this essay investigates the unconventional marital views of the fictional character Elizabeth Bennet. These are analyzed and compared to the traditional marital opinions of the novel's social environment. Moreover, the historical context is important in understanding the marital views in Pride and Prejudice, because the novel was written at a time when the views toward marriage changed significantly. This paper argues that Elizabeth's behavior, expressed opinions and rejections of Mr. Collins's and Mr. Darcy's proposals depict liberal feminist ideas of marriage. The literary review supports the notion that there are two contrasting attitudes toward marriage in Pride and Prejudice: the traditional view and the liberal feminist view. The thorough examination of Elizabeth Bennet's character strongly suggests that she represents the unconventional view of marriage, while characters such as Mr. Collins, Mrs. Bennet, and Charlotte Lucas voice the traditional view of marriage. Furthermore, an analysis of Mr. Darcy's attraction toward Elizabeth indicates that it was Elizabeth's very unconventionality that made Mr. Darcy fall in love with her.

Avenues are a landscape element that consist of both nature and culture and that’s been planted by man for various reason. The Swedish avenues reduces because of that the Trafikverket and the Riksantikvarieämbetet wishes to develop a national basis for avenues. In Östergötland there is no compilation of avenues in historical time because of that the purpose of the study is to examine avenues spread and continuity in Östergötland from 1868 until today. Avenues has the greatest occurence in the flat country. Avenues belonging to manor or factory had changed least from the period 1868-1877 until today which is probably due to avenues belonging to manor or factory already was common under the period 1868-1877. Approach avenues leading to farms has increased in the districts since 1868-1877 which can be linked to the agriculture shiftreform that changed the landscape in the late 19th century and gave rise to avenue plantings in the county. Today’sk avenues are avenues witch mixed tree species uppermost occurring.

I dagens program pratar vi om de galna vandrarna i Frankrike vid förra sekelskiftet. Fugan. En resandebesatthet som fick män att släppa vad de hade för händerna och börja vandra som i trans. När de kom till sans så var det inte ovanligt att de hade vandrat i 70 km i sträck. Vad var det egentligen som hände i Frankrike vid förra sekelskiftet?

Fäbodar är en bosättning på den utmark som under sommarsäsongen nyttjas till bete för kreatur. I Sverige förekommer olika former av fäbodtyper som nyttjas olika, exempelvis används vissa endast till bete medan andra har både bete, slåtter och/eller åker. I Ångermanland förekommer två fäbodtyper. En slåtterlös fäbod i landskapets östra och centrala del och en fäbodtyp med slåtter som särskilt förekommer i landskapets västra delar. Orsaken till olika fäbodtyper beskrivs bero på olika jordbruksformer med antingen en inriktning mot åkerbruk eller mot boskapsskötsel. Studiens grundar sig i att utifrån historiska redogörelser och 1865 års jordbruksstatistik studera tio utvalda socknar för att se om det går att tyda olika inriktningar i jordbruket beroende på vilken fäbodtyp som dominerade i socknen. Utifrån statistiken har arealer av åker till stråsäd och skogbeklädd mark samt nötkreaturenheter sammanställts. Utifrån de historiska redogörelserna har studien sammanställt beskrivningar som berör de utvalda socknarna och beskriver boskapsskötsel och jordbruk. Resultaten visar en påtaglig skillnad i tillgången till skogsmark där betesmarkerna är. De socknar med den slåtterlösa fäboden hade lägre arealer skogsmark 1865 och i de historiska redogörelserna beskrivs en betesbrist. Socknarna med slåtter på fäbodarna hade tillgång till större arealer skogsmark 1865 och beskrivs ha vidsträckta betesmarker som gynnar boskapsskötseln. I de historiska skildringarna kan mönster tydas av områdena med slåtterlösa fäbodar hade större tillgång till åkermark än bygderna med slåtter på fäboden. Socknarna med den slåtterlösa fäboden visar en större inbördes variation i såväl kreatursbesättning som åker till stråsäd vilket visar att jordbruket skilde sig mellan socknarna. 

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.

Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.

De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.

Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.

En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.

Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte.

Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta.

Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien.

Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer. 

Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

This essay deals with the political upheavals which occurred in Japan with the Meiji Restoration of 1868 and its impact on the Samurai Class. This transitional period in Japanese history is portrayed in the film The Last Samurai from 2003, and it's the comparison between this Hollywood production and the current research on the subject on which this essay focuses. Two key figures who are portrayed in the film are Nathan Algren (Tom Cruise), an American soldier from the Indian Wars of the 1860/70s who travels to Japan to quell the Samurai rebellion but ends up in captivity; only to learn their codex of honor and way of life and eventually become a Samurai himself. The other character calls himself Katsumoto (Ken Watanabe) and becomes the representative of the Samurai's struggle for their existence. Their friendship and cultural exchanges will remain a cornerstone throughout the film. Katsumoto has his historical counterpart in Saigō Takamori – also known as The Last Samurai during the times of the Meiji Restoration and its aftermath. Closely intertwined with the Samurai come ideals in which the warrior must follow specific precepts and behavior patterns both on the battlefield and in civilian life. Bushidō (“the way of the warrior”) and the ritual suicide that is seppuku (“stomach-cutting”) therefore play a significant role in the film and become a symbol of the clash between the old values of the Samurai and the inevitable process of modernization according to Western standards. The film explores both the theoretical and practical dimension of bushidō and is a tribute to the Samurai; their ideals, living and learning philosophy and to their codex of honor. It also depicts the unexpected and forbidden friendship between a Samurai and a soldier with their separate Western and Eastern values – which ultimately results in their common defeat before the new age in Japan.

Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.

Examensarbetet består av undersökningar med koppling till ägonamnsforskning, dvs. forskning som berör namn på åker och äng. Syftet med detta arbete är att undersöka ägonamnen och den koppling ägonamnen har till kulturlandskapet över tid. Arbetet är grundat på historiska dokument med ursprung i Träne socken, en nordostlig skånsk socken, vilka möjliggör tre nedslag i historien; landeboken från 1570, en geometrisk avmätning från 1705 och enskiftet/storskiftet från 1812–1817. Dessa tre nedslag har valts då de alla har historiska dokument knutna till sig bestående av nedtecknade ägonamn som presenterar hela eller delar av Träne sockens ägonamnsförråd. Den inledande delen av arbetet har bestått av att excerpera, alltså sammanställa, alla ägonamn från de historiska källorna för vidare tolkning, detta har gjort att listan med ägonamn och deras tolkningar fått en betydande del i arbetet. Nästa steg har bestått av en kategorisering av ägonamnslistan (bestående av 10 olika kategorier för att täcka in olika namnelement) för att möjliggöra vidare analys som ska besvara frågan: ”vilken variation av ägonamn finns mellan olika byar i en socken?” Utöver kategoriseringen görs även en analys av ägonamnskontinuiteten till Träne kyrkbys prästhemman, vars ägonamn tas upp i de tre historiska källor, och som ska besvara frågan: ”vilken kontinuitet av ägonamn går att se i en enskild by?” Slutligen ska frågeställningen: ”vad säger ägonamnen om kulturlandskapets utseende och utveckling?”, avsluta och knyta ihop tidigare frågeställningar. Resultatet av ägonamnskategoriseringen visar att det svårligen går att se något distinkt mönster mellan olika byar i samma socken, möjligen går det att se att större byar har en mer jämn fördelning av ägonamn i de olika kategorierna jämfört med mindre byar. Kontinuitetsanalysen visar att ägonamnen till prästhemmanet i Träne kyrkby överlag har en stark kontinuitet, ägonamn till åker har dock en starkare kontinuitet än ägonamn till äng. Slutligen så ger ägonamnen i kombination med en karta en god beskrivning av olika element i landskapet. Dessa element kan även delas in i olika strukturer som i sin tur kan förklara uppkomsten och karaktären av ägonamnen i Träne socken.

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro–och kursplaner, samt genom intervjuer med elever. Undersökningen visar att skolläroböckerna som analyserades har ett perspektiv som till stor del domineras av det västerländska perspektivet. Perspektivet som används i dessa böcker anses här således bidra till en reproduktion av ett ”oss”-och ett ”dem” tänkande.

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker.

Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by.

Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

Throughout the 18^th and 19^th centuries agriculture encountered an extensive conversion due to urgent expansion of croplands. The conversion was essential in establishing an efficient way in land cultivation additionally leading to decrease of meadowland farming.

Recent research of Scania showed that woodlands had a continuance of meadowland farming compared to other regions of landscapes. This study intent to map out reasons contributing to the decrease of meadowland in the north of Scania during the industrial revolution but also the agricultural revolution. An impact in time was chosen to accomplish a study covering a widely spread area – the year 1910. Study sites were defined to parishes exclusively including highland lands. Based on previous research the variables cropland, grassland, livestock and enclosure of farmlands were selected. Statistics of agriculture was collected from BiSOS (Contribution to Sweden’s official agricultural statistics) in distinction to each studied parish. Statistics of enclosure was collected from the search service Historic maps by The Swedish mapping, cadastral and land registration authority. Several calculations based on the statistics were accomplished to show how the variables affected the acres of meadowland.

According to the result croplands were the main affecting variable. Grassland and livestock had a secondary affect due to their depending on the extent of cropland. Furthermore, there was no indication that enclosure directly altered the meadowland farming within the highlands of Scania and not generally for Scania. Additionally, enclosure by law was the dominating form and most were achieved during the years of 1827-1869.

USA:s vara eller icke vara

En svensk tidningsstudie om inställningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.

Studien ämnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd ställde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgår från två olika tidsperioder en från 1965 och en från 1972 för att utskönja i fall någon förändring sker med inställningen över tid. Som teori användes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod användes en kvalitativ komparativ textanalys.

Analysen visar att DN och Arbetet var de två tidningar som var mest kritiska till USA:s närvaro medan Svd intog en mer USA-vänlig hållning. Det sker ingen större förändring över tid. Kritiken är dock något hårdare och mer rätt fram under den andra perioden.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet. Jag har dessutom valt att exemplifiera mina resultat genom att referera eller direkt citera ur patientjournalerna. Resultaten av undersökningen visade att det främst var kvinnor ur under- och medelklassen som avgick från hospitalet under de undersökta åren. Anledningen till deras intagning vid hospitalet var att de inte kunde klara sig själva och var svåra att sköta i hemmet då de bl.a. kunde vara våldsamma, självmordsbenägna och allmänt oroliga. Bland de utdelade diagnoserna förekom bl.a. Melancholia, Mania, och Dementia. Behandlingen de intagna fick bestod av lugnande medel, tvångsmedel samt mediciner och behandlingar av andra kroppsliga åkommor.

Landskapet är i ständig förändring både av naturliga processer och processer skapade av människan. Från bybildning fram till idag har odlingslandskapet genomgått omfattande förändringar. Med hjälp av Lund stifts Landebok (Ljunggren & Ejder 1950, 1952) och historiskt kartmaterial ämnar denna studie ge en pusselbit till vad som händer inom vångarna år 1570 - ca 1700, med hjälp av följande frågeställningar: Hur kan inägomarkernas omfattning år 1570 rekonstrueras utifrån Lunds stifts landebok och det äldsta historiska kartmaterialet i form av geometriska avmätningar? och Hur kan inägomarkernas dynamik och utveckling fram till 1700-talets början rekonstrueras utifrån samma källor? och Vilken kontinuitet återfinns i marknamnen i Brönnestad, Häglinge samt Hörby utifrån samma källor? Dessa frågeställningar besvaras genom att synliggöra marknamnskontinuiteten mellan historiskt kart- och källmaterial. För att tydliggöra inägomarkernas förändringar har bland annat studier av Sven Dahl (1987) varit till hjälp. Detta i samband med kartläggningen av marknamnskontinuiteten har möjliggjort rekonstruktionen av vångutbredningen i de tre fallstudiebyarna Brönnestad, Häglinge och Hörby. Vidare har även antaganden gjorts angående vångalag mellan byarna.

Undersökningsområdet är en del av Campbells (1928) kartlagda ensädesområde, men studierna i denna uppsats har ytterligare kunnat estimera i vilken utsträckning odlingssystemet samsäde varit etablerat i nordöstra Skånes åslandskap. Vidare har det kunnat beläggas en marknamnskontinuitet på över 50 % inom de tre fallstudierna, det har även konstaterats att hög marknamnskontinuitet tyder på låg förändring inom vången.

Den 30 januari 1933 inleds ett nytt skede i Europas historia, när Adolf Hitler utnämns till rikskansler. De därpå följande händel-serna väcker stort uppseende i hela världen och naturligtvis även i Sverige.

Så gott som varje dag återger svensk press nyhetsbyråernas rapporter om det dramatiska skeendet i Tyskland – som branden i det tyska riksdagshuset, politiska motståndare som förföljs, häktas och mördas, parader, val i mars, bojkott av affärer och företag ägda av judar samt inrättandet av koncentrationsläger.

Av sin tidning får Dagens Nyheters korrespondent i London, Gustaf Hellström, uppdraget att företa en reportageresa i Hitlers nya Tyskland, för att på plats försöka skapa klarhet i vad som egentligen händer. Hellström accepterar och tänker sig att han bör göra detta ”med så objektiva ögon som möjligt […] se mig omkring och söka, som jag gjort här i England, slå mig i slang med kreti och pleti och söka lusa ut stämningen”.

För att dölja det verkliga syftet tar Hellström med sin hustru och maskerar sin färd som en vanlig turistresa, men i hemlighet har han bland annat genom kollegor på The Times skaffat sig värde-fulla kontakter och introduktionsbrev som sedan kommer väl till pass.

De uppmärksammade reportagen publiceras i DN under andra hälften av maj 1933 och ges kort därefter ut i bokform på Bonniers förlag under titeln Det tredje riket. Från Hitlerkupp till tysk folkenighet. 

I Gustaf Hellström-sällskapets bok återges originalbokens text, men därtill också ett par introducerande essäer samt kommentarer och förklaringar, skrivna av Lennart Leopold och Sigurd Rothstein, som är lärare och forskare vid Högskolan Kristianstad.

The study explores the history of three national and regional museums in Bosnia and Herzegovina, how museums contribute to the construction of national and other identities through collections, selections and classifications of objects of interest and through historical narratives. Bosnia and Herzegovina has had a turbulent history and it is for that reason interesting to examine changes in representations of the region and its history over time. The analysis covers the period between 1880s and 2010 ant thus shows how history is constructed and represented in the period from the establishment of first museums to the period after the break-up of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia in the begging of the 1990s. Like in many other countries museums function as institutions that safeguard a group´s cultural heritage and significant narratives about groups´ past. The legacy of the past is through museums made available to larger audience and they are an important force in the formation of collective identities. The notion of museum as a cartographic space of national history, a space for the preservation of cultural and natural (different forms of material) artefacts and as a part of political struggle to define a group or different groups are starting point of this analysis. Museums form and reproduce the idea of common identity, history and geographic boundaries, plus, and this is important to bear in mind, educate and mobilize the population. In this context, the analysis of national museums makes it possible to call attention the impetus of museums and the processes of nation-building at work. Questions which are given the attention in this study are: • How is ‘ourness’ (i.e. national identity) constructed and shaped in national/regional museums in Bosnia and Herzegovina? • Which identities have been articulated during the history of museums?