hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 80
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Jeanette
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Stålhammar, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sociala medier - en gråzon i arbetslivet?: En kvalitativ studie om arbetsgivares upplevelser kring anställdas publiceringar i sociala medier2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken. Det som blivit uppenbarat i studien är att arbetsgivares personliga värderingar spelar stor roll i huruvida utgången av uppkomna händelser ter sig.

  • 2. Andrée, Marie
    et al.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    How industrial actors engage in and motivate engagement in STEM initiatives2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim of this study is to shed light on industrial initiatives, what actors are involved and what different repertoires are being used when motivating engagement in STEM-initiatives. The data analysed consist web-material where industrial actors describe their engagement in STEM-initiatives and reasons for their engagement. The method for analysis is discursive psychology. The results show a variety of constellations of industrial actors and that the initiatives draw on a variety of discursive resources. In our analysis we identify the following interpretative repertoires: 1) The securing competent labour repertoire, 2) The developing specific job skills or competences repertoire, 3) The bright future repertoire, and 4) The general increase interest in science repertoire. The results are discussed in a perspective of previous research on cultural selection mechanism and students educational choices.

  • 3.
    Aronsen Torp, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Berggren, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences , Lund University.
    Somali women's experiences of cooking and meals after immigration to Sweden2013Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 20, nr 2, s. 146-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article elucidates Somali women's experiences of cooking and meals after immigration to Sweden. Six Somali women participated in repeated focus group interviews. Content analysis of the interviews resulted in four themes: change in routines and content of the daily meals, changed experiences related to cooking and shopping for groceries, the social dimensions in food-related occupations, and change of identity and roles. According to the women, variety of factors related to their life in Sweden had led to changes in their food occupations and meals: environmental changes, societal factors and the fact that the women secured employment. Although their new focus on employment led to altered responsibility and time for the cooking, food-related occupations remained important for the creation of identity and the maintenance of the family. This study may inform the development of strategies to restrict the negative impacts of immigration on Somali women's health. Future research will increase understandings of the relationships between food-related occupations and women's roles, identity and health.

  • 4.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Att förstå uthålliga arbetsystem: en ingång från alienationsbegreppet2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Benchlearning 2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Collaboration in public sectors: contradictions, paradoxes and complexities of practice2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Focus in this paper is collaboration between different parts of a Region in Sweden. The first aim is from reflexive pragmatism perspective study frameworks and processes in a two years project of a collaboration in the Region. The second aim is too understood and explores these processes in terms of theoretical concepts that seriously consider contradictions, paradoxes and complexities of practice. 

    The case in this paper is collaboration in a region where the Regional Council commissioned the Public Health Committee to form sector-integrated health-promoting network together with other units in the region. 

    The method used for get the empirical material is a dialogue between “insider”, in the form of project leader, and “outsider”, in form of researcher. Also interviews with staff and project leaders’ diaries were used as empirical material. So, the focus is on what is said to have happened, not what has actually happened. In order to understand this and try to explain what actually happened, we are addressing a comprehensive theoretical framework. 

    Some theoretical arias take account of collaboration as a contradicting, complex and dynamic practise. The combined characteristic of these theoretical arias need to be that they begin with the complexity of practice, it´s dynamics and constant emergent character. The reflexive pragmatic approach contains a critical perspective and at same time limiting the number of perspectives that will contribute to developing the practice and concepts that managers can use for future effective collaboration. This is in the paper; structure (the bureaucracy form), complexity theories and sensemaking. The concept of boundary objects and trust helped us to complete the picture of collaboration in practice as ambiguous, paradoxical and as mess – the ontological content of collaboration in practice.

  • 7.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    EFS-projektet BÄST på BUS: slutrapport följeforskning2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Kultur på recept: modellens möjligheter - beskrivningar, tolkningar och upplevelser2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Om organiserad komplexitet: villkor för skolledare2012Ingår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 63-75Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Om organiseringsprocessers komplikationer för utveckling av lean service i en kommun2013Ingår i: Lean i arbetslivet / [ed] Per Sederblad, Stockholm: Liber, 2013, s. 190-211Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Om teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för hjälpbehov: förutsättningar, problem, hinder och framtida möjligheter2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Pedagogiskt ledarskap2012Ingår i: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lundström, Lars, Småberg, Thomas, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 38-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Prescribed culture: the uncertain and ambiguous meets the clearly defined and completed : summary of resulting research2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Relation som centralt i vardagens ledarskap2012Ingår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 54-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Re-thinking förändringars vindar och virvlar i komplexa världar: förändringsprocesser för salutogen äldreomsorg i Landskrona2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Samverkan, samarbete och samordning - en omöjlig snårskog eller en strategi för hållbar utveckling: en rapport från komplexa verkligheter och dess konsekvenser2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    SSEC, nätverk för hållbar utveckling av matproduktion2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Skiss Skåne: konstnärer på arbetsplatser: en insats för hälsa, välbefinnande och kreativitet...2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konst i arbetslivet är en konst i sig. Ungefär så kan rapporten sammanfattas då arbetslivet består av komplexa sammanhang på samma sätt som konst är komplext. Mötet mellan två komplexa världar är svårt, eller t o m omöjligt, att beskriva som ett samband mellan orsak och verkan. Därför har vår forskning haft fokus på både konstnärerna och arbetsplatserna. Konstnärerna har skrivit berättelser och intervjuats och på arbetsplatserna har personal och chefer intervjuats. Detta ger en bild av vad som kan ha hänt i de lokala sammanhang där konst och arbetsliv har mötts genom Skiss-Skåne. Bilden som konstrueras är oskarp, vilket är skäligt när två komplexa världar möts. Skiss-Skånes syfte var att konstnärlig kompetens ska ha effekter på arbetsplatserna och dess arbetsmiljö, främst personalens välbefinnande och hälsa. Även att som konstnärer bidra till nytänkande och utveckling fanns med i syftet. På så sätt har för konstnärerna andra arbetsområden än de mera traditionella tydliggjorts. Konstnärernas möten med arbetsplatserna, där det fungerat bra, kan något förenklat sammanfattas med orden roa och oroa vars innehåll har skapats genom konstnärens kompetens och synsätt. Konstnärens närvaro och relation till personalen har inneburit ett ifrågasättande av deras praktik. Personal har då tvingats till att tolka och försöka förstå vad som har skett i mötet. Arbete består ofta av relativt väl avgränsade uppgifter och mål vilka, enligt organisationsforskningen, har en strävan till att sätta fokus på konstruktioner av rutiner och att upprätthålla det kända och existerande. Genom att genomföra aktiviteter som är utmanande i mötet mellan konstnären och arbetsplatsen kan befintliga rutiner oroas. På så vis kan konstnärernas kommunikation med anställda och chefer främja en förändring av det vardagliga handlandet på en arbetsplats. Ny mening kan ha konstruerats i mötet mellan konstnärer och anställda, i smått och i stort, med andra förtecken än de enbart strikt rationella och instrumentella. I vilken om fattning och exakt när detta har skett är svårt att uttala sig om. Varje relation innehåller samtidigt konkurrens och samarbete. Konkurrens innebär att maktförhållandena tydliggörs och utmanas. I alla relationer finns makt närvarande. Samarbete är förutsättningen för ett samtal. På så sätt, när det är som bäst, innehåller mötet konkurrens i form av makt såväl som samarbete för att etablera ett kreativt innehåll i relationen mellan konstnären och personalen. Mötet innehåller också paradoxer som exempelvis det kända och okända som båda samtidigt finns närvarande. Att roa innebär att locka fram positiva känslor som glädje och skratt. I mötet mellan det kända och okända, roandet och oroandet sätts kreativa processer igång som kan ha lett till att individers välbefinnande har gynnats och nya tankar som utvecklar verksamheten kan ha konstruerats. Genom att agera med utgångspunkt i det för personalen okända som kan gränsa till fiktion och fantasi så kan konstnärerna ha bidragit till förnyelse av personalens vardagliga kommunikation och till att skapa ny mening. Detta skiljer sig från de flesta konsulters infallsvinklar. På så sätt är konstnärernas bidrag ett nytt och hoppingivande inslag i det Skånska arbetslivet. Om ovanstående är den positiva bild av projekten så finns där också problem. Om arbetsplatsen inte ges möjlighet att känna sig inkluderad i ett projekt så är risken stor att det förskjuts eller i bästa fall bara blir en kul grej som stör personalen i deras arbete. Ramar och struktur för varje enskilt projekt är också nödvändigt. Om dessa är för vida finns en risk att kreativiteten och bidraget till välbefinnande uteblir, för konstnär såväl som hos personalen. Det är viktigt att det finns möjligheter för att de tillsammans kan skapa en arena där självorganisering av relationers innehåll tillåts ske. På så sätt utmanas också konstnärens makt utav personalen. Detta sker genom att konkurrens (makt) och samarbete är ständiga processer som finns närvarande i relationen. Behovet av ödmjukhet i det lokala mötet är stort. En sådan ödmjukhet har konstnärerna i hög grad också uppvisat, även i de projekt som inte kan anses fullt ut lyckade. Beroende på lokala specifika förutsättningarna har resultaten inte alltid blivit vad som har förväntats. Genom att i större omfattning beakta det lokala och organisationens specifika förutsättningar så kan effekten i kommande projekt, där möten mellan två komplexa världar sker, ytterligare förbättras.

  • 19.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Skiss Skåne: projekten som ständiga konstruktioner i små världar: en sammanfattning av forskarrapporten "Skiss Skåne – konstnärer på arbetsplatser"2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I projektet Skiss Skåne har konstnärer varit anställda på olika arbetsplatser för att med sin kompetens bidra till minskad sjukfrånvaro och främja hälsa, kreativitet och nytänkande. Samtidigt är målet också att de ska bredda sin arbetsmarknad. Det är ett svårt uppdrag. Så vitt vi vet har ingen presenterat någon slutlig plan för eller lösning av sjukfrånvaroproblematiken och hur kreativitet utvecklas i olika sammanhang. Org-anisationer är komplexa och därmed oförutsägbara, vilket gör att sådana specific-erade planers genomförande inte är realistiska verktyg för att minska sjukfrånvaro och öka välbefinnandet på arbetsplatser. Enligt oss är utsikterna därför små för att kunna ta fram en specificerad plan för t ex hur sjukfrånvaron skall minskas.

    De resultat av Skiss Skåne som kan avläsas är yttringar av vad som konstrueras genom dynamiska och mångfacetterade relationer. I centrum för projektens resultat står en omfattande kommunikation mellan människor och mellan människor och teknologi. På så sätt är resultaten i detalj specifika för varje enskilt projekt. Projektens resultat har ingått i komplexa sammanhang och är därför svåra att mäta. Däremot kan vi med stöd i tidigare forskning påvisa de mönster och principer som ligger bakom de resultat och processer som projekt inom ramen för Skiss Skåne har genererat, för att stödja välbefinnande, hälsa och kreativitet på arbetsplatserna.

    Intervjuer av konstnärer, personal och chefer samt berättelser som konstnärerna har skrivit har syftat till att beskriva och förstå vad som sker i mötet mellan konstnärer och personal samt ge exempel på resultat som uppnåtts. Detta har satts i relation till vår tidigare forskning med dess olika teorier och perspektiv inom främst hälsa, välbefinnande, organisering, lärande och kreativitet.

  • 20.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Headmaster leadership in public schools: complexity and change2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Why does not the teacher staff act as they are told to according to the school management documents? Why are not the latest curriculum and its contents within public schools carried through? Why do not the rational forms of implementation and management, recommended by management literature, work? (Alvesson & Sveningson 2003); Bartunek 2006; Brunsson 2007; Morrison 2002; Pye 2006; Weick & Sutcliffe 2001; Weisly). Furthermore they are used for managing Swedish public School. Managing Swedish public organizations, as for example public schools, has been discussed and there are controversies as to why actions as management models, laws and other regulations do not give the intended results as expected (Scherp and Scherp 2007). The article, with its empirical material and theoretical issue, is meant to give a comprehension and explanation of why logic and contents of management sometimes fail to correspond to logic and contents in practice. To answer questions about implementation and management this article sets out from what actually happens within organizations, and not what is expected to happen. You cannot explain a rule by another one; a rule needs to be explained by its practice.

  • 21.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Rektors ledarskap: komplexitet och förändring2012 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att vara rektor innebär att ständigt bli inkastad i olika händelser. Rektor förväntas ta ansvar för och lösa alla problem som uppstår i skolan oavsett om det handlar om ett läckande rör, en elev som inte uppnår målen eller ett ekonomiskt underskott som ska vändas till plus.

    Författarna erbjuder i denna bok verktyg för att bättre kunna förstå och hantera den faktiska vardagen som rektor eller skolledare. Dessa verktyg gör det möjligt för skolledare att utveckla förmågan att manövrera i en komplex och föränderlig värld, där paradoxer som kontroll och icke-kontroll är ständigt närvarande. Genom att skapa strukturer där människor tillåts hantera komplexiteten på egna villkor utvecklas mening och passion för verksamheten. Det innebär att rektor har ett medansvar snarare än ett odelat ansvar som ledare.

    Denna andra upplaga innehåller ett nytt kapitel om chefers eget lärande, nyare forskning har inarbetats och fler tips om hur man kan hantera den komplexa vardagen har lagts till.

    Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma ledare inom skolan – förskolechefer, rektorer och skolledare inom grund- och gymnasieskola och arbetslagsledare – men är relevant för alla med intresse för organisation och styrning.

  • 22.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Is it possible to design for sustainable work systems?: exploring the conjunction between regenerative work and complexity2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of this paper is to explore the social challenge of sustainable work systems and regenerative work. This is done by using complexity theory to grasp and understand the vision of sustainable work systems. A comprehensive literature review generated a theoretical framework for both sustainable work systems and understanding of complexity and in addition these two phenomena’s point of contact. Two case studies provide an empirical example and illustrate the potential in the conjunction of sustainability and complexity.A sustainable work system can be described as a simultaneous development and convergence between different levels and interests interrelated to the work organisation; from the individual perspective to the surrounding world of the organisation. A sustainable work system is characterised by having the capacity to regenerate and support the growth of the individual’s (employees) cognitive and emotional resources and at the same time maintain or increase competitiveness of the organisation. From the employee’s perspective this paper suggests that in order to reinforce and strengthen the individual, these same resources must be both recognised, adopted and have satisfactory support in the work organisation.This paper suggests that work organisations ought to create a work environment condition that supports self organisation, and acknowledge complexity and uncertainty as the normal state of reality.

  • 23.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Om samtalets organisering för hälsa i arbetet - begripliggörande processer om arbetet tillsammans med andra2019Ingår i: Hälsopromotion i teori och praktik - olika arenor och målgrupper / [ed] Bringsen, Åsa. Nilsson Lindström, Petra, Malmö: Liber, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    On principles of sustainability and complexity: a qualitative quest for regenerative work2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    On the complexity of being a principal - emerging identities and performance in a new work reality2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper is the first piece of a jigsaw puzzle in an effort to study the conditions that enable

    Swedish principals and preschool leaders to do a good job, create an identity and safeguard

    health. The present study is the first step to approach the overarching aim of understanding

    how principals’ and preschool leaders’ assignments are interpreted and construed and of who

    or what enables or prevents them from doing a good job. The primary aim of this paper is to

    narrow down how the assignment (the task)) is interpreted and to identify the markers for how

    principals and preschool leaders look upon the chances of doing a good job. These markers

    will subsequently form the basis of an in-depth qualitative study we have begin.

  • 26.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Planering i komplexa verksamheter2013Ingår i: Chefstidningen, ISSN 2000-3498, nr 3, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    På spaning efter hållbara förutsättningar för individens välbefinnande och utveckling i arbetet: en betraktelse genom komplexitetsteorier2009Ingår i: Arbetslivsforskning och hållbarhet: empiriska illustrationer och framtidsvisioner, Växjö: Växjö Universitet , 2009, Vol. 1, nr 1, s. 100-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Sustainable work systems and complexity: a social challenge2008Ingår i: / [ed] B.Frostell, Å. Danielsson, L. Hagberg, B.-O. Linnér, E. Lisberg Jensen, Uppsala: Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling (VHU) , 2008, s. 231-238Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    On the organisation of sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals2012Ingår i: Vulnerable Groups & Inclusion, ISSN 2000-8023, Vol. 3, s. 18938-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effects that work has on individuals are not unknown. The importance of work in terms of the subjective well-being and growth of individuals through their work, however, is not as extensively discussed and documented. Risk factors and unhealthy factors have long been discussed at the expense of positive conditions for well-being and personal growth. We like to call work with that type of potential regenerative work. Hence, that is the type of work that we have chosen to focus on in this study. The following research objectives have guided us through the study: Which everyday work processes may contribute to sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals? The study takes an explorative approach to two workplaces - a care unit at a hospital and a manufacturing company. Our aim is to increase the understanding of prerequisites for the well-being and growth of individuals through their work. Three themes emerged in this type of regenerative work: performance, general overview and participation, and dialogue. These themes are problemised by looking at their potential in relation to the organisation of the work. Prerequisites for performance, general overview and participation, and finally dialogue prove to be more efficient in contexts where the complexity of the work and organisation is acknowledged and where there is room for inter-subjective sense-making and self-organising.

  • 30.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Fröjmark, Daniel
    Hansson, Jesper
    Skolinspektionen - exempel på "funktionell dumhet"?2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Germundsson, Lisa
    SLU-Alnarp.
    Lidén, Alina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Collaborative learning and evaluation in the multi-actor context of an innovation intermediary: How can intermediary organisations be understood and developed through the lenses of complexity and learning theories2020Ingår i: Farming Systems Facing Climate Change and Resource Challenges, 2020Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Karlsson, Jessica
    Linnéuniversitetet.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    On evaluation of base-groups in headmasters academic leadership program2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    The effects of leadership training are disputed in research. Evaluations of participants’ training experiences are commonplace. Studies are seldom made which investigate and problematize the impressions that can be left in their complex practice by training, and which can have an effect on their practical duties and on the leaders’ capacity to deal with leadership in their everyday complexity. 

    Empirical material

    The 3-year Headmaster Training Course in Sweden which offers 30 Swedish university credits, equivalent to 30 ECTS, comprises approximately 500 headmasters and pre-school leaders. The leaders of the base groups are university staff. During the course the groups meet 6 times, each time containing a different theme. Curiosity dictated that we should ascertain what work and discussions took place within the base groups, how this is experienced, and how it contributes to the participants’ professional development. 

    Method

    In order to study what happens in the base-group meetings, two of the university base-group staff kept a diary noting down the contents and discussions from each specific session. Recorded interviews were made with 21 participants from 4 base groups. Part of the result of this part of the study has been tested on other base-group leaders from the university (7 people). In order to handle the empirical material we turn to narrative organizational research. The method involves a systematic interpretation of other people’s sense-making of the worlds they experience, here basic group meetings. The interpretation is based on how people create meaning in the experiences of what happens in the groups using perspectives from their everyday complexity as leaders.

    Result

    Preliminary results show an ongoing frustration related to their perception of having too limited resources to allow them to do a good job as headmasters. Within the base groups they are given the opportunity, together with others in similar situations, to exchange experiences and feelings regarding the complex, tangible, everyday work duties they carry out. The frustration felt by the leaders about the complexity of their workday was dealt with by the participants by taking advantage of common discussions held outside of the organizational hierarchy. Within the base groups they can talk and negotiate with colleagues about their complex workday as leaders in schools and pre-schools. According to the participants, they were able to solve common puzzles, even a health puzzle. The base-group meetings were also perceived as energizing them in their practical role as leaders.

    The study will be of significance for the continued structuring of base groups as a support for the education and development of headmasters and pre-school leaders. A questionnaire will now be sent to a random number of participants who have completed the headmaster training course.

  • 33.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Liden, Alina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rapport pilotundersökning: underlag för utvärdering Partnerskap SLU Alnarp2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Richard, Elvi
    Linné university.
    Balansering och brobyggande med svårigheter : en studie av de kliniska lärarnas vardag i vården inom Region Skåne2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Richard, Elvi
    Linnéuniversitetet.
    Jämställdhet och diskriminering: om strukturer och sociala handlingar2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Särnholm-Ericsson, Stefan
    Linnéuniversitetet.
    On framing headmasters leadership training for leading socially complex, processual and emergent organization2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aims and objectives:

    If leadership and organization are in constant flux, what are the consequences for the design of headmaster leadership training? 

    Background:

    What do leaders do, why do they do it the way they do it, and how is what we call organizing done? Starting on the educational design track should begin with a deep understanding of what leadership and organizing mean in practice, but neither with the illusion about what happens, nor the illusion of what should happen. 

    Method

    Leadership training for headmasters and preschool heads at Linnaeus University in Sweden has been the starting point of testing the ontological approach to organization as flux. As background material we used focus group interviews with the participants after the completion of the course. In our paper, however, we limit ourselves for reasons of space to evaluating an experiment containing a new design of the Whats and Hows of the headmaster leadership course, comprising two groups with 50 participants each. The starting point was the flux of [the] practice. 

    Results

    The evaluations from both occasions show surprisingly great similarities. In all answers, superlatives are frequent in the assessment of the days of training and their contribution to the participants’ practice.  The evaluations also contain criticism. However, one conclusion is that a course that makes use of the social complexity, flux and organizational becoming has a chance of making an impact on the participants’ practising. Preliminary results also demonstrate that a course which is adapted to the notion of leadership and organization involving flux can also be experienced as meaningful and useful, as has also been confirmed by management research. 

    Conclusions

    Our conclusion about  management education programs is that  the starting point ought to be a/ an understanding of organizing as social complexity, b/ flux, emergent and organizational becoming, c/ what leadership ‘may be in practice’ ,and d/ participants’ experiences of social complexity and leadership as practising. In addition to including knowledge based on management and organizing as flux (What), the education should also be designed in a way which at least partly resembles the participants’ practice. Thus, the How and What of the course are related to the character of the practice.  The result may have possible effects on the latter, although research shows that this is hard to achieve.  It seems at least that the results are better than if illusions about the practice are allowed to guide the educational contents (What and How). Furthermore, since the practice has the character of flux, parts of the education should also be designed with this in mind (How). Besides, the insight that each participant and each activity is unique, at least in detail and in the long run, should have consequences for the design of the What and How of the training. Academic leadership education with its traditions must incorporate flux and organizational becoming in the choice of literature, lectures, learning situations and examination.  

  • 37.
    Axelsson, Lars
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Youth - the future manpower: studies on unemployment, quality of life and work attitudes in young people2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Variablerna livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt. Syftet var också att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete, samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.I den första studien fördjupas kunskapen kring det faktum att arbetslösa ungdomar har sämre mental hälsa än dem som studerar eller arbetar. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern 20?25 år som varit arbetslösa i minst tre månader och en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Ungdomarna erhöll en postenkät, vilken i huvudsak innehöll frågor om hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. Svarsfrekvensen i den här studien var 72 %. Med hjälp av en faktoranalys fastställdes vilka symtom som utifrån en tidigare använd symtomlista var att betrakta som mentala ohälsosymtom. I mental hälsa ingick de sex symtomen gråtmildhet, att känna sig nere och dyster, sömnsvårigheter, rastlöshet, allmän trötthet och irritation. Symtomen att känna sig nere och dyster samt rastlöshet var vanligare förekommande bland arbetslösa män och kvinnor. De sex symtomen utgjorde ett mentalt hälsoindex (0?6 symtom). Arbetslösa män och kvinnor hade högre index (fler mentala hälsosymtom) i jämförelse med de som arbetade eller studerade. För männen medelvärde 2.67 jämfört med 2.10 och för kvinnorna medelvärde 3.42 jämfört med 2.84. Ungdomarnas sociala stöd var relaterat till nivån av mental hälsa. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. Färre arbetslösa män jämfört med män som arbetade eller studerade hade väldigt bra föräldrastöd (53 % jämfört med 76 %). De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler mentala hälsosymtom. Studien betonar att det finns starka skäl att uppmärksamma ungdomars mentala hälsostatus, inte minst i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten har ökat dramatiskt under senare halvan av 1990-talet, för att sedan under några år stagnera något, men för närvarande ökar andelen arbetslösa ungdomar igen. Det är angeläget att få ny kunskap om faktorer som är relaterade till arbetslösa ungdomars hälsa, för att kunna möta deras behov och för att kunna ge stöd och råd i arbetslöshetssituation.I samma studie undersöktes ungdomarnas livskvalitet. Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Visserligen visar resultaten att arbetslösa ungdomar har sämre livskvalitet än de som arbetar eller studerar, men majoriteten rapporterade ändå bra livskvalitet. Resultaten visar dock att variationerna i livskvalitet var stora. 35 % uppgav att livskvaliteten blivit sämre, 41 % att den var oförändrad och 24 % ansåg att deras livskvalitet blivit bättre sedan de blivit arbetslösa. Bra livskvalitet är i den här studien relaterad till bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid. En förändring av livskvaliteten till det bättre är relaterat till hög självkänsla och att ha bra sociala kontakter utanför familjen. Studien belyser därmed att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar. De som rapporterat sämre hälsa, som exempelvis nervösa besvär, har sämre livskvalitet och kan behöva extra uppmärksamhet och stöd jämfört med andra. Även de som har rapporterat låg självkänsla är en grupp som har sämre livskvalitet i jämförelse med andra i arbetslöshetsgruppen. Vidare framstår det som viktigt att ungdomarna är nöjda med sin fritid och sin autonomi, vilket är relaterat till bra livskvalitet. Resultaten betonar betydelsen av att ta till vara ungdomarnas egna resurser och den egna kapaciteten. Ett sätt är att identifiera individuella resurser, utifrån individuella program, i relation till personlig utveckling, skola och arbetsliv.Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern 20?24 år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. För att skaffa djupare kunskap om ungdomarnas livssituation valdes en kvalitativ ansats. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet; de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ?ha ett bra liv och att ha roligt?. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. Resultaten i den här studien bidrar till ökad kunskap om faktorer och omständigheter som påverkar arbetslösa ungdomars livssituation och livskvalitet. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, kan utgöra kunskap som är värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar. Dessutom utgör resultaten ett viktigt incitament för ytterligare forskning inom området.Den tredje studien fokuserar på gymnasieungdomars attityder till arbete. Resultaten baseras på en enkätstudie bland 606 gymnasieungdomar i sista årskursen, och så många som 91 % (551) valde att delta i studien. En enkät som kunde besvaras anonymt delades ut i skolan. Enkäten innehöll bl.a. frågor om livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och attityder till arbete. Utifrån resultaten i en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Generell attityd till arbete mäts utifrån ett index av svaren på tre frågor om betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Multivariata analyser visade att positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till arbetsmoral. Praktiskt program, positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till generell attityd till arbete. Med utgångspunkten att attityder till arbete är betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort, framstår resultaten i den här studien som viktiga. Ökad kunskap om sådana faktorer kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet, viket kan antas ha betydelse för utvecklingen av arbetslinjen och för välfärden.Sammanfattningsvis kan sägas att omfattningen av ungdomarbetslösheten, samt ungdomars livskvalitet och deras attityder till arbete har betydelse för samhällsutvecklingen och för utvecklingen av folkhälsan. I den här avhandlingen framgår att upplevelserna av arbetslöshet kan vara både positiva och negativa. Individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och föräldrastöd har betydelse för både upplevelser av arbetslöshet och attityder till arbete. Sådana faktorer kan antas ha stor betydelse för ungdomars möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bör därför beaktas dels när konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomförs, men också i diskussionen, planeringen och utvärderingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att öka förståelsen, och därigenom stärka ungdomarnas övergång till arbetslivet, är det viktigt att skapa utrymme för den enskilde individen att själv identifiera sina behov, genom att skapa individuella program i relation till personlig utveckling, utbildning, färdigheter, intresse och attityder.

  • 38.
    Axelsson, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Brorsson, A.
    Håkansson, A.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Variations in perception of unemployment and actions as unemployed: interviews with sixteen young adultsArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39.
    Axelsson, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Self-reported health, self-esteem and social support among young unemployed people: a population-based study2002Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 11, nr 2, s. 111-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A population-based study was performed in southern Sweden in the autumn of 1998. The aim was to study connections between self-reported health, self-esteem and social support among unemployed (≥ three months) young people. The sample consisted of 264 unemployed individuals aged 20–25 years, and 528 individuals of the same age, randomly selected from the population register and not registered as unemployed. The response rate was 72%. Defined by means of factor analysis, mental health consisted of the symptoms tearfulness, dysphoria, sleeping disturbance, restlessness, general fatigue and irritability. The unemployed had more mental health problems than young people who were working or studying. Restlessness and dysphoria were significantly over-represented in the unemployed among both sexes. However, good social support seemed to predict mental health. Support from parents was most important, particularly in males. Those with low self-esteem and poor parental support were especially vulnerable.

  • 40.
    Blixt, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Forss, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Should I stay or should I go?: den anställdes förväntningar och hur de påverkar arbetet.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vilka förväntningar medarbetare har utifrån en profession då de påbörjar en anställning, samt att undersöka individernas upplevelser om dessa förväntningar sedan inte visar sig stämma överens med verkligheten. Begreppen förväntningar på arbetsplatsen, det meningsfulla arbetet, det psykologiska kontraktet och relationer definieras med hjälp av tidigare studier gjorda inom ämnet.

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex kvinnor på medarbetarnivå inom den offentliga sektorn. Utifrån analyser av intervjuerna lyfts begrepp som tas upp i teoriavsnittet.

    De intervjuades förväntningar visade sig stämma föga överens med den verklighet de idag arbetar i då stress och tidsbrist gör att medarbetarna känner att avkall måste göras på de saker som de beskriver gör deras arbete meningsfullt. Det visade sig att en förväntan om ett meningsfullt arbete existerade hos de anställda i den offentliga sektorn, med vård och utbildningsrelaterade arbeten, då de aktivt sökte sig till den profession de idag innehar. Relationerna till kollegor var av stor vikt för den nuvarande situationen på arbetet och något som framhölls som viktigt.

    Vikten av att känna till de anställdas förväntningar på sitt arbete då anställningen påbörjas, samt hur detta kan kommuniceras mellan arbetstagare och arbetsgivare för att minska det glapp som kan finnas mellan förväntningar och verklighet de anställda arbetar i.

  • 41.
    Bohman, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Uppdraget som chef är att ge förutsättningar för att lösa, inte att lösa": en kvalitativ studie om det goda ledarskapet, sett ur ledarnas perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap. Studien syftar även till att undersöka hur och i vilken omfattning olika modeller för hälsa och lärande finns med i det ledarskap som studeras. För insamling av data användes kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sju första linjens chefer på ett universitetssjukhus som, i av sjukhuset fastställda parametrar för gott ledarskap, visat bra resultat. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna till stor del använder olika modeller för hälsa och lärande, till exempel känslan av sammanhang och lärandets loopar, om än omedvetet. Genom tydlighet och delaktighet skapas förtroende, förståelse och drivkrafter så att alla arbetar mot samma mål och medarbetarna känner sig som en viktig del av ett sammanhang. Genom att fokusera på hur cheferna som inkluderades i studien resonerar kring sitt ledarskap och hur de använder olika modeller för hälsa och lärande kan erfarenheterna från studien förhoppningsvis användas i framtida ledarskapsutbildningar, chefsrekryteringar och ledarförsörjningsprogram. Erfarenheterna kan spridas så att fler chefer, på olika nivåer, ökar sina kunskaper och sin medvetenhet kring modellerna för hälsa och lärande i syfte att skapa en god arbetsmiljö där medarbetare trivs och stannar kvar och där patienterna får den bästa tänkbara vården.

  • 42.
    Braha, Vlora
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Larsson, Aneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Arbetsrelaterad stress bland socialsekreterare: En kvalitativ studie om socialsekreterarnas upplevelse av stress samt hantering av den.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates that stress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficulty concentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress are found to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The study shows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that the social workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction of stress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership and functioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequently mentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive work environment is very important for the well-being of social workers.

     

     

     

     

     

  • 43.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Vårdpersonalens uppfattningar om arbete, glädje, trivsel och hälsa2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetslivet har en betydelsefull roll när det gäller människans hela livssituation och förändringar på arbetsmarknaden har inneburit att en mindre andel av befolkningen idag tillhör arbetskraften. De som blivit kvar har fått mer att göra med större fysiska och psykiska påfrestningar som följd. Ofta studeras och presenteras arbete som en riskfaktor för ohälsa medan dess eventuella positiva påverkan på anställdas hälsa studerats i betydligt mindre utsträckning.

    Syftet med denna delstudie var att undersöka personalens upplevelse av sin aktuella arbets­situation i relation till deras bild av en hälsofrämjande arbetsplats.

    Rapporten redovisar resultatet från en kvalitativ studie med gruppintervjuer (fokusgrupps intervjuer) på två vårdavdelningarna vid sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad. Resultat från de två avdelningarna presenteras i ett sammanhang eftersom likheterna är stora men också för att det ger en möjlighet att diskutera eventuella skillnader dem emellan.

    Resultatet tyder på att intervjudeltagarna uppskattar sina arbeten på de två vårdavdelningarna. Det finns dock utrymme för förbättringar om arbetsplatserna skall leva upp till deltagarnas bild av en hälsofrämjande arbetsplats. Resultatet visar att det är arbetsplatsens stödjande funktioner som ger arbetsglädje och skapar trivsel. Stödet trivseln och arbetsglädjen kan dock förbättras med insatser för en större närhet till chef och läkare samt för bättre fungerande arbets­grupper som helhet. Faktorer som ligger bakom upplevda krav och påfrestningar anses vara orsaker till upplevelsen av negativ stress. Stressen uppges å sin sida vara huvud­anledningen till att arbetsplatserna inte är hälsofrämjande för deltagarna, vilket indikerar ett behov av att reducera kraven på arbetsplatserna. Att intervjudeltagarna inte spontant reflekterade över individuella faktorers betydelse för upplevelsen av trivsel och arbetsglädje kan ses som att det är av underordnad betydelse. Troligt är dock att det även kan bero på många människors förmåga att söka efter orsaker till uppfattningar eller upplevelser i sin omgivning istället för hos sig själva.

    Intressant är de två olika bilderna av en hälsofrämjande arbetsplats som studiens resultat visar. En ganska stor del av intervjudeltagarna ger uttryck för att en arbetsplats som är stabil i det mesta är hälsofrämjande vilket inte överensstämmer med tidigare arbetsrelaterad forskning. För interventionsprojektet med deltagarbaserat perspektiv är studiens resultat användbart för förståelse för deltagarnas uppfattningar och upplevelser.

  • 44.
    Christensson, Liselott
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Man vill ju jobba med barnen!": en kvalitativ studie om lärares upplevelser av hälsa på arbetsplatsen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.

    Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta.

  • 45.
    Elisson, Alice
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Ipsen, Mathilda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Löneanspråk: Ett språk som skiljer kvinnor från män2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

  • 46.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

  • 47.
    Eriksson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Managing for results in social services: Key professionals lived experience2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study illuminates eight key professionals' lived experience of managing for results in social services. Managing for results, in human service organizations, as social services are complex and research is still limited. The lived experience of using managing for results is still missing. Thus to illuminate the key professional´s experiences, individual interviews were performed. A phenomenological- hermeneutical method inspired by Paul Ricoeur was used to interpret the texts. A naive reading was performed first and then a structural analysis, which revealed three themes: 1) having mixed feelings as professional regarding performance measurement in social work, theme 2) feeling questioned regarding professional competence and theme 3) feelings of being in an organization far from the core of social work. The comprehensive understanding was interpreted as meaning that managing for results in social services mimic the experience of putting a jigsaw puzzle together where each piece has its own special place. Findings reveal that the puzzle still lacks pieces andthat it is first when the puzzle is solved that the wholeness can be understood.

  • 48.
    Erlandsson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Larsson, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Social rekrytering: en kvalitativ studie som behandlar fyra organisationers och fyra professionella aktörers tankar om rekrytering oc sociala medier.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.

    Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier. Genom våra intervjuer kan vi se likheter mellan hur företagen och de offentliga organisationerna använder sociala medier. De professionella aktörerna ser stora möjligheter för sociala medier i samband med rekrytering.

  • 49.
    Fajersson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ett kvinnligt perspektiv på work-life balance: samhälleliga förutsättningar, jämställdhet och strategier2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar.

    Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare.

    Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.

    Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats. Jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration förhåller sig till de samhälleliga förutsättningarna och har förändrats i takt med att förutsättningarna förändrats så som nya politiska beslut, lagar och omsorgsmöjligheter. Kvinnornas egna strategier kring balans och integration tycks däremot vara liknande över tid. Visserligen finns dessa i ett sammanhang som förändrats. Strategierna förhåller sig till de ovannämnda perspektiven och i och med det så påverkas kvinnorna av den tid de lever i. Men problematiken är fortfarande densamma som de försöker lösa.

  • 50.
    Flygare, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distribuerat ledarskap i praktiken: Rom byggdes inte (heller) på en dag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

12 1 - 50 av 80
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf