Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

This article reports on a study in which, for five weeks, the English lessons of two classes of 11–12 year olds in Sweden were based on Roald Dahl’s Fantastic Mr Fox. To promote the learners’ engagement with the text, support understanding, and facilitate incidental vocabulary acquisition, a range of language-focused tasks were designed within the framework of the Storyline approach. In Storyline, a fictive world is created in the classroom. The story develops when learners, working in the same small groups, collaborate on open so-called key questions, which structure the Storyline, introduce happenings and problems, and link with the syllabus. Another characteristic is the integration of practical and theoretical subject content. Learners’ art work and texts are displayed on a frieze, or walls of the classroom, creating a visual record of the developing story. The study also investigated the influence on learning of the book’s illustrations, and the learners’ own drawings. The majority of the learners made gains in vocabulary, as evidenced in pre- and post-tests, writing and speaking tasks. While some learners had never thought about illustrations and drawings as a support, for many, both of these were found to be helpful.

Purpose – This study aims to explore an interdisciplinary pedagogical approach for advancing knowledge and understanding of the sustainable development goals (SDGs) at higher education institutions (HEIs).

Design/methodology/approach – This qualitative study conducted an explorative experiment to elaborate on forms to advance a pedagogical approach that embeds sustainability. The design of the pedagogical project was explorative and interdisciplinary, using a predefined framework on key competencies for sustainability.

Findings – The findings showed that an interdisciplinary approach can create a learning setting that stimulates students’ problem-solving competencies for sustainability-related issues. Students were trained in the five key sustainable competencies addressed by Wiek et al. (2011). Moreover, although it is not always possible to arrange an interdisciplinary pedagogical setting, this might be a key condition for the development of students’ key competencies regarding their understanding of the SDGs. Addressing the SDGs from an interdisciplinary perspective paved the way for the development of students’ strategic competencies, including systems thinking and anticipatory competencies. Practical implications – The pedagogical project, as an interdisciplinary explorative experiment, was shown to be a potentially suitable method to counteract “cherry-picking” approaches to teaching the SDGs at HEI.

Originality/value – The pedagogical approach advanced in this paper, extends active learning and interdisciplinarity in higher education. The authors argue that this approach encourages students to take ownership of and responsibility for their learning process and indicates a changed mindset and behavior.

The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have.

The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis.

The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.

I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

I denna uppsats har vi valt att undersöka hur fem lärare, aktiva och blivande, använder sig av historisk spelfilm i undervisningen. Detta har i första hand gjorts utifrån fyra olika frågeställningar men som ibland visade sig flyta ihop med varandra. Fokus ligger bland annat på vilka problem respondenterna anser användningen av filmmediet kan föra med sig och hur man som lärare ska förhålla sig till detta. Syftet har också varit att undersöka hur respondenterna ser på det omdiskuterade begreppet "historiemedvetande". Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de enskilda respondenterna. I förarbetet upptäckte vi att ett antal författare pekade på att spelfilmerna ofta sa mer om sina respektive produktionskontexter än den faktiska händelse de försökte skildra. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i första hand vill använda mediet för att visa på ett historiskt skeende och skapa en kontinuitet, känsla och ett sammanhang för eleverna. De problem som de tillfrågade ansåg kunde uppkomma vid användning av mediet grundade sig till största delen i att eleverna tycks sakna kunskaper i källkritik. Respondenterna hade även en relativt enig syn på begreppet "historiemedvetande"

I denna studie har vi undersökt hur lärare arbetar med den initiala bokstavsinlärningen samt hur de väljer att motivera sina val av metod(er). Utifrån den tidigare forskningen framkommer det att det inte finns en given metod, utan många studier visar att lärare inte har några preferenser gällande metoderna. Samtidigt ställer sig många forskare frågande till vilken metod som är att föredra, vilket resulterat i olika läger: de som förespråkar den syntetiska metoden, de som förespråkar den analytiska samt de som kombinerar de två metoderna. I vår studie intervjuade vi fem lärare i åk F-1 gällande deras undervisning i bokstavsinlärning för att undersöka vad som ligger till grund för deras resonemang. De intervjuade lärarna betonade ljudningen som särskilt viktig i den initiala bokstavsinlärningen, men uttryckte även att det inte fanns en given metod att föredra. De beskrev därmed sin undervisning som varierande och en kombination av de båda metoderna. Ytterligare en aspekt som de framhävde var vikten av kunskap inom området, för att kunna göra kvalificerade beslut för att således gynna elevernas lärande och fortsätta utvecklas i sin profession. Det som avgjorde hur de arbetade med bokstavsinlärningen grundade sig främst i elevernas behov och intressen. 

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva.

För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

The purpose of this preliminary study is to establish a reliable and valid measure of environmental connectedness (EC) to allow for further exploration of the Swedish Outdoor Recreation in Change national survey data. The Nordic concept of friluftsliv (nature-based outdoor recreation) and the environmental psychology concept of EC are explored to provide a foundation for the research. Reliability and construct validity testing on items from the Outdoor Recreation in Change survey have been tested and have demonstrated both reliability and construct validity. A reliable and construct valid measure of EC will facilitate research into the possible relationships between EC, nature-based outdoor recreation, and environmental behavior. A better understanding of these relationships may serve to further understanding of the human relationship with nature.

This study explored the question of whether a relationship exists between the Nordic cultural idea of friluftsliv and the psychological construct of environmental connectedness. This quantitative study employed a correlational design with existing data from the Swedish Outdoor Recreation in Change national survey. Results indicate that there is a significant and meaningful relationship between nature-based outdoor recreation participation and environmental connectedness even when controlling for other predictor variables. In addition, research findings indicate that age group moderates this relationship with one group exception. It was also found that activity participation by respondents shows a correlation with both environmental connectedness and age group. Implications of this study support a cultural understanding of nature-based outdoor recreation and an awareness of the important role of access to nature as an essential component of nature-based outdoor recreation. Age group differences supported a variety of implications and recommendations for future research. A consideration of how the results may have implications for environmental education and sustainability efforts in Sweden and the U.S. was explored. 

This study explored the question of whether a relationship exists between the Nordic cultural idea of friluftsliv and the psychological construct of environmental connectedness (EC). This quantitative study employed a correlational design with existing data from the Swedish Outdoor Recreation in Change national survey. Results indicate that there is a significant and meaningful relationship between friluftsliv, operationally defined as nature-based outdoor recreation participation, and EC even when controlling for other predictor variables. In addition, research findings indicate that age group moderates this relationship with one group exception. It was also found that activity participation by respondents shows a correlation with both EC and age group. Implications of this study support a cultural understanding of nature-based outdoor recreation and an awareness of the important role of access to nature as an essential component of nature-based outdoor recreation. Age group differences supported a variety of implications and recommendations for future research. A consideration of how the results may have implications for environmental education and sustainability efforts were explored.

De fyra informanternas möten med nyanlända varierar i de tre verksamheternas som beskrivs i uppsatsen gällande nyanlända. Likaså undersöks hur särskilt stöd organiseras gällande nyanlända elever. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra lärare uppfattar organisationen och mötet med nyanlända som är i behov av särskilt stöd, utifrån ett relationellt förhållningssätt. Ämnet har relevans för yrket eftersom det i examensordningen för specialpedagog ingår att visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständig med arbete med elever som är i behov av särskilt stöd (SFS, 1993:100). Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979). Möten och organisation undersöks genom en kvalitativ studie i form av fyra intervjuer. Det som beskrivs i resultatet är tre teman: mötet med nyanlända, relationellt förhållningssätt och särskilt stöd. De viktigaste resultaten är beskrivningen som görs om möten med nyanlända elever och hur arbetet organiseras gällande kartläggning och särskilt stöd. Det som beskrivs är hur det organiseras centralt och i skolorna. Slutsats som dras är att organisationen gällande nyanlända elever i behov av särskilt stöd skiljer sig i de tre verksamheterna och då främst organisation centralt i kommunerna. Det resultat som liknar varandra är kartläggningen för nyanlända elever. De har lagt ned tid på den delen av organisationen i de fyra informanternas skolor/verksamheter. Förslag till fortsatt forskning är en fallstudie med elever som börjat på gymnasiet och är nyanlända och att följa dem under tre år på gymnasiet.

Denna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse samt hur de beskriver detta arbete. Utifrån detta syfte ställdes forskningsfrågorna Hur beskriver verksamma förskollärare att det lärarledda arbetet med fysisk aktivitet, med barn i de äldre åldrarna på förskolan, genomförs? samt Utifrån dessa beskrivningar, vad ser de för utmaningar för och möjligheter med att implementera lärarledda fysiska aktiviteter? Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visade att förskollärare såg på fysisk aktivitet på två olika sätt. Dels som en återkommande rutin och dels som ett behov hos barnen. De främsta utmaningarna för att genomföra lärarledd fysisk aktivitet som förskollärarna såg var lokaler, bristande material och otillräckligt med tid. De främsta möjligheterna med fysisk aktivitet som sågs var att förbättra barnens hälsa, att lugna ner barngruppen och bidra till ökat lärande.

The aim of this study is to examine the work carried out at Swedish upper-secondary special schools for pupils with learning disabilities in the subject area of language and communication, with particular focus on augmentative and alternative communication and multilingualism. The learning process is approached from a sociocultural perspective in this study, which entails that learning is taken to occur in social contexts in which interaction, communication, and co-operation play key roles. The method takes the form of semi-structured qualitative interviews inspired by a phenomenographical approach in the hope of highlighting five areas communication, possibilities, obstacles, AAC and competence development, that special education teachers and special educators are faced with in their work with students with language and communication impairments. The results show that special education teachers and special educators demonstrate a high capacity to see both possibilities and obstacles in the teaching process, together with an understanding for the students’ differing functional impairments and needs. The challenges facing special education teachers and special educators when dealing with multilingual student groups give an indication of the difficulties attached to determining remedies capable of leading to students’ increased participation and comprehension of the subject area. The two alternatives offered by Swedish special schools are individual native language instruction (in which the student is separated from the class) and support within the classroom in the form of a personal assistant with knowledge of the native language. The study demonstrates that the latter is preferable as means for a student to progress in their learning. The result also indicates that special education teachers and special educators have great understanding for the importance of using AAC in instructing materials but at the same time there are many things to be done about translating AAC material in order to increase educational participation for multilingual students. Results also indicates that peer learning within the profession is desirable.

Den här studien har som syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg. Vi tittar på vilken kompetens som finns bland förskollärare och hur de arbetar med digitala verktyg. Vår studie är en kvalitativ metod vilket innebär att vi genomförde semistruktuerade intervjuer med förskollärare samt att vårt empiriska material har transkriberats. Analysen baseras utifrån våra tolkningar av resultatet samt det sociokulturella perspektivet och begreppen: artefakter, kommunikation och proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar på hur förskollärares kompetens alternativt icke kompetens påverkar deras arbete och förskolans verksamhet. Att förskollärarna besitter olika kunskaper vilket de behöver dra nytta av. Vår diskussion har sin utgångspunkt i förskollärares olika kompetenser samt hur viktig kompetensutvecklingen är för att pedagoger ska kunna arbeta mot läroplanens nya strävansmål.

Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg.

I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten.

I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.

Denna studie syftar till att undersöka vilka hinder och möjligheter lärarstudenter som läser grundlärarprogrammet f-3 ser med att bedriva utomhusundervisning. Undersökningen är tänkt att skapa en inblick i lärarstudenters tankar och erfarenheter om utomhusundervisning i samband med ämnet biologi. Tidigare forskningen som använts i studien synliggör både hinder och möjligheter med utomhusundervisning. Den lyfter att utomhusundervisning ofta uppfattas som ett tidskrävande moment men att utomhusundervisning även har positiva effekter på elevers inlärning såsom att elevernas kognitiva samt sociala förmågor utvecklas. Data samlades in med hjälp av en enkätundersökning vilken besvarades av 97 respondenter. Undersökningen presenterar de faktorer som svenska lärarstudenter upplever vara de största orsakerna till att utomhusundervisning inte bedrivs i ämnet biologi. Vid granskning av resultatet synliggjordes ett samband mellan lärarstudenters attityd till biologi och lusten att genomföra utomhusundervisning i ämnet. I undersökningen presenteras även möjligheter med utomhusundervisning såsom att eleverna får förstahandserfarenhet av naturen samt att de får upptäcka naturen med sina sinnen.

Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt.

Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter.

Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.  

Syftet med studien är att undersöka hur elever hanterar en konflikt med andra elever i fritidshemmet. Vi vill med studien försöka se hur elever agerar när de hamnar i en konflikt med en annan elev samt hur de reagerar i situationen som uppstår. I studien använder vi oss av deltagande observationer och dessa kompletteras med semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod. Respondenterna är de elever som är inskrivna i två olika fritidsverksamheter i olika delar av Sverige. Vi går från att vara pedagog till observatör när vi upplever att en konflikt uppstår. Vi har valt att kategorisera de olika konflikterna och som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av olika strategier för att undersöka vilken väg konflikten tar. I Studien har vi sett att elever hanterar konflikter både på ett konstruktivt och destruktivt sätt. Många gånger väljer eleverna att ta hjälp av pedagog och andra elever väljer också att gå emellan. När eleverna hanterar konflikterna själva funderar vi på om de verkligen blir lösta konstruktivt utan att någon känner sig som en förlorare.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.

Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.

I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande.

Studien syftade till att undersöka om fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers prestation i matematik. Påverkan av fysisk aktivitet på elevers upplevda känsla av koncentration och prestation i samband med matematikenundersöktes liksom om flickor och pojkar påverkas olika av fysisk aktivitet i skolan. Av det insamlade materialet visade flickor en större tendens till att dra nytta av att röra på sig i klassrummet i samband med matematiken, i övrigt kunde ingen entydig slutsats dras. Studien genomfördes i fem klasser, varav två agerade kontrollgrupp. I studien ingick totalt 73 elever, 41 elever i interventionsgruppen och 32 elever i kontrollgruppen. Eleverna genomförde två tester där eleverna, i interventionsgruppen, deltog i 5 minuters fysisk aktivitet innan det andra testet. Efter de båda testerna svarade eleverna på en enkät där de besvarade frågor kring sin prestation, koncentration samt om innehållet i den fysiska aktiviteten. Testerna analyserades med grund i teoretiska modeller om individers begreppsbilder och självuppfattning. Avslutningsvis upplever vi att forskningsläget är relativt tunt och att det behövs mer forskning inom ämnet för att kunna dra några generella slutsatser.

Teachers are the key to an inclusive and quality education for all. Therefore, training teachers and teacher students and understanding how they learn, including information-seeking behaviours, is crucial. This systematic literature review explores the observed research gap regarding teacher students’ affective information-seeking behaviours. Of specific interest are the research practice context. Preferred Reporting Items for Systematic reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guided the review process. Searches were conducted in three key research databases and resulted in 1006 references. Abstracts and titles were screened and assessed using Rayyan software. After screening, 56 publications were chosen for the qualitative synthesis; 17 used qualitative methods and were thereby of interest for the review. The high number of publications  resulted in a need to divide the review into two studies. The first part focused on quantitative and mixed methods studies. The results were then analysed through thematic analysis. The results revealed a research gap regarding qualitative methods studies of non-normative and qualitative features of teacher students’ information-seeking behaviours, especially affective behaviours and in research practices. This is the first systematic review of teacher students´ information-seeking behaviours using thematic analysis. Thus, a valuable contribution to information-seeking behaviour and information literacy research has been provided. 

Teachers are the key to an inclusive and quality education for all. Therefore, training teachers and teacher students and understanding how they learn, including information-seeking behaviours, is crucial. This systematic literature review explores the observed research gap regarding teacher students’ information-seeking behaviours. Of specific interest is information-seeking affective behaviours and the research practice context. Preferred Reporting Items for Systematic reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guided the review process. Searches were conducted in three key research databases and resulted in 1006 references. Abstracts and titles were screened and assessed using Rayyan. After screening, 56 publications were chosen for the qualitative synthesis, of which 39 used only or partly quantitative methods and thereby of interest for the review. The high number of studies resulted in a need to divide the review into two studies. The second part will focus on qualitative methods studies. The results were then analysed through thematic analysis. The results revealed a research gap regarding quantitative and mixed methods studies of non-normative and qualitative features of teacher students’ information-seeking behaviours, especially affective behaviours and in research practices. This is the first systematic review of teacher students’ information-seeking behaviours. Thus, a valuable contribution to information-seeking behaviour and information literacy research has been provided.

The causes of and solutions to juvenile delinquency and social unrest amongthe youth in so-called Swedish multi-ethnic urban areas are frequently represented inpublic-institutional discourse as related to migrant parents. These are, the authors argue,consequently exposed to policies for ‘activation’, ‘responsibilisation’ and ‘normalisation’.

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet.

Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek.

Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning.

Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

Forskning som analyserar appar och dess användning vid läs- och skrivutveckling är ett tämligen outforskat område. Syftet med studien är att analysera och belysa funktionen hos appar som är anpassade för och används i grundskolans åk 1–3 i ämnet svenska inom området läsa och skriva. Analysverktyget som används för att besvara studiens syfte är en sammanställning av ramverk, matriser och kategoriseringar som använts i tidigare forskning. Detta verktyg används vid analys av 27 stycken appar. De färdigheter i det centrala innehållet avseende läsa och skriva som apparna fokuserar är främst att utveckla lärandemål som stor och liten bokstav, bokstavskännedom samt sambandet mellan ljud och bokstav. Inte någon app i urvalet utvecklar färdigheterna textbearbetning eller att skriva texter efter dess typiska uppbyggnad och drag. Den fonologiska medvetenheten är det apparna främst avser att utveckla hos användaren. De övriga aspekterna av språklig medvetenhet finns det betydligt färre appar som utvecklar. Den behavioristiska synen på lärande synliggörs i de instruktiva apparnas läraktiviteter. De bjuder in till aktiviteter med trial and error där användaren kan prova sig fram till rätt svar. Återkopplingen sker via ett förstärkningsschema där varje besvarad fråga följs av antingen en positiv eller negativ förstärkning. De appar som analyserats är användarvänliga och har inga onödiga funktioner som distraherar från lärandet. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande sker läs- och skrivutveckling i sociala sammanhang men apparna består till största delen av ensamarbete.

Studiens övergripande syfte handlar om att skapa en fördjupad förståelse kring betydelsen av att arbeta med fysisk aktivitet i förskolan samt undersöka möjligheten för förskolan som en plattform för främjandet av fysisk aktivitet. Mer specifikt är studiens syfte att undersöka huruvida det finns förutsättningar för att arbeta med fysisk aktivitet i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som avser att ta reda på pedagogers uppfattning om förskolans miljö samt deras kunskap kring fysisk aktivitet. Totalt besvarades enkäten av 36 st pedagoger verksamma inom förskolan. Utifrån frågeställningar och enkätsvar visar mitt resultat att pedagogerna som deltagit i min studie var förhållandevis nöjda med miljön då de ansåg att den var stimulerande för barns fysiska aktivitet. Däremot visade också resultatet att pedagogerna ansåg sig ha lite kunskap kring barns fysiska aktivitet och därmed kände de också endast lite trygghet i sin yrkesroll kring arbetet med fysisk aktivitet. Resultat visade vidare att pedagogerna endast i liten utsträckning valde att använda sig av fysisk aktivitet i den planerade pedagogiska verksamheten. 

The emergence of augmented reality (AR) and gamification in higher education has gained significant relevance by virtue of their demonstrated usefulness in learning spaces. Prior research has examined these technologies separately and shown promising results, but less is known about the impact of combining AR and gamification in higher education. This article aims to conceptualize, design, and evaluate the effects of AR and gamification on students’ intrinsic motivation and learning with physical course literature. The results from a web - based experiment involving 95 students demonstrate that using AR enhances students’ intrinsic motivation compared to conventional methods such as reading lecture notes. However, the combination of AR and gamification did not influence students’ intrinsic motivation or learning. The findings could serve as a basis to further gamification in higher education and may support authors in the design of AR in future course literature.

Syfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra.

Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever.

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv.

Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet.

Digitaliseringens framväxt förändrar och påverkar undervisningen i skolorna, vilket även har lett till en förändring i lärares yrkesroll. Läroplanen har modifierats på grund av den digitala teknikens utveckling. I läroplanen (Skolverket 2019) står det skrivet att elever ska kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Trots att det är ett krav i läroplanen råder det skillnader i huruvida och hur digitala verktyg används i skrivutvecklingen. Skillnaderna grundas i lärares uppfattningar och didaktiska val gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med den här studien är att identifiera lärares uppfattningar huruvida, hur och varför digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Studien har riktat sig mot verksamma lärare i årskurs 1–3 som har svarat på ett digitalt frågeformulär med frågor om huruvida, hur och varför de arbetar med digitala verktyg i den tidiga skrivutvecklingen. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att fördelarna med digitala verktyg är: elevernas motivation ökas och att eleverna kan enkelt justera sina texter. Resultatet synliggör även några nackdelar som respondenterna uppfattar med att använda digitala verktyg: bristen på tillgång till digitala verktyg, att tekniken kan strula, elevernas koncentrationsförmåga samt handstil kan påverkas negativt. I resultatet lyfts det även fram olika skrivmetoder som respondenterna använder i sin undervisning där ASL är den metod som understryks av majoriteten av lärarna. Studien präglas av det sociokulturella perspektivet där det sociala samspelet är i fokus.

Enligt Skolverket (2010) vilar förskolan på demokratiska grunder. Genom att barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande utvecklas deras förståelse för att handla utifrån demokratiska principer.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod med syfte att utifrån ett barns perspektiv undersöka hur de upplevde sig ha delaktighet och inflytande i det vardagliga dokumentationsarbetet på förskolan. De forskningsfrågor studien utgått ifrån är: Hur upplevde barnen att de hade delaktighet och inflytande i det vardagliga dokumentationsarbetet på förskolan då det gällde teckningar, fotografier och film? Upplevde barnen att de hade delaktighet och inflytande i tillgängligheten av förskolans dokumentationsmaterial?

Empirin samlades in genom barnintervjuer av sex barn på tre olika förskolor.

Undersökningens slutsatser var att barnen gav uttryck för en större delaktighet och inflytande då det gällde tillvaratagandet av deras teckningar. De uttryckte däremot att de upplevde sig har mindre delaktighet och inflytande i hanteringen av fotografier och filmer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna på två mångkulturella förskolor arbetar för att skapa trygghet i leken hos nyanlända barn. För att få fram ett resultat så genomfördes en kvalitativ studie där fyra förskollärare intervjuades enskilt kring ämnet, vilket sedan transkriberades och analyserades grundligt för att få fram ett resultat. Studien utgick ifrån ett interkulturellt perspektiv då det perspektivet berör mångkulturella grupper där en handling sker bland individer med olika kulturella bakgrunder. Resultatet visade på att förskollärarna använder sig av olika metoder som närvarande pedagog, ta del av barnens hemkultur, tecken, bilder och rörelser för att främja trygghet hos nyanlända barn i leken. Förskollärarens inflytande i barns gruppkonstellationer beskrivs då det skapar trygghet hos barn även där. En närvarande förskollärare som bidrar till att barnen leker i en varierad mångfald skapar på så sätt en trygghet i en interkulturell miljö.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan. LS-projektet har bidragit till lärande bland både pedagoger och barn, menresultatet visar även att många barn inte ökade sitt resultat. Med ett lekpedagogiskt arbetssättkan pedagoger väva in ett naturvetenskapligt innehåll i en berättelse för att väcka intresseoch engagemang. Så länge pedagogen har tydligt fokus på lärandeobjektet kan innehålletgärna ha en lekfull inramning. Genom att regelbundet analyserar lärandesituationer ochkvalitativa förändringar i barns sätt att beskriva innehållet kan diskussionen i förskolan skiftafokus från att göra till att synliggöra.

Studien belyser lärar - elevrelationer och har ett relationellt perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur lärare och elever på särskolan beskriver lärar-elevrelationer samt vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Aspelins (2018) modell om relationskompetens, där aspekterna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens, socio- emotionell kompetens, ett socialt tillvägagångssätt samt ett relationellt tillvägagångssätt, används i den teoretiska tolkningen. Studien är kvalitativ och utgörs av intervjuer med fyra lärare samt sju gymnasieelever i särskolan. I resultatet framkommer att lärarna ser sig ansvariga för relationsskapandet men även eleverna ser ett ansvar i att skapa en bra relation till sina lärare. Elevernas resultat visar att relationskompetensens olika delar kan ses i en lärare som är tydlig, pratar långsamt och visar välvilja med kroppsspråket. Eleverna ser positivt på att läraren är deras vän. Relationskompetensen ses i en lärare som kan balansera mellan humor och allvar i undervisningen, men också i en lärare som väljer bort utskällning för att istället använda verbala eller andra anpassningar. 

Lärarintervjuerna visar även på att anpassningar i lärmiljön gynnar lärar- elevrelationen. Vidare ses relationskompetensen i en lärare som använder sitt kroppsspråk och sitt röstläge såväl som ett lågaffektivt bemötande gentemot eleven. Lärarna betonar vikten av ett genuint intresse för eleven, de vill skapa trygghet och inge självförtroende och se varje individ utan att “klumpa ihop dem” utefter deras diagnoser. I lärarintervjuerna framkommer det att det är en utmaning utifrån arbetet med relationer att sätta gränser mellan jobb och privatliv. Grundlärarutbildningen har i liten utsträckning gett lärarna förberedelse i relationsskapande.

Fingu is a game and a game platform using virtual manipulatives designed to help children develop competence and fluency with basic number combinations. We present results from an intervention lasting for seven to nine weeks, in which 82 children (5, 6, and 7 years old) were allowed to play the game as part of their ordinary preschool or school activities. The results showed significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures, with moderate to large effect sizes. In contrast, most differences between post-tests and delayed post-tests were non-significant, with low or no effect sizes.

Fingu is a game and a game platform aimed at helping children 4 to 8 years old develop competence and fluency with basic addition combinations. We present results from an eight week intervention, where children, 5-, 6-, and 7 years old, have been allowed to play the game as part of their ordinary pre-school and school activities. Results show significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures with modest to large effect sizes. In contrast most differences between post-tests and delayed-tests, when the children did not play the game, are non-significant with none or low effect sizes. Design principles and results are discussed with special emphasis on children who “struggle to learn math”.

Det här examensarbetet fokuserar på hur man kan kombinera två innehållsaspekter i undervisning med barn i förskolan. Innehållet som bearbetas är naturvetenskap och estetik. Naturvetenskapsdelen i arbetet innefattar kemiska reaktioner och den estetiska delen innefattar drama. Dramat kommer att användas som ett verktyg för att lära om naturvetenskap med fokus på kemiska reaktioner. Studiens insamlingsmetod innefattar filmning och ljudinspelning. Resultatet i studien visar att barnens perspektiv blir synligt genom att barnen får berätta sina tankar om kemiska vätskor. Studiens resultat visar även att ett intresse har väckts bland barnen kring kemiska vätskor och detta lägger en grund för förskollärare att arbeta vidare med och utgå från barnens intresse.

Purpose: This study aims to explore the extent and types of E-Learning used, as method and tool, to support education for sustainable development (ESD); and to understand the coverage of Sustainable Development Goals (SDGs) in massive open online courses (MOOCs).

Design/methodology/approach: The study extends the morphological box of ESD in higher education by nonformal and informal education, exploring the types of blended and online learning and adding the SDGs as a new criterion. The study subjects are Nordic UN Principles for Responsible Management Education (PRME) members. Through content analysis and thematic coding of reports by higher education institutions (HEIs), different E-Learning methods are identified; furthermore, 30 MOOCs are analyzed.

Findings: HEIs apply a variety of blended and online learning to advance ESD for formal and nonformal education. The MOOCs offered by Nordic HEIs predominantly cover four SDGs (9: Industry, Innovation and Infrastructure; 13: Climate Action; 11: Sustainable Cities and Communities; and 16: Peace, Justice and strong Institutions), but there is nothing on SDG 2: No Hunger. That is in line with the Nordic countries’ status as developed economies, where these topics are often framed as political and societal priorities.

Practical implications: The study’s results suggest that to avoid overlaps and fill gaps in ESD, the offer of open online courses should be orchestrated. Furthermore, HEIs can use our method to analyze their E-Learning courses related to SDGs.

Originality/value: This study shows how business schools, especially Nordic UN PRME members, contribute to the SDGs by their MOOC coverage.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar av social kompetens som en del av fritidshemmets verksamhet. Studien visar på att det finns en gemensam syn för hur fritidshemspersonal ser på begreppet social kompetens. Social kompetens ses framförallt som en individs förmåga att samspela och fungera med andra individer i olika situationer och gruppkonstellationer. Personalen ser också vikten av att vara socialt kompetenta och uttrycker behovet att utveckla denna förmåga kontinuerligt

Fritidshemspersonalen lyfter också fram problematik med arbetet kring social kompetens inom fritidshemmet och att dagens samhällsutveckling och den utveckling som Skolverket har i åtanke för fritidshemmet inte är förenliga med varandra.

En litteraturstudie som analyserar och studerar artiklar, avhandlingar och antologier. Syftet är att undersöka vilken makt pedagoger har i användandet av språket i mötet med barnen, med fokus på vilken makt som synliggörs och hur den upprätthålls genom språket av pedagogerna i förskolans verksamhet. Studien belyser den omedvetna makt som vägleder individen i sättet att tänka mot ett bestämt mål och som utgör osynliga ramar för hur samhället fungerar.

En diskursiv ansats antas för att sammanfatta befintlig forskning där empirin analyseras för att kunna förstå problemområdet. Teoretisk utgångspunkt är Foucaults maktteori och det postmodernistiska synsättet vilka båda synliggör förgivettagna mönster.

Resultatet visar att pedagogers oreflekterade språkliga handlingar utgår från förgivettaganden och historiska arv och används i mötet tillsammans med barnen på förskolan. Detta kan leda till maktutövning då omedvetna normer och värden kan förstås som ”sanningar” vilka överförs till barnen. 

The objectives of the study were, first, to assess the progression in quantitative thinking between first-, second-, and third-year students enrolled in the Bachelor in Culinary Arts and Food Science program and, second, to use the insight to suggest necessary changes to the curriculum to ensure better progression.

A standardized quantitative test was used to measure progression in functional knowledge divided in four categories: (i) calculation skills and basic mathematics, (ii) application and interpretation of descriptive statistics, (iii) interpretation of analytical statistics, and (iv) communication through graphs and charts.

The results show significant progression in skills and confidence across study years. Broken down into the four categories, progression is stronger in statistics (categories ii–iii). The most problematic category is basic calculations, where the average score is low and progress across study years is poor.

A suggestion is presented for how to reform the curriculum in order to improve progression in basic calculation by emulating the methods used for teaching statistics, where progression is better.