"Är barns bilder språk?" Det traditionella språkbegreppet har ändrat karaktär. Begrepp tenderar att bli utslitna - så även begreppet "språk". Bildspråk är en av byggstenarna i vår kommunikation.

I denna bok presenteras en bildpedagogisk metod för barn i åldrarna 2-7 år. Författaren delar med sig av sina egna bildpedagogiska erfarenheter. Med många exempel i ord och bild visar hon hur en bildspråklig medvetenhet kan utvecklas hos barn. Inte minst framgår hur roligt barnen ofta tycker det är att prata om sina bilder, i synnerhet när de vuxna själva har utvecklat sitt bildkunnande. Här behandlas sådant som färgblandning, modellteckning och diktillustrering. Bildanalys pekar på vad som kan upptäckas i barnens bilder. Här finns dessutom en översikt över bildpedagogikens historia och dess olika teorier.

Den välillustrerade boken ger en utmärkt grund för pedagoger - och föräldrar - som vill stimulera barnen att uttrycka sig i bild.

One of the central characteristics of disciplines is that they create their own particular ways of knowing the world. This process is facilitated by the specialization and refinement of disciplinary-specific semiotic resources over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some traces of their historical roots.

In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. We audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline.

We suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to alternative conceptions and therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

In this paper we are interested in the relationship between disciplinary knowledge and its representation. We carry out a social semiotic analysis of a central tool used in astronomy—the Hertzsprung-Russell (H-R) diagram—in order to highlight its disciplinary and pedagogical affordances. By analysing the relationship between disciplinary knowledge and its representation in this way we claim that it becomes possible to identify potential barriers to student learning—instances where semiotic resources with high disciplinary affordance have low pedagogical affordance for newcomers to the discipline. The astronomy resource that we have chosen to analyse has played a pivotal role in our understanding of stellar evolution and as such it features prominently on all undergraduate astronomy programs. However, like most disciplinary-specific semiotic resources, today’s H-R diagram is the culmination of many years of work by numerous disciplinary experts. Over time, the H-R diagram has been revised and reworked by a number of different actors in order to reconcile it with developing observational and theoretical advances. As a consequence, the H-R diagram that we know today combines many layers of astronomical knowledge, whilst still retaining some rather quirky traces of its historical roots. In this paper we adopt a social semiotic lens to analyse these ‘layers of knowledge’ and ‘historical anomalies’ showing how they have resulted in a number of counterintuitive aspects within the diagram that have successively lowered its pedagogical affordance. We claim that the counterintuitive aspects we identify in our analysis give rise to potential barriers to student disciplinary learning. Using our analysis as a case study, we generalise our findings suggesting four types of barrier to understanding that are potentially at work when meeting disciplinary-specific semiotic resources for the first time. We finish the paper by making some general suggestions about the wider use of our analysis method and ways of dealing with any barriers to learning identified. In the specific case of the H-R diagram, we suggest that lecturers should explicitly tease out its disciplinary affordances by the use of ‘unpacked’ resources that have a higher pedagogical affordance. 

Becoming part of a discipline involves learning to interpret and use a range of disciplinary-specific semiotic resources (Airey, 2009). These resources have been developed and assigned particular specialist meanings over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors in order to reconcile them with subsequent empirical and theoretical advances. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some (potentially confusing) traces of their historical roots. However, it has been repeatedly shown that university lecturers underestimate the challenges such disciplinary specific semiotic resources may present to undergraduates (Northedge, 2002; Tobias, 1986).

In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. First, we audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline. Using the results of our analysis we then created an online questionnaire to probe what is discerned (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, in press) with respect to each of these aspects by astronomers and physicists ranging from first year undergraduates to university professors.

Our findings suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to the alternative conceptions of undergraduate students and we therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

Purpose – This study aims to explore an interdisciplinary pedagogical approach for advancing knowledge and understanding of the sustainable development goals (SDGs) at higher education institutions (HEIs).

Design/methodology/approach – This qualitative study conducted an explorative experiment to elaborate on forms to advance a pedagogical approach that embeds sustainability. The design of the pedagogical project was explorative and interdisciplinary, using a predefined framework on key competencies for sustainability.

Findings – The findings showed that an interdisciplinary approach can create a learning setting that stimulates students’ problem-solving competencies for sustainability-related issues. Students were trained in the five key sustainable competencies addressed by Wiek et al. (2011). Moreover, although it is not always possible to arrange an interdisciplinary pedagogical setting, this might be a key condition for the development of students’ key competencies regarding their understanding of the SDGs. Addressing the SDGs from an interdisciplinary perspective paved the way for the development of students’ strategic competencies, including systems thinking and anticipatory competencies. Practical implications – The pedagogical project, as an interdisciplinary explorative experiment, was shown to be a potentially suitable method to counteract “cherry-picking” approaches to teaching the SDGs at HEI.

Originality/value – The pedagogical approach advanced in this paper, extends active learning and interdisciplinarity in higher education. The authors argue that this approach encourages students to take ownership of and responsibility for their learning process and indicates a changed mindset and behavior.

Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor:

·       Vilken inställning har lärare till läslust? 

·       Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare?

·       Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust?

Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser. 

I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.         

Detta arbete handlar om hur normer om kön och sexualitet (re)konstrueras i biologiundervisningen, och fokuserar på innehåll om hur djurs beteende beskrivs. Tidigare forskning pekar på att undervisningen och läroböcker inom biologi och naturkunskap är mycket heteronormativ och förklarar kvinnor och män i dikotomiska termer. En del av forskningsrapporterna uppmärksammade också att det finns en svårighet att sammanföra det biologiska innehållet och innehåll som behandlar sexualitet, genus och relationer i undervisningen. Endast två studier är gjorda på hur normer om kön och sexualitet konstrueras då djurs beteende beskrivs. Då forskning visar att biologin och dess förklaringar på djurs beteende har betydelse för vad vi människor ser som naturliga beteenden för oss, kan innehåll om djurs beteende i undervisnngen ge normativa föreställningar om kön och sexualitet. Undersökningen gjordes utifrån frågeställningarna: 

Vilka förklaringar om djurs beteende utifrån kön och sexuella strategier framställs i läroböcker för kurserna biologi 1 och naturkunskap 2 för gymnasieskolan?

Vilka följemeningar om kön och sexualitet kan dessa beskrivningar ge elever? 

Tre läroböcker i biologi och tre läroböcker i naturkunskap analyserades med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visade bland annat att det fanns betydligt mer innehåll i biologiböckerna än naturkunskapsböckerna, att antalet normativa beskrivnngar skiljde sig mycket åt mellan böckerna, och att en del böcker riskerar att ge eleverna normativa föreställningar om kön och sexualitet. Följemeningar som identifierades för några av böckerna var bland annat att beteendemässiga könsskillnader är biologiskt bestämt och att heterosexualiteten är naturlig. Perspektiv som är viktiga för arbetet och som är utgångspunkter är teorin om diskurser, normer, queerteori, samt queer- och genusperspektiv på biologi.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares erfarenheter av att arbeta med abakus i undervisningen och ställa det mot tidigare forskning. I denna studie undersöktes sex lärares erfarenheter utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Forskningens resultat och denna studies resultat från lärare är överens om att abakus ger positiva effekter på elevers inlärning. Båda visar att abakusen utvecklar elevers aritmetiska färdigheter, som att deras beräkningar blir säkrare och snabbare samt att abakusen konkretiserar det abstrakta i matematiken. Lärarna lyfter andra viktiga aspekter som forskningen inte tar upp, så som lustfyllt lärande och vikten av lärarnas roll när abakusen appliceras i klassrummet. Lärarna önskar att de använde abakus mer i sin undervisning än vad de gör idag. 

I denna studie har vi undersökt hur lärare arbetar med den initiala bokstavsinlärningen samt hur de väljer att motivera sina val av metod(er). Utifrån den tidigare forskningen framkommer det att det inte finns en given metod, utan många studier visar att lärare inte har några preferenser gällande metoderna. Samtidigt ställer sig många forskare frågande till vilken metod som är att föredra, vilket resulterat i olika läger: de som förespråkar den syntetiska metoden, de som förespråkar den analytiska samt de som kombinerar de två metoderna. I vår studie intervjuade vi fem lärare i åk F-1 gällande deras undervisning i bokstavsinlärning för att undersöka vad som ligger till grund för deras resonemang. De intervjuade lärarna betonade ljudningen som särskilt viktig i den initiala bokstavsinlärningen, men uttryckte även att det inte fanns en given metod att föredra. De beskrev därmed sin undervisning som varierande och en kombination av de båda metoderna. Ytterligare en aspekt som de framhävde var vikten av kunskap inom området, för att kunna göra kvalificerade beslut för att således gynna elevernas lärande och fortsätta utvecklas i sin profession. Det som avgjorde hur de arbetade med bokstavsinlärningen grundade sig främst i elevernas behov och intressen. 

Syftet med studien var att undersöka hur matematiken synliggjordes och användes under förskolans lunchmåltid. Många förskolor arbetar idag aktivt med planerade matematikstunder. Från egna erfarenheter av förskolans verksamhet upplever vi att matematik kan vara svår att synliggöra på ett enkelt sätt i barnens vardag För att undersöka vilka matematiska begrepp som användes av förskollärarna samt hur de tog tillvara på barnens eventuella frågor kring matematiska begrepp valdes en kvalitativ studie för att kunna svara på dessa frågeställningar. Som metod användes observationer i form av filminspelning. Studien har analyserats utifrån Vygotskys perspektiv på barns lärande genom att lyfta fram hans tankar om den proximala utvecklingszonen.

Resultatet från samtliga observationer visade att det fanns en hel del matematik runt lunchmåltiden, men att synliggöra den på ett medvetet sätt var inte en självklarhet. Däremot visade resultaten att förskollärarna använde många matematiska begrepp under lunchmåltiden och att barnens frågor oftast togs tillvara på ett betydelsefullt sätt.

In many Western societies, there is a concern about the tendency of young people not choosing Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) education and occupations. In response, different initiatives have been launched. If one believes that science should have a place in more young people's lives, an important question is to what extent recruitment campaigns communicate messages that open up for STEM education to become relevant in young people's identity formation. Here, we analyse a Swedish government-initiated, primarily Internet-based recruitment attempt (‘The Broad Line Campaign’) aimed at increasing the number of young people choosing the natural science programme in upper secondary school. The campaign is based on marketing principles and deliberately draws on identity issues. The data analysed consists of campaign films and written resources describing the campaign. Data are analysed by use of the constant comparative approach in order to produce categories describing different messages about why to engage in STEM education. These messages are then analysed from an identity perspective using the concept of subjective values. Our results show that the messages communicated in the Broad Line campaign emphasise utility value, attainment value and relative cost rather than interest-enjoyment. The campaign communicates that the natural science programme is to be associated with a high attainment value without establishing relations to the field of science. Finally, potential consequences of the communicated messages in the campaign are discussed in light of previous research.

Young people's interest in pursuing science and science-intense educations has been expressed as a concern in relation to societal, economic and democratic development by various stakeholders (governments, industry and university). From the perspective of the scientific communities, the issues at stake do not necessarily correspond to the overall societal aims. Rather, initiatives to recruit young people to science are also ways for the scientific community to engage in the social and cultural reproduction of itself. For a community to survive and produce a future, it needs to secure regeneration of itself in succeeding generations. The aim of this study is to, from a perspective of social and cultural production/reproduction, shed light on an initiative from the scientific community to recruit young people to science education. This is a case study of one recruitment campaign called the Chemistry Advent calendar. The calendar consists of 25 webcasted films, produced and published by the science/technology faculty at a university. The analysed data consist of the films and additional published material relating to the campaign such as working reports and articles published about the campaign. The analysis focussed on what messages are communicated to potential newcomers. The messages were categorised by means of a framework of subjective values. The results are discussed both from a perspective of how the messages mirror traditions and habits of the scientific community, and in relation to research on students' educational choices.

This article provides a conceptual discussion of ‘ownership’ in various forms of participatory research. The discussion is grounded in our experiences from three research projects in science education. We seek to understand how and why ownership may be distributed between teachers and researchers at different stages in the research process. Looking at our projects in retrospect, we see that ownership was differently distributed at the initial stages. Then ownership distribution followed a similar pathway, as teachers gained ownership of implementation, whereas researchers reclaimed ownership of analyzing and disseminating the work. Our discussion departs from the idea that ownership relates to both ‘risks’ and ‘benefits’ as well as to both ‘rights and obligations. Thereby, we can make visible some of the circumstances that steer ownership towards the teachers or researchers. For example, we highlight that ownership distribution may be influenced by guidelines for research ethics and inequalities in terms of administrative support structures available to researchers and teachers. Based on our discussion, we suggest a number of questions to initiate and support a continuous dialogue between teachers and researchers who plan to engage in participatory research.

Att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena (NO) i de tidiga skolåren är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Dessa ämnen spänner dock över stora innehållsområden och därför kan det vara svårt att få en överblick och välja ett innehåll som är lämpligt för åldersgruppen.

Den här boken hjälper läraren att få grepp om det viktigaste innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. Naturvetenskapens grundläggande och bärande idéer förklaras detaljerat och belyses med en rad konkreta och vardagliga exempel. Innehållet diskuteras i förhållande till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).

Boken kan, gärna i kombination med boken Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken, användas både som kurslitteratur för blivande lärare och som ämnesfördjupning för verksamma lärare.

Den 3:e upplagan har reviderats i förhållande till ändringarna i kursplanerna 2020.

Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva.

För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

The purpose of this study is to gain a better understanding of how physical activity can be used in school to create more favorable conditions for students' learning in mathematics. The study investigated the effect of physical activity in the long term on the students’ concentration, working memory and knowledge of mathematics via recurring short activity of physical activity. The study was conducted with 175 grade 7 students from four different schools. An initial task of seven minutes of pulse-raising exercises was introduced in five of the groups at the beginning of the mathematics lesson. The results show an improvement in the students' concentration and working memory in the intervention group compared to the control group. There was no significant difference between gender or ability, all were similarly affected by the physical activity. Students from different school environments are also affected by the physical activity in the same way.

Formative feedback has the potential to support student learning and performance. However, teachers sometimes have difficulties realizing their intentions with formative feedback when responding to students’ questions or solutions. If the actual response provided does not agree with the teacher’s intentions, the formative potential may be diminished or lost. The purpose of this study is therefore to investigate whether teachers themselves are able to identify the correspondence between their stated intentions and their actual response to students. Four teachers participated in the study by responding to the mathematical reasoning performed by twelve students in grades 4-5 (the feedback situations were recorded) and then taking part in stimulated-recall interviews. The results show that the teachers were able to identify certain instances of correspondence, and/or differences, between their intentions and how they acted in the feedback situations. The differences identified by the teachers were justified based on the teachers’ individual beliefs – for instance, the belief that some mathematical methods belong to certain grade levels and should not be taught in advance – or on concerns about how the students would react.

Relevance’ is one of the most commonly used terms when it comes to reforms in science education. The term is used in manifold ways. It can be understood – among other things – as meeting an interest, fulfilling needs or contributing to intellectual development. Many components of relevant science education go beyond single contents and concepts; many challenges are tied to cross-curricular goals. Specifically, when it comes to the societal and vocational relevance of science education, many demands can only be met when we develop corresponding skills across disciplines and grade levels. This chapter focuses on a set of such cross-curricular goals from a chemistry education perspective, namely, education for sustainability, critical media literacy, innovation competence, vocational orientation and employability. It relates them to the idea of relevant chemistry and science education. Directions for research and curriculum development will be suggested that emerge from taking into account

The aim of this study is to examine how and in what contexts the teachers perform formative and summative evaluation regarding number sense within the subject of mathematics. The basis for this qualitative study is to present the result of interviews with five teachers in two schools in Sweden. How they describes and assesses number sense in their teaching to students with intellectual disabilities. The study´s prospectives are socio cultural as well as cognitivist theory about learning together early number sense in mathematics. The results show that all the teachers apply similar strategies and adaptations in planning and the lessons are based upon very individual student needs and outdoor learning supplements indoor learning. The results also show that teachers who teach students with intellectual disabilities apply any different methods to meet their student’s differences and particular needs. Some of the teachers were surprisingly uncertain as to what is to be taught and how the formative and summative evaluation should be carried out in their teaching. This uncertainty may have negative effects on students future learning. The conclusion of the research is that the five teachers that participated in the study and that teach mathematics to students with intellectual disabilities in years 4-9 have a similar way of working towards planning lessons and the different methods they use. The teachers also have similar approaches towards teaching mathematics to students with intellectual disabilities. Existing research shows learning benefits in varying the learning environments for students with intellectual disabilities.

The national tests in Swedish comprise different guidelines on specifically allowed adaptations. The purpose of this qualitative study is to examine teachers' perceptions regarding the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Skolverket) that apply to adaptations for pupils in reading and writing difficulties in preparation for the national exams in Swedish in year 3. The empirical material been obtained through interviews with five teachers from compulsory school early years. The interviews were accomplished at three different schools and in two different municipalities. The frame factor theory helps us understand the conditions behind the interviewed teachers' decision on adaptations pupils for the national exams. The results of the study demonstrate that the majority of the respondents has difficulties interpreting the existing guidelines. All respondents express that there are other circumstances, such as premises, finances, access to special education, collegial cooperation and the guidelines of the Swedish National Agency for Education that affect the work for the national exams. All respondents fear that the implementation of the national exams will have negative consequences for the pupils who are not allowed to use their ordinary tools.

The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.

Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

Vad utmärker en bra elevtext? Hur påverkas elevernas skrivutveckling av den undervisning de får, och vad menar vi egentligen när vi säger att barns skrivande "utvecklas"? Dessa och andra frågor diskuteras ingående i den här boken där läsaren får följa tre låg- och mellanstadieelevers skrivande över lång tid. Elevernas texter diskuteras och analyseras ur olika perspektiv samt med utgångspunkt i modern teoribildning. Särskild vikt har lagts vid att granska de olika texterna ur ett undervisningsperspektiv. Författarna försöker synliggöra den undervisningskontext i vilken texterna producerats, eftersom förklaringen till en texts kvalitéer och brister ofta står att finna i den undervisningssituation som texten tillkommit i. Syftet med boken är att underlätta för lärare och lärarstuderande i deras strävan att förstå och utveckla sina kunskaper om skrivande, skrivpedagogik och textanalys.

Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare.

Detta arbete är en uppföljningsstudie av ett projekt där 30 elever i åk 2 och 3 fick intensivundervisning i matematik för ungefär två år sedan. I studien ingår 13 av de elever som fick intensivundervisning, samt deras lärare och vårdnadshavare. Resultatet har analyserats utifrån enkäter, intervjuer samt resultat från talförståelsetest.

För analys av arbetet används Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen samt Kilpatrick m.fl:s modell för utveckling av matematiskt kompetens. Enligt Vygotskijs teori bör undervisning för att vara fruktbar utgå ifrån det eleven kan och fokusera på det eleven ännu inte kan, men klarar av med hjälp av någon annan. Kilpatrick m.fl:s modell innebär att matematikundervisning behöver beröra fem olika delar för att hjälpa eleven att uppnå matematisk kompetens nämligen logiska resonemang, problemlösning, begreppsförståelse, förtrogenhet och goda färdigheter.

Resultatet på testerna visar att en del elever förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och fortfarande ligger bättre till i matematik jämfört innan intensivundervisningen. Många elever har dock fallit tillbaka till samma nivå som de hade före intensivundervisningen. Ett fåtal elever förbättrade aldrig sina resultat. Resultaten från utvärderingarna som elever och vårdnadshavare gjort visar däremot att nästan samtliga elever och vårdnadshavare upplever att eleverna förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och att de fortfarande tycker att matematik är lättare och roligare nu än de tyckte innan de fick intensivundervisning. Eleverna har fått bättre självförtroende och mer positiv inställning till matematik. En del elever har fått mer positiv inställning även till skolarbete som inte handlar om matematik.

Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg.

I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten.

I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.

Denna studie syftar till att undersöka vilka hinder och möjligheter lärarstudenter som läser grundlärarprogrammet f-3 ser med att bedriva utomhusundervisning. Undersökningen är tänkt att skapa en inblick i lärarstudenters tankar och erfarenheter om utomhusundervisning i samband med ämnet biologi. Tidigare forskningen som använts i studien synliggör både hinder och möjligheter med utomhusundervisning. Den lyfter att utomhusundervisning ofta uppfattas som ett tidskrävande moment men att utomhusundervisning även har positiva effekter på elevers inlärning såsom att elevernas kognitiva samt sociala förmågor utvecklas. Data samlades in med hjälp av en enkätundersökning vilken besvarades av 97 respondenter. Undersökningen presenterar de faktorer som svenska lärarstudenter upplever vara de största orsakerna till att utomhusundervisning inte bedrivs i ämnet biologi. Vid granskning av resultatet synliggjordes ett samband mellan lärarstudenters attityd till biologi och lusten att genomföra utomhusundervisning i ämnet. I undersökningen presenteras även möjligheter med utomhusundervisning såsom att eleverna får förstahandserfarenhet av naturen samt att de får upptäcka naturen med sina sinnen.