hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bengtsson, Mikael
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Märgelgravar i Åstorps kommun: Förändringar i förekomst över tid och lokalisering i landskapet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Märgelgravar är småbiotoper i odlingslandskapet som ofta hyser höga naturvärden och är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden i slättlandskapet. De utgör också synliga kulturlämningar från 1800 - talets jordbruk och den agrara utveckling som skedde då. Märgelgravarna är idag skyddade som generella biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdena bidrar till att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen samt FN - konventionen om biologisk mångfald. Märglingen var som mest omfattande mellan cirka 1850 fram till 1890 i södra Sveriges slättbygd. Märgeln användes som jordförbättringsmedel och grävdes upp där det fanns kalkhaltig lera. Där den bröts bildades bestående gravar som ofta vattenfylldes. Syftet med studien är att kartlägga hur många märgelgravar som försvunnit i Åstorps kommun, var de ursprungligen placerades och vad som kännetecknar de som finns kvar idag. Undersökningen grundas på kartmateriel från ca. 1930, ca. 1970 och 2015 som bearbetats och analyserats i ett GIS - program. Resultaten visar att endast 23% av märgelgravarna finns kvar 2015 jämfört med 1930 och att de ursprungligen grävdes i lerjordar nära bebyggelse, men att de som finns kvar idag i högre utsträckning ligger längre ifrån bebyggelse och till större del i sluttningar. Borttagandet av märgelgravarna tros bero på de omfattande rationaliseringar som jordbruket genomgick speciellt efter andra världskriget, då de sågs som odlingshinder eller som lämpliga platser att dumpa sopor och rivningsmateriel i. 

  • 2. Brånhult, Anna
    et al.
    Nord, Jenny
    Persson, Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Kartanalys för Sydsveriges agrara landskap: metodstudie om den genetiska mångfalden och det genetiska kulturarvet i dagens landskap / rapport från projektet Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap (GRAAL)2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    “Genetic variation as cultural heritage of the agricultural landscape in southern Sweden” (GRAAL) is a project which has recently been initiated and is carried out in cooperation by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU); Swedish Biodiversity Centre (CBM) and Nordic Genetic Resource Center (NordGen). The project´s objective is to study the genetic diversity and propose conservation measures relating to the genetic heritage of trees and shrubs in the landscape. The project thus intends to identify and assess the genetic variety of coppiced threes in the Scanian cultural landscape. The project also intends, as part of this work, to develop an interdisciplinary and cross-sectorial approach where modern genetic analysis interact with new archaeological and historical methods and landscape analysis. This report presents a historical study of maps which aims to identify areas where the old coppiced trees with large sockets can be found.

  • 3. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Meadows and pastures – semi-natural grasslands – provide unique habitats and are extremely valuable for biological diversity. It is currently very challenging to maintain meadows and pastures of high quality in Sweden, mainly owing to the decreasing number of grazing animals and the decreasing demand of grasslands for animal feed production. This report summarises existing information on potential new management methods for Swedish meadow and pasture land and how harvested material can be used as a resource in society. The report is based on data obtained from scientific and popular literature, the authors’ experiences within the area and information originating from ongoing technological development work and practical applications. The challenges for conserving Swedish meadows and pastures consist mainly of identifying rational practices for managing grazing animals and for efficient collection and use of biomass. We identified the following management methods and areas of application as being particularly interesting for further analysis: 1. Flexible systems such as extensive grazing varied systems with different management methods in different years (rotation pattern), a combination of different methods such as machine cutting and burning, or mowing in combination with grazing. 2. Machine-friendly management of silvopasture and tree-meadow agroforestry systems – a combination of meadow vegetation and trees for biological diversity, carbon sequestration and production of biomass (both meadow and tree biomass). 3. Small-scale, case-specific technology – mowing and removal of biomass from small and irregular fields through a combination of motorised manual and rational solutions. This will require development of methods for cutting, collection and transport. 4. Coordination and development of systems for using meadow biomass for energy production. Use of meadow biomass as a biogas substrate provides particularly great environmental advantages and permits efficient use of resources by supplying energy and a nutrient-rich residue (biodigestate) while maintaining traditional meadows. A number of new studies show little or no differences when mowing is carried out with slicing or clipping implements (scythe and blade mowing machines) compared with rotating implements (rotary flail machines or strimmers). This finding opens up for mechanical management of meadows that would otherwise risk being abandoned.

  • 4.
    Dererie, Debebe Yilma
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Trobro, Stefan
    Institutionen för Molekylärbiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Momeni, Majid Haddad
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Hansson, Henrik
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Blomqvist, Johanna
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Passoth, Volkmar
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Schnürer, Anna
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Sandgren, Mats
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Ståhlberg, Jerry
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Improved bio-energy yields via sequential ethanol fermentation and biogas digestion of steam exploded oat straw2011In: Bioresource Technology, ISSN 0960-8524, E-ISSN 1873-2976, Vol. 102, no 6, p. 4449-4455Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using standard laboratory equipment, thermochemically pretreated oat straw was enzymatically saccharified and fermented to ethanol, and after removal of ethanol the remaining material was subjected to biogas digestion. A detailed mass balance calculation shows that, for steam explosion pretreatment, this combined ethanol fermentation and biogas digestion converts 85-87% of the higher heating value (HHV) of holocellulose (cellulose and hemicellulose) in the oat straw into biofuel energy. The energy (HHV) yield of the produced ethanol and methane was 9.5-9.8 MJ/(kg dry oat straw), which is 28-34% higher than direct biogas digestion that yielded 7.3-7.4 MJ/(kg dry oat straw). The rate of biogas formation from the fermentation residues was also higher than from the corresponding pretreated but unfermented oat straw, indicating that the biogas digestion could be terminated after only 24 days. This suggests that the ethanol process acts as an additional pretreatment for the biogas process.

  • 5.
    Filling, Julia
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Human Urine: can it be applied as fertilizer in agricultural systems?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In cities today, vast amounts of nutrients are being wasted. Improvement in nutrient management within agriculture can contribute to a more sustainable society. Reusing nutrients in agriculture could aid in creating a more circular system, where organic fertilizers can be used instead of chemical fertilizers. Urine is a liquid which has a high nutrient content. According to the Swedish environmental protection agency, human urine can replace mineral fertilizers, by using methods such as source separation, where urine is divided from faeces. This is a cheap, effective and sustainable fertilizer management system that can be easily achieved. In this study, urine fertilizers were compared with ecological and conventional fertilizers (NPK and cow manure). The study examined the effect of different urine fertilizers compared with organic and inorganic ones on plant growth, nutrient content, pH value and microbial growth. The plant growth experiment was carried out in the greenhouse facilities in Alnarp, Sweden. The results from the experiment show that cow manure has a better outcome when it comes to plant growth, but Aurin, one of the urine fertilizers, had the highest uptake of nitrate. Non-diluted urine had a stable result in all analyses. According to this study human urine is a fertilizer which can be used in crop cultivation systems, and can deliver good agricultural results.

  • 6.
    Galway, Lindsay P
    et al.
    Canada.
    Beery, Thomas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Jones-Casey, Kelsey
    USA.
    Tasala, Kirsti
    Canada.
    Mapping the solastalgia literature: a scoping review study2019In: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, no 15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Solastalgia is a relatively new concept for understanding the links between human and ecosystem health, specifically, the cumulative impacts of climatic and environmental change on mental, emotional, and spiritual health. Given the speed and scale of climate change alongside biodiversity loss, pollution, deforestation, unbridled resource extraction, and other environmental challenges, more and more people will experience solastalgia. This study reviewed 15 years of scholarly literature on solastalgia using a scoping review process. Our goal was to advance conceptual clarity, synthesize the literature, and identify priorities for future research. Four specific questions guided the review process: (1) How is solastalgia conceptualized and applied in the literature?; (2) How is solastalgia experienced and measured in the literature?; (3) How is 'place' understood in the solastalgia literature?; and (4) Does the current body of literature on solastalgia engage with Indigenous worldviews and experiences? Overall, we find there is a need for additional research employing diverse methodologies, across a greater diversity of people and places, and conducted in collaboration with affected populations and potential knowledge, alongside greater attention to the practical implications and applications of solastalgia research. We also call for continued efforts to advance conceptual clarity and theoretical foundations. Key outcomes of this study include our use of the landscape construct in relation to solastalgia and a call to better understand Indigenous peoples' lived experiences of landscape transformation and degradation in the context of historical traumas.

  • 7.
    Holmqvist, Stefan
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Vårdträdens resa i tid och tanke: en komparativ studie över tid om bakomliggande orsaker till ett landskapselements uppkomst2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.

  • 8.
    Lindhe, Sofie
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Olofsson, Martina
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Återvinning och hållbar utveckling i förskolan: en intervjustudie om förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.

  • 9.
    Marktorp, Jakob
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Biologisk mångfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvändningen: Växtinventeringar, kart- och arkivstudier2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There is a strong connection between historical land use and biodiversity. Several grassland species are advantaged or relied to mowing and grazing. The purpose of this study is to investigate if changes in the historical land use have affected the biodiversity. By studying maps from different time periods, changes in the landscape can be interpreted. Archival studies can then fill in historical gaps that the maps doesn’t show. The field work consisted of three plant inventory occasions: may 23, june 23 and july 14 in 2013. Four major surfaces, of 100 m2 each, were placed in the shore meadow of Tjörnedala. Analysis of maps shows that arable land expansion has taken meadow land space during the 20th century. The plant inventories along with archival studies shows that areas with the highest biodiversity are those that are used with traditional methods and with continuity of grazing. This study also shows that nitrogen favored species dominate in areas of former arable land. Both archival studies and plant inventories are needed to get a fair description of how an area has been used. The biodiversity is thus a legacy of the historical land use.

  • 10.
    Söderquist, Pär
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Large-scale releases of native species: the mallard as a predictive model system2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Human alteration of natural systems, and its consequences are of great concern and the impact on global ecosystems is one of the biggest threats that biodiversity stands before. Translocations of invasive species, as well as intraspecific contingents with non-native genotypes, whether they are deliberate or unintentional, are one such alteration and its consequences are continuously being assessed. The mallard (Anas platyrhynchos) is the most numerous and widespread duck in the world and a flagship in wetland conservation. It is also an important game species which is heavily restocked for hunting purposes, especially in Europe where over three million ducklings are released every year. Because of its hunted status, its abundance, and the number of released individuals, it can serve as a model species to study effects of releases, both for conservation and restocking for hunting, on wild populations. In this thesis the status of the mallard was assessed in the Nordic countries and the effects of releases on the wild populations were studied by mining historical ringing data, comparing morphology of present-day wild, farmed, and historical mallards, and analyzing phylogeography of wild and farmed mallards in Europe. The status of the mallard population in the Nordic countries are generally good, however, a joint effort of European countries is needed to monitor and manage the population. A significant difference between wild and farmed mallards concerning longevity, migration, bill morphology and genetic structure was also found, together with signs of cryptic introgression of farmed genotypes in the wild population with potential fitness reduction as a result. The effect is however limited by that only a fraction of released farmed mallards reach the breeding season due to low survival. A natural captive environment is crucial to keep individuals wild-like with high survival rates after release. However, with an introgression of potentially maladapted farmed genotypes leading to a reduction in fitness, a low survival of released mallards would favor the wild population. A legislative change regarding obligation to report numbers, provenance, and release sites of farmed mallard should be considered, together with practical solutions of ringing and genetic monitoring of released mallards.

  • 11.
    Söderquist, Pär
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elmberg, Johan
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Gunnarsson, Gunnar
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Utsatta änder – så går det för dem2014In: Svensk jakt, ISSN 0039-6583, Vol. 152, no 12, p. 72-73Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf