hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

  • 2.
    Hagbard, Oscar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    ”Äghornas kringgiärde är af steen”: Hägnadernas utformning före skiftesreformerna i Äskhults by och norra Halland2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Hillethan, Morgan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Smycket av ett biologiskt kulturarv eller en utdöende epok?: en återinventering av hamlade träd i nordöstra Skåne 20192019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Hjerdin, A
    et al.
    Hilleshög AB.
    Säll, T
    Lunds universitet.
    Nilsson, N.O.
    Lunds universitet.
    Bornman, C.H.
    Hilleshög AB.
    Halldén, Christer
    Hilleshög AB.
    Genetic Variation Among Wild and Cultivated Beets of the Section Beta as Revealed by RFLP Analysis1994Ingår i: Journal of sugarbeet research, ISSN 0899-1502, Vol. 31, nr 1&2, s. 59-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

  • 5.
    Lundberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Skånska trähägnader: en studie i konstruktion och historisk utbredning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution.

    I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Strong, Emily A.
    et al.
    Storbritannien.
    Redpath, Steve M.
    SLU Grimsö forskningsstation, Storbritannien.
    Montràs-Janer, Teresa
    SLU Grimsö forskningsstation.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Månsson, Johan
    SLU Grimsö forskningsstation.
    Seeking greener pastures: crop selection by Greylag Geese (Anser anser) during the moulting season2021Ingår i: Ornis Fennica, ISSN 0030-5685, Vol. 98, nr 1, s. 16-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 50 åren har åtskilliga gåspopulationer återhämtat sig från historiskt låga nivåer till att nu vara större än någonsin. Samtidigt har gäss i stor utsträckning övergivit sina ursprungliga födosöksmiljöer för att numer finna nästan all sin föda på jordbruksmark, något som ibland leder till konflikt på grund av betesskador. Vi studerade grödoval hos gragäss (Anser anser) i ett jordbruksdominerat landskap kring en viktig häcknings- och ruggningssjö i södra Sverige. Från 2012 till 2016 skedde inventeringar från vägar i studieområdet varje vecka under maj, juni och juli. Vi noterade antalet gäss, grödoslag och grödohöjd på alla fält med gragäss. Statistiska analyser (compositional analysis) visade att grägässen starkt föredrog fält med vall eller betesmark framför andra grödor (preferensordning: vall/betesmark > havre > korn > vete > övriga grödor). Preferensmönstret var det samma oberoende av år och period under sommaren (före resp. efter ruggning). Alla andra grödoslag än vall och betesmark var icke föredragna, eftersom de utnyttjades mindre än deras andel av studieområdet. Den starka preferensen för vall och betesmark kan vara en följd av en högre näringsmässig kvalitet hos gräs som ännu inte blivit högvuxet. Detta antyder i sin tur att fält med kort gräs är mer utsatta för gåsbete än andra grödor under sommarmånaderna. Denna studie ger ny kunskap om grágässens uppträdande på jordbruksmark under senvår och sommar, vilken kan ge förbättrade förvaltningsstrategier för att minska betesskador och reducera konflikten med jordbruksintressen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bördighet i bymarker: en analys i GIS av natur och kultur i lantmäterihandlingarna2008Ingår i: Ale, ISSN 0345-0708, nr 3, s. 36-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Enskiftena före enskiftet: pionjärerna i praktiken2008Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 55, s. 39-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skiftena: vad var de egentligen?2008Ingår i: Fulltofta naturcentrum: vägen ut, Helsingborg: Stiftelsen för fritidsområden i Skåne , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Statarnas geografi i Skåne vid sekelskiftet 19002008Ingår i: Statarliv: i myt och verklighet / [ed] Lundh, C.; Olsson, M., Hedemora: Gidlund , 2008, s. 87-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf