hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Meadows and pastures – semi-natural grasslands – provide unique habitats and are extremely valuable for biological diversity. It is currently very challenging to maintain meadows and pastures of high quality in Sweden, mainly owing to the decreasing number of grazing animals and the decreasing demand of grasslands for animal feed production. This report summarises existing information on potential new management methods for Swedish meadow and pasture land and how harvested material can be used as a resource in society. The report is based on data obtained from scientific and popular literature, the authors’ experiences within the area and information originating from ongoing technological development work and practical applications. The challenges for conserving Swedish meadows and pastures consist mainly of identifying rational practices for managing grazing animals and for efficient collection and use of biomass. We identified the following management methods and areas of application as being particularly interesting for further analysis: 1. Flexible systems such as extensive grazing varied systems with different management methods in different years (rotation pattern), a combination of different methods such as machine cutting and burning, or mowing in combination with grazing. 2. Machine-friendly management of silvopasture and tree-meadow agroforestry systems – a combination of meadow vegetation and trees for biological diversity, carbon sequestration and production of biomass (both meadow and tree biomass). 3. Small-scale, case-specific technology – mowing and removal of biomass from small and irregular fields through a combination of motorised manual and rational solutions. This will require development of methods for cutting, collection and transport. 4. Coordination and development of systems for using meadow biomass for energy production. Use of meadow biomass as a biogas substrate provides particularly great environmental advantages and permits efficient use of resources by supplying energy and a nutrient-rich residue (biodigestate) while maintaining traditional meadows. A number of new studies show little or no differences when mowing is carried out with slicing or clipping implements (scythe and blade mowing machines) compared with rotating implements (rotary flail machines or strimmers). This finding opens up for mechanical management of meadows that would otherwise risk being abandoned.

  • 2.
    Hagbard, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    ”Äghornas kringgiärde är af steen”: Hägnadernas utformning före skiftesreformerna i Äskhults by och norra Halland2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Hillethan, Morgan
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Smycket av ett biologiskt kulturarv eller en utdöende epok?: en återinventering av hamlade träd i nordöstra Skåne 20192019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Hjerdin, A
    et al.
    Hilleshög AB.
    Säll, T
    Lunds universitet.
    Nilsson, N.O.
    Lunds universitet.
    Bornman, C.H.
    Hilleshög AB.
    Halldén, Christer
    Hilleshög AB.
    Genetic Variation Among Wild and Cultivated Beets of the Section Beta as Revealed by RFLP Analysis1994In: Journal of sugarbeet research, ISSN 0899-1502, Vol. 31, no 1&2, p. 59-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

  • 5.
    Lundberg, Johan
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Skånska trähägnader: en studie i konstruktion och historisk utbredning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution.

    I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Svensson, Henrik
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Bördighet i bymarker: en analys i GIS av natur och kultur i lantmäterihandlingarna2008In: Ale, ISSN 0345-0708, no 3, p. 36-49Article in journal (Other academic)
  • 7.
    Svensson, Henrik
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Enskiftena före enskiftet: pionjärerna i praktiken2008In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 55, p. 39-56Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Svensson, Henrik
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Skiftena: vad var de egentligen?2008In: Fulltofta naturcentrum: vägen ut, Helsingborg: Stiftelsen för fritidsområden i Skåne , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Svensson, Henrik
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Statarnas geografi i Skåne vid sekelskiftet 19002008In: Statarliv: i myt och verklighet / [ed] Lundh, C.; Olsson, M., Hedemora: Gidlund , 2008, p. 87-111Chapter in book (Other academic)
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf