The original of this handbook is the Swedish Handbok i Sensorisk Analys, which was

an updated edition of an older sensory analysis handbook written by Birgit Lundgren

back in 1981. The handbook was revised in 2013 by Berit Albinsson, Karin Wendin

and Annika Åström. Both these handbooks were written at SIK – The Swedish Institute

of Food and Bioscience, which is now part of RISE – Research Institutes of Sweden.

The revised edition of the handbook has proved popular in both industry and in the

teaching world. At university level, it has been used by students as a complement to

the academic literature in sensory science programmes. There has been a growing demand

among international students at Swedish universities for the handbook to be

translated. In 2016, Kristianstad University entered into an agreement with the research

body RISE to translate the handbook into English. The translation was made

by Patrick O’Malley.

The handbook was translated and printed with permission from the co-authors.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.

Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.

Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.

De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på. Förarna i studien beskrev sig alla vara erfarna av yrket och tyckte inte att stress utgjorde ett problem för dem.

I arbetets måltid värderade förarna tre faktorer; det sociala, den nyttiga maten och måltiden som tillfälle till återhämtning. Det sociala i måltiden - att umgås med kollegor och samtala under tiden man åt ansågs vara den viktigaste beståndsdelen i en trivsam måltid.

I studien intervjuades även transportledare/personalansvarig från åkeriet och ett fackligt skyddsombud. Frågor gällande mat och måltid var vid tidpunkten knappt berörda. Dessa frågor bedömdes ändå vara viktiga. Vem som ansvarade för ett eventuellt upptagande av mat- och måltidsfrågorna i arbetet var inte klarlagt.

Fermentering av livsmedel är något som människan gjort sedan de första mänskliga civilisationerna. Dessa uråldriga metoder används än idag och fermenterade drycker har under senare årtionden fått en ökad acceptans världen över och anses idag vara en trend. Syftet är att studera studenters attityder till fermenterade drycker med låg eller ingen alkoholhalt, med fokus på kännedomen om denna typ av drycker, varför och när dessa konsumeras, samt vid vilka sammanhang/tillfällen. I studien har en kortare inledande enkät distribuerats till studenter vid Högskolan Kristianstad, vilken följts av individuella, semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på stora skillnader i huruvida studenterna kände till och hade provat fermenterade drycker. Studenternas attityder till fermenterade drycker präglades av flera olika faktorer, exempelvis hens egna värderingar, normer och målsättningar. I enkäten visade det sig att många konsumerade fermenterade drycker för dess hälsofrämjande effekter, som ersättning till alkohol och för att testa något nytt. Detta framkom även i intervjuerna där hälsa och miljömedvetenhet var viktiga anledningar till varför fermenterade drycker konsumerades, men också nyfikenhet inför det nya. Resultaten från både enkäten och intervjuerna visade att denna typ av drycker främst konsumerades vid måltider, fester eller vid andra sociala event. Samtliga informanter var ense om att fermenterade drycker erhåller komplexa egenskaper och kanske är det just dessa karaktärsdrag som gör dryckens stora platstagande möjligt. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att fermenterade drycker fyller flera roller inom kategorin låg eller icke alkoholhaltiga drycker.

Inledning: Salladsbarer är ett trendigt och lättillgängligt måltidsalternativ som finns i de flesta dagligvaruhandelsbutiker. Personal och konsumenter hanterar dagligen livsmedel och utrustning vid salladsbaren. Det saknas idag information och kunskap om hur personers beteende kring en salladsbar kan påverka livsmedelssäkerheten.

Syfte: Undersöka risker med offentlig livsmedelshantering vid en salladsbar.

Metod: Dolda observationer av personal och konsumenters riskbeteende. Hygienkontroll av portionsförpackningar. Bakterieprovtagningar av ytor i anknytning till salladsbaren följt av en artbestämning. Studiens intention är att ge en kvalitativ bild av de hygienutmaningar som livsmedelshantering i en offentlig miljö kan innebära.

Resultat/Slutsats: Resultatet av observationerna visar att det sker ett flertal olika riskbeteende i anknytning till salladsbaren, framför allt bland konsumenter, vilket kan leda till korskontamination. Hygienkontrollen visade att medelvärdet av samtliga portionsförpackningar låg inom gränsvärdet för godkänd hygienstandard. Analysen av bakterieprover tagna från olika ytor kopplade till salladsbaren visade att det förekommer en hög variation av olika bakterier. Det finns en risk för bakteriespridning genom personers riskbeteende kopplade till salladsbaren. Risker kan förebyggas genom ökad kunskap och information om hygien och normer för beteende kring salladsbarer.

Nuvarande matkonsumtion världen över bidrar till den globala miljöförstöringen. För att kunna främja en hållbar utveckling behöver alternativa näringskällor nyttjas och insekter är ett näringsriktigt livsmedel med hög proteinkvalitet som kan ersätta andra traditionella animaliska produkter. Insekter som mat är i västvärlden vanligen förknippat med negativa attityder som avsky och neofobi vilket förhindrar en global kosthållning som innefattar insekter. Fysiskt aktiva konsumenter har ofta ett engagemang i att uppnå en balanserad kost med tillräckligt med energi och näring. Syftet med studien är att undersöka fysiskt aktiva konsumenter och deras attityder till insekter som mat och jämföra om dessa påverkas av information om näringsinnehåll och ekologisk hållbarhet. Studien syftar också till att ta reda på hur deras attityder kan användas för att kunna presentera insekter som mat på ett attraktivt sätt. Studien är genomförd som en webbaserad enkätundersökning. Enkäten föregicks, för hälften av deltagarna, av information om insekter som mat utifrån ekologisk hållbarhet och näringsinnehåll. Studien, i en jämförelse mellan de båda grupperna att den typ av information som deltagarna erhöll, inte gav någon signifikant inverkan på fysiskt aktiva konsumenters attityder till insekter som mat. Acceptans av mat är ett komplext fenomen och kräver att konsumenterna får tid att vänja sig ex vid att äta insekter genom att minska avskyn successivt. Resultatet visar att det kan göras genom att servera malda insekter i en välkänd livsmedelsprodukt.

En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. Personer med skaldjursallergier bör dock vara försiktiga med insekter. Generellt motsvarar riskerna de som gäller för andra animaliska livsmedel, och samma typ av kontrollprogram bör finnas. Dock behövs mer forskning inom området. Kött från nöt, svin och fjäderfä har studerats under lång tid; det är dags att låta forskningen kring insekter som mat börja ta igen det försprånget.

FAO has considered insects as food since 2003 [1] and is promoting consumption of insects (entomophagy) in the Western world because of the possibilities for sustainable production it offers. Insects as food are considered to leave smaller ecological footprints than conventional livestock (beef, pigs, and poultry) regarding feed, land and water needs, as well as greenhouse gas and ammonia emissions [2-7]. As an example regarding water, taken from a recent TV documentary, if a family of four people got their protein need from insects one day a week instead of from conventional livestock, over a year they would save the planet about a million Liters of water [8]. This is in agreement with figures above.

In Sweden, all milk needs to be pasteurized. Unpasteurized milk [ OPM ] may only be sold in a smaller scale directly from the farmer to the consumer. The law was introduced in 1939, to prevent tuberculosis, which poses no threat today. There are other reasons, such as keepability and risk of pathogenic bacteria, why milk is pasteurized. Despite these risks, many consume OPM. The Swedish food agency proposed 2013 a new law to prohibit all sales of OPM. This proposal received numerous opinions from proponents of OPM. There is limited research on Swedish consumers' attitudes and values regarding OPM. Praised, rejected or anonymous: a study of Swedish consumers' attitudes on unpasteurised milk is a bachelor thesis in food and meal science, Kristianstad University. The study was carried out with a questionnaire designed to explore the attitudes to OPM of Swedish milk consumers, and what they are based on. The results showed that the consumers attitudes about OPM was connected to a higher value. Amongst others, the attitudes were more critical and OPM was seen as a risky product. Most of the consumers oponions were based on childhood, memories and social connections. Despite OPMs higher values, the study shows that due to precationary OPM may not be ready to emerge in this caution and health conscious society Sweden is today.

Under året som gått har mycket hänt och vi utvecklas vidare! Denna upplaga av Mat- och måltidsvetenskaps verksamhetsberättelse sammanfattar händelser och utveckling av ämnesområdet vid Högskolan Kristianstad under 2019. Ett år där alla medarbetare på avdelningen bidragit till att arbeta för visionen att vi ska ha en ledande position för framtidens mat och måltider genom attraktiva utbildningar, framgångsrik forskning och aktiv samverkan.

Inledning: Surdeg är idag en trend som fångats av många och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker säljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd är ettbröd där surdegen används som enda hävningsmedel i brödet.

Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrån ettkonsumentperspektiv, samt GI-värde mellan surdegsbröd, jästbröd och bröd bakat på bådesurdeg och jäst.

Material och metod: Metoderna som användes var två olika konsumenttester för att bestämmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestämma GI-värde.

Resultat: Resultatet visade att konsumenter känner skillnad mellan surdegsbröd och jästbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst men däremot inte mellanjästbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst. Den syrliga smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas på både surdeg och jäst. GI-mätningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat på både surdeg och jäst hade lägst GI medan surdegsbrödet hade högst.

Slutsats: Ett bröd bakat på både surdeg och jäst är mer likt ett jästbröd än ett surdegsbröd. In vitro-metoden är inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-värde kan ha varit för högt för att kunna sänkabrödets GI-värde. Inga slutsatser kunde därför dras från GI-mätningen.

Produktutveckling och innovation är ett systematiskt arbete för att generera nya produkter. Det är en kostsam process och de små företagen är extra sårbara vilket gör att rätt handling i produktutvecklingsarbetet är av stor vikt. När det gäller framställning av nya produkter är produktutvecklingsarbetet avgörande för konkurrenskraften. I takt med den ökade globaliseringen behöver företag ta hänsyn till en dynamisk och ofta föränderlig marknad för att överleva. Att ha kontroll på produkten genom hela produktutvecklingsarbetet skapar möjligheter till utveckling och förbättring och därigenom bättre utnyttjande av resurser. Produktutveckling genererar kostnader och resurser för företagen vilket gör att det blir allt viktigare att handla rätt redan från start och vidare genom hela produktutvecklingsarbetet. Genom att effektivisera utnyttjandet av resurser skapas en mer hållbar produktion och produkt.

Syftet är att, i mindre företag, belysa några av de kritiska faktorer som kan inverka på effektiviteten i dryckesbranschens produktutvecklingsarbete.

En kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer med fem mindre dryckesföretag. Intervjuerna pågick i cirka 20 minuter. Data från informanterna spelades in och transkriberades för att sedan genomgå en tematisk analys. Företagen valdes utifrån ett målstyrt urval. Då intervjuerna utfördes genom fysiskt möte valdes företag belägna inom en 10 mils radie från Malmö.

Den tematiska analysen resulterade i tre teman vilka var styrning/kontroll, erfarenheter, samt omvärldsbevakning. Dessa teman utgör kritiska faktorer som alla har en avgörande roll i produktutvecklingsarbetet. Småföretagen påverkar ofta sitt produktutvecklingsarbete genom beslut utifrån tidigare förvärvade yrkes erfarenheter och kunskaper samt genom informella beslut allteftersom problem och frågor uppkommer.

Styrning/kontroll, erfarenheter samt omvärldsbevakning är tre kritiska faktorer som alla inverkar på produktutvecklingsarbetet. Småföretagen agerar ofta utifrån tidigare yrkeskunskaper och erfarenheter när beslut ska fattas. Detta har orsakat ökade kostnader, förlängt produktutvecklingsarbetet samt gett svårigheter som krävt nya beslut. Detta har påverkat företagens produktutvecklingsarbete i negativ riktning. Genom att kombinera teoretiska verktyg och praktiska erfarenheter skapas det effektivaste produktutvecklingsarbetet. Omvärldsbevakning med en ökad marknads och konsumentorientering bidrar till ett bättre produktutvecklingsarbete tillsammans med beslut som fattas med förhöjd grad av styrning och kontroll samt med bidrag från tidigare yrkeskunnande.

Fler svenskar vill konsumera mer inhemskt producerad fisk. Scandinavian Aquasystems odlar och försöker introducera fisken tilapia på svenska marknaden. Tilapia är en fisk som precis börjat göra intåg i Europa men är stor runtomkring resten av världen. En smakprofil som berättar hur länge produkten är sensoriskt tjänlig kan vara av hjälp. Denna undersökning syftade till att skapa en sensorisk smakprofil för fisken tilapia och till att se hur smakprofilen förändrades vid lagring i vakuumförpackning. För att skapa smakprofilen användes metoden QDA. Resultatet gav många egenskapsord var av vissa kunde klassificeras som färskhetsrelaterade och vissa som förskämningsrelaterade. Det kunde även konstateras att färsk, odlad tilapia har en antydan av saftigare och mer mjäll textur. Vid lagring finns en möjlighet att tilapia får en intensivare smak av dy och metall, samt en intensivare doft av dy.

Food appearance is an important determinant for expected and actual liking, but some food is not even availablefor purchase due to visual imperfections. In two studies conducted with 130 participants in Sweden, we measuredconsumers’ expected and actual liking for different apples with three types of visual imperfection (color,shape and damage). We investigated the effects of apples’ visual characteristics on expected liking and whetheror not this relationship is mediated by emotions and attitudes. Secondly, we investigated how actual likingdiffered between the groups of apples, and how it differed from expected liking. Results indicated that attitudesare the strongest mediator between visual characteristics of apples and expected liking. Moreover, participantsindicated higher expected liking for color and shape imperfections relative to damaged apples. Results from thesecond study indicated a significant difference between expected and actual liking, and less variability in actualliking between the apple groups relative to the variability in expected liking.It can be concluded that the visual characteristics of apples influence both expected and actual liking, thepractical implication for retailers being a need to carefully distinguish between the different types of visual suboptimalityand to keep the products that have a higher chance to be chosen (sub-optimal in shape and colour).Thus, these results generate a clearer understanding of visual sub-optimality, and can be incorporated in strategiesfor reducing food waste in stores.

Background: In the context of demographic changes and age-related diseases, there is a need to focus on the health of older people. Eating disabilities, such as difficulties to use cutlery, caused by various diseases (Parkinson's disease, consequences of a stroke) are becoming more frequent and solutions must be put in place. Objective: The purpose of this study is to create recipes of Fingerfoods for older adults over 65 years old with eating disabilities. These recipes should be prepared at home and rich in protein and energy. Design: A creative design was used to create products, and several variations were created from a basic recipe. The differences between the variations of a recipe are the ingredients that can be substituted or changed in quantity. Materials and Methods: Concerning the physical analysis, texture measurements, viscosity, and colorimetry were performed. The sensory evaluation was a hedonic test to measure the appreciation of the panel according to several criteria: appearance, smell, taste, texture, and overall appreciation. Results: The samples, according to the type of product, were measured for their hardness, their adhesiveness, their viscosity, and their colour. Results also show the appreciation of each sample, the comparisons of the appreciations, the ideas for improvement of the participants, and correlations between different data sets. Discussion: Results have been analysed and used to select the suitable recipes at each phase of the study. The milkshake was preferred when vanilla whey protein was added. The cheese balls were preferred with more chicken and less cheese. Soy flour was appreciated equally or more than wheat flour in the fish cakes and the salty muffins while chickpea flour was the least liked. In the set of recipes proposed for sensory evaluation, the most protein-rich ones were the most appreciated. Conclusion: In the end, four recipes have been selected based on the physical analysis, the sensory evaluation, and the nutritional content. The expected amount of protein was achieved for all products

Are you ready to eat with your fingers? While norms and table manners require the use of cutlery for eating, a part of the consumer population is excluded from this system. With the ageing of the population, the older generation is becoming an increasingly important part of the world's population. It is time to feed them properly. While people over 65 years old are mostly able to use cutlery, not all of them are. Indeed, some people have physical difficulties in handling knives, forks, spoons, and glasses. These problems are mainly motor related and result from a lack of muscle control. The look of others can be difficult for those who do not follow the norm and are forced to eat without cutlery. This leads to social withdrawal and discomfort for many of the people concerned. Fortunately, mentalities can change and it is the role of food professionals to participate in this change. Eating with the fingers can be accepted if the food is easy to handle and not messy. These are the challenges and the ambition of this project. It is not up to the people to adapt but to the food, by being adequate in terms of handling but also in terms of nutritional intake, which must be rich in proteins for this population.

Êtes-vous prêts à manger avec les mains ? Alors que les normes et les manières à table imposent l’utilisation des couverts pour manger, une partie des consommateurs est exclue de ce système. Avec le vieillissement de la population, les personnes âgées occupent une part de plus en plus importante dans le monde. Il est temps de les nourrir de façon adaptée. Si la génération des plus de 65 ans arrive majoritairement à utiliser des couverts, ce n’est pas le cas de toutes les personnes appartenant à cette catégorie. En effet, certains font face à des difficultés physiques les empêchant de manipuler couteaux, fourchettes, cuillères, et verres. Ces problèmes sont principalement moteurs et correspondent à un manque de contrôle de ses muscles. Le regard des autres peut être lourd pour ceux qui ne suivent pas la norme et sont obligés de manger sans couverts. Cela entraîne un retrait social et un mal-être pour une grande partie des personnes concernées. Heureusement, les mentalités peuvent évoluer et il est du rôle des professionnels de l’alimentation de participer à ce changement. Manger avec les mains peut être accepté si la nourriture est facile à prendre en main et non salissante. C’est ici que reposent les enjeux et l’ambition de ce projet. Ce n’est pas aux personnes de s’adapter mais aux aliments, en étant adéquat au niveau de la prise en main mais aussi au niveau de l’apport nutritionnel qui doit être riche en protéines pour cette population.

The oral processing of food is important for eating and digestion in order to gain energy and nutrients. Due to disease, accident, or aging individuals may experience difficulties in this process. These difficulties often lead to dysphagia which is strongly associated with malnutrition.  Thus, it is of importance to find solutions and strategies that can facilitate intake of food. 

It is well known that sour and/or carbonated foods and drinks increase saliva secretion and trigger the swallowing reflex. However, knowledge of how subsequent food intake is impacted is low. The aim of this study is to clarify whether sour and/or carbonated foods and drinks have a subsequent impact on swallowing function. 

Twelve healthy participants evaluated eleven different foods and drinks due to their ability to increase saliva production and make swallowing of a subsequent food easier. 

As expected, results showed that sourness and carbonation had a positive impact on saliva secretion and swallowing. No correlation was found between pH / sourness and ease of swallowing these foods. It could be concluded that some sour foods, in this study exemplified by cherry tomatoes, natural yoghurt, and in particular citrus juice made it easier to swallow a neutral cracker after ingestion of these sour products. The results may be used to increase food intake among dysphagia patients.

The oral processing of food is important for eating and digestion in order to gain energy and nutrients. Due to disease, injury, or aging, individuals may experience difficulties in this process. These difficulties often lead to dysphagia, which is associated with malnutrition. Thus, it is of importance to find solutions and strategies to enable food intake. It is well known that sour and/or carbonated foods and drinks increase saliva secretion and trigger the swallowing reflex. However, knowledge regarding how subsequent food intake is impacted is lacking. The aim of this study was to clarify whether sour and/or carbonated foods and drinks had subsequent impacts on swallowing function. Twelve healthy participants evaluated eleven foods and drinks in terms of their ability to increase saliva production and ease the swallowing of subsequent food. Results showed that sourness and carbonation had positive impacts on saliva secretion and swallowing. No correlation was found between the pH/sourness of the foods and the ease of swallowing them. It was concluded that the ingestion of cherry tomatoes, natural yoghurt, and, in particular, citrus juice made swallowing of a neutral cracker easier. These results may be used to increase food intake among dysphagia patients.

Local or regional crop production is increasingly attractive to consumers due to a growing interest in environmental friendliness and sustainability. Heritage cereals are an example of this as they are suitable for organic farming. Moreover, they can also contribute to a healthy and balanced diet, which is what consumers are aiming for these days. For a more regular consumption of heritage cereals, it would be interesting to build on popular food products such as bread, pasta and biscuits. The aim of this study is to develop innovative recipes based on heritage cereals. To appeal to consumers, it was decided to focus on pasta and biscuits (shortbread and cookies). Following a design with three different cereals (Vete Helkorn, Ölands Vete and Kallunda Varvete Evolutionar), 12 biscuit samples and 10 pasta samples were selectedfor each type of cereal. For the biscuits, the modified ingredients were butter, flour, sugar and particle size, while for the pasta the modified ingredients were salt, olive oil and also particle size. Sensory and instrumental analyses were carried out on the samples. It can be concluded that the different types of cereals have an impact on sensory aspects as well as on extension. The use of the cereal Kallunda Varvete Evolutionar decreases the intensity of the colour and the number of visible particles in the pasta. Furthermore, for both biscuits and pasta, the ingredients influence many sensory attributes. For pasta, it is mostly the coarse particles that have an impact, while for biscuits, it is mostly the type of flour. Increasing the particle size of the flour increases the hardness and grittiness of the pasta. For biscuits, flour affects colour, thickness and many other attributes. For example, reducing the amount of flour gives a more yellowcolour, causes a lower density and thickness and reduces the number of visible particles. However, only pasta is concerned by a significant impact of ingredients on texture.

The aim of this study has been to investigate students’ understanding of fractions when they occur in the practical subject home economics. In order to investigate this, the learning study method was used. Learning study can be understood as a method to gain deeper understanding of what is learnt by students during a lesson to increase learning outcome.

The variation theory framework has been utilized to analyze the results of this study. The object of learning was chosen to be addition of fractions bigger than one half when they appear in home economics. The results indicate that in order for the learners to experience the object of learning it requires that they discern some critical aspects; to distinguish between quarters and four parts, the relationship between the part and the whole in fractions, varied presentations of the same fraction along with an understanding of the meaning of the concept to double.

Moreover the students have carried out a math test which tested the students’ theoretical understanding of fractions to see whether they can transfer the knowledge from one learning context to another. The result evinces that most of the learners show a good understanding of fractions in a theoretical context as well as a practical. The learning study has increased the students learning according to the object of learning

Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.

Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

The study’s rationale: Physical difficulties as well as socio-psychological factors have an impact on the nutritional status and well-being of the elderly, leading to reduced capacity. In addition, feeding difficulties in the elderly after stroke or with illnesses – holding cutlery, bringing food to the mouth, chewing and swallowing –are a factor reducing independence and contributing to malnutrition.

Aim: The aim of this study was to develop and evaluate the acceptability of proteinrich in-between recipes intended as fingerfoods for home usage among older adults with eating disabilities. Recipes intended for publication in a recipe book.

Methods: Several prototypes per recipe were developed using the creative design method. Measurements on physical characteristics – firmness, stickiness, viscosity, colorimetry – as well as consumer tests at home – general appreciation, appearance, smell, taste, texture – were conducted.

Results: The measurements of the physical characteristics helped to reduce the number of samples presented in the hedonic test. The laboratory measurements combined with the results of the hedonic tests (n= 57-77 participants) were used to determine the most suitable and appreciated recipe. The participants' comments enabled the improvement of the recipes.

Conclusion. Four acceptable fingerfood recipes for in-between meal for older adults with eating disabilities were developed: blinis, pancakes, banana drinks, chocolate chip cakes. While the addition of spirulina is not appreciated, the addition of vanilla whey protein or sauce may be good both for acceptability and nutritional reasons.The higher the content of protein, the lower the firmness of the solid fingerfoods.Completing this study by ensuring acceptability and attractiveness among older adults with eating difficulties could confirm the recipes.

Inledning: Intaget av grönsaker är lågt hos barn i Sverige, vilket innebär att de inte når upp till rekommenderade intaget som är 500 gram per dag. Ur hållbarhets och hälsoperspektiv är det viktigt att ta reda på hur intaget av grönsaker skulle kunna ökas. Beredning och textur hos grönsaker är en viktig faktor som kan påverka intaget av grönsaker hos barn.

Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om beredningssättet påverkar barns gillande av grönsaker. Med målsättningen hållbara matvanor, undersöks tre olika grönsaker som har beretts på fyra olika sätt.

Material och metod: Grönsakerna som användes var gurka, kålrabbi och rättika. För att ta reda på barns gillande av grönsakerna som har beretts på fyra olika sätt har ett sensorisk gillandetest använts. Gillandetestet gjordes av 120 elever mellan 10 till 15 år.

Resultat: Grönsaker som serverades råa var de grönsaker som respondenterna överlag tyckte mest om. Särskilt gillades de råa grönsakernas krispighet och många barn uttryckte en vilja äta dem igen. Barnen gillade rå gurka mest. Det fanns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande grönsaksprodukterna som betydde att flickor hade en högre grad av gillande gällande grönsakernas krispighet och vilja äta dem igen. Majoriteten av barnen hade aldrig hört talas om varken kålrabbi eller rättika.

Slutsats: Denna studie visar att barn gillar grönsaker som är råa och krispiga. Icke-familjära grönsaker såsom kålrabbi och rättika gillas när de är råa, men inte om de bereddes med icke-familjära metoder. Att servera grönsakerna råa kan, i jämförelse med de andra beredningsmetoder som studerades öka gillandet, vilket kan leda till ett ökat intag av grönsaker och gynna hållbara matvanor.

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.

Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.

Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.

Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak. Munkänslan beskrivs med orden mjölig, krispig, fast och len. Intensitetsbedömningarna visade på små smakskillnader mellan baljväxterna men trots detta fanns särskiljande attribut för de sex olika baljväxtsorterna.

Slutsats: De beskrivande sensoriska ord som detta examensarbete har utmynnat i kommer att hjälpa konsumenten att hitta rätt och öka mervärdet på produkterna. Samtidigt bevaras den svenska kulturskatten och konsumenten kan utveckla sin kulturella identitet tillsammans med alla de fördelaktiga egenskaper baljväxter besitter.

The aim of this study was to examine consumers and producers view on beverages and it’s meaning for Skåne (a region in southern Sweden) and how to create a strong culinary region using beverages. It gets more common to connect food and tourism, where food and beverages can be used to attract visitors. The research methods used were qualitative and quantitative and the data was collected by survey and semi-structured interviews. The respondents weren’t aware of current beverage projects in the region. Most of the respondents expressed that products from Skåne brings added value, the informants shared the same view. The informants also expressed the importance of collaboration and solidarity, the problems of communication and visibility by the customers and finally the importance to experience the beverages as more than just a ‘drink’. There are many advantages by marketing beverages and region together, and it can be positive for both parts.

Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ”hur smakar vilt?” blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött. Flera nya Svenska undersökningar har visat att smakbeskrivningar av produkter kan underlätta köpbeslutet för konsumenten. Det har också visats att våra sinnen påverkar våra köpbeslut och att ju mer vi fångar en konsuments sinnen ju mer kan köpbeslutet påverkas.Syfte: Syftet med den här undersökningen var att ta fram en sensorisk beskrivning av viltsmak. Studiens mål var också att få svar på vilka ord som kunde beskriva viltsmaken hos älg-, hjort- och vildsvinskött och hur tydlig viltsmaken var hos de tre viltarterna.Metod: Med kött från tre utvalda villebråd skapades en smakprofil för viltkött genom ett sensoriskt beskrivande test. En profilpanel fick provsmaka ytterfilén av hjort, älg och vildsvin. Undersökningen gjordes vid ett tillfälle och var uppdelat i tre moment. Först fick panelen göra en individuell bedömning av viltköttet genom att fylla i en enkät. Sedan diskuterades enkätens resultat i en gruppdiskussion och i sista momentet bestämdes viltsmakens intensitet hos de tre viltarterna i form av ett intensitetstest.Resultat: Resultatet visar att vilt har en syrlig smak, en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Även om studien främst var inriktad på smaken och inte doft, valdes svaveldoft att finnas med i beskrivningen för viltsmak eftersom den återkom hos samtliga viltarter. Viltsmaken var betydligt intensivare hos älgen och hjorten medan den hos vildsvinet visades vara mycket mild. Älgen hade den mest utpräglade viltsmaken.Slutsats: En slutsats kan dras med resultatet som stöd att viltsmak kan beskrivas vara syrligt, ha en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Slutsatsen kan också dras att älgen och hjorten har en mycket kraftig medan vildsvinet inte har samma tydligare viltsmak. Genom litteraturstudier drogs vidare slutsatsen att sensorisk beskrivning av viltkött kan förenkla konsumentens beslut, skapa en vassare marknadsföring samt öka upplevelsen för både den vanliga konsumenten och inom för konsumenter inom turisnäringen. Med hjälp av beskrivande smakord kan också samtal och uttryck för vad maten smakar öka gemenskapen under en måltid.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna. Slutsatsen blev att genom att planera menyn efter måltider och med grönsaker som ungdomarna redan tycker om så skulle de lättare kunna vänja sig vid den vegetabiliska maten. Det fanns heller inga svårigheter att ta fram recepten, däremot vad det svårt att nå upp till önskad mängd av vitamin D, zink och järn i måltiderna, det fanns även svårigheter att hålla sig till de Nordiska näringsrekommendationerna (2012) för innehållet av salt i måltiderna. När det gällde de ekonomiska kraven fanns det heller inga direkta skillnader i kostnad vid jämförelse av de vegetabiliska menyerna med blandkostmenyerna, då vegetabiliska råvaror generellt sett är billigare än animaliska råvaror. Oatlys berikade havredrycken samt iMat var viktiga för att tillgodose måltiderna med tillräckliga mängder av B₁₂ och vitamin D, de var dock även de mest kostsamma ingredienserna. Ekonomiskt kan det justeras enkelt beroende på vilka mål skolorna har med den vegetabiliska kosten. Genom att varva de vegetabiliska måltiderna med blandkostmåltider eller använda sig av mejeriprodukter i recepten istället går det att få ner priset på måltiderna.

Sammanfattning 

Inledning:Idag äter mer än 2 miljarder människor i världen insekter regelbundet. I västvärlden finns det dock ingen tradition av att äta insekter och i Sverige är det ännu så länge inte lagligt att producera och sälja insekter som mänsklig föda.  De studier som genomförts kring attityder till att äta insekter har varit inriktade på vuxna konsumenter, medan endast ett fåtal studier varit fokuserade på att undersöka barns uppfattningar, och inte heller där man undersökt olika åldersgrupper av barn.

Syfte:Syftet är därmed att utforska uppfattningar om att äta insekter bland lågstadiebarn (6 år) och mellanstadiebarn (12 år).

Bakgrund:Barn skapar tidigt i livet preferenser för smak men även uppfattningar om mat.Barns inställning till ny mat präglas ofta av en rädsla och osäkerhet inför det okända, men även en nyfikenhet. Denna dubbelhet brukar beskrivas genom termerna neofobioch neofili, där neofobi är vanligt hos yngre barn. 

Material och metod: Idenna studie har totalt fyra semistrukturerade fokusgrupper genomförts med 17 barn i två olika åldrar på en låg- och mellanstadieskola.

Resultat:Analysen genererade fem teman, vilka var insekter som farliga, insekter som äckliga, insekter som nyttiga och bra för miljön, insekter som goda och insekter som annorlunda. 

Diskussion:Barnens uppfattningar kring mat grundar sig ofta i tidigare erfarenheter och att inte ha ätit insekter eller att ha tänkt på insekter som mat påverkar uppfattningen om dem.Båda åldersgrupperna gav uttryck för hur utseendet hade betydelse för uppfattningar om insekter som äckliga och farliga. Synliga vingar och huvud bidrog till en negativ uppfattning till att äta insekter men även om insekterna var tillagade eller inte, allt detta kretsar kring neofobin. 

Slutsats:Studien visade att barns villighet att prova insekter var liten. Studien visade även på att de yngre barnen kände ett starkare obehag emot insekterna än de äldre men båda målgrupperna kunde tänka sig att smaka på insekterna om de inte syntes.

Klimatförändringar är ett faktum, och den globala livsmedelsproduktionen står för 25 – 30 % av de totala utsläppen. För att minska utsläppen krävs det stora förändringar i samhället. För den enskilda individen kan ett minskat intag av animaliska livsmedelsprodukter göra stor skillnad för miljö och klimat. För att lyckas med detta krävs det en attitydförändring och ökad kunskap bland konsumenter i samhället. Syftet med studien är att undersöka konsumenters attityder och intresse för en svenskodlad hampadryck. Relevant litteratur och teori användes för att få en ökad förståelse av människors matval och preferenser. Fokusgrupper användes som metod för att öka förståelsen för konsumenters attityder kring olika faktorer av hampadrycken. Urvalet baserades på heterogena grupper med olika kön, ålder och utbildning för att få en bredare diskussion. Studien resulterade i fyra olika teman som fokuserar kring hampadrycken. Allt handlar om smaken, Intresse och medvetenhet för svenskt, Marknadens mervärde och Attraktivt med tydligt innehåll. Dessa fyra olika teman hjälper till att få en helhetsbild av konsumenters kunskap och medvetenhet, och även vad som efterfrågas på marknaden, ur ett konsumentperspektiv. Människan är en komplex varelse och det finns många aspekter att ta hänsyn till vid förändringar,inte minst maten och måltiden. Sammanfattningsvis kan man se ett stort intresse och medvetenhet kring hållbara matval bland konsumenter, och en stark vilja att förändra sitt ätande för en bättre miljö. 

Att äta insekter är egentligen inte något märkligt. I alla fall inte sett ur ett internationellt perspektiv. De flesta av världens olika kulturer har insekter i sin kost och det finns fler än 2000 ätbara insektsarter.

The Slow Food movement promotes ethical modes of food production and consumption. This paper reports on three related empirical studies that investigated: the representations of the movement in the Australian print media, participant experiences of a Slow Food festival, and the views of members of a Slow Food group. The first study used a content and discourse analysis of articles on Slow Food over a three-month in the Australian press. The second study reports on 33 semi-structured interviews with food producers and lay public attending a Slow Food event. The findings illuminate the changing nature of consumer culture, particularly the notion of ethical consumption and sketch out the different levels of commitment between participants and the varying perceptions of Slow Food. The third study involved a focus group with members of a Slow Food convivia (local group) to understand the reasons why people join the movement, their views on Slow Food, and their experiences of the movement. Together, the studies uncover a number of recurring themes: the central importance of ‘conviviality’ (the social pleasures of sharing ‘good food’), a focus on ‘localism’ (the alleged social, health, and environmental benefits of local produce), an underlying ideology of ‘romanticism’ (for idyllic rural lifestyles as an antidote to the time-poverty of urban life), and an ‘implementation gap’ between the philosophy and practice of Slow Food.

Focus förstudieprojekt syftar till att utreda förutsättningarna för att stärka och utveckla innovationsinfrastrukturen för livsmedelssystemet i Skåne och Blekinge, för att bidra till ökad tillväxt, sysselsättning, attraktionskraft och långsiktig hållbarhet.

Utifrån syftet ovan och ambitionen att stärka samarbetet mellan lärosätena i Skåne och Blekinge inom livsmedelsområdet ska förstudien besvara följande frågeställningar:

1. Hur ser förutsättningarna ut för forskning, utbildning och samverkan/innovation inom livsmedelsområdet i Skåne och Blekinge?

2. Vilka är de mest angelägna behoven avseende forskning, utbildning och samverkan/innovation för livsmedelsnäringen och offentliga aktörer?

3. Hur kan regionala framtidssatsningar och strategier inom forskning, utbildning och samverkan inom livsmedelsområdet utformas, för att bidra till ett samlat utbud av akademisk kompetens riktat till företag och andra aktörer i hela livsmedelssystemet?

In Europe, as in much of the Western world, the number of citizens aged 65 and over has grown at an unprecedented rate and is expected to account for over 30% of the total population by 2060. Coupled with a steady increase in life expectancy, this massive demographic change calls for a major effort to ensure quality of life in our older population. A thorough understanding of the elderly as food consumers, their nutritional needs, and their food perception and preferences is increasingly recognized as key areas for future research.

Food perception change at a later age as a result of the psychophysiological changes that occur with aging, such as decreased appetite and chemosensory acuity. The latter generally decrease food intake and the pleasure that the elderly derive from their meals, making the identification of possible compensation strategies (e.g., flavor enhancement, textural changes, etc.) essential to food producers interested in developing products for this increasingly important segment. Promoting food satisfaction among the elderly is also paramount to ensuring adequate nutritional intake. This aspect has major public health implications, such as preventing malnutrition and sarcopenia, which are leading causes of decreased independence and lower quality of life. Additionally, the importance of social and psychological factors is increasingly recognized. Many conditions related to aging (e.g., tiredness, loneliness) may prevent elderly people from preparing and enjoying meals, calling for alternative vehicles – such as tailor-made distribution channels, social food preparation and eating situations – for promoting healthy eating.

In this workshop, a range of international speakers with relevant professional experience will present their latest work. More generally, it is our intention with this workshop to raise awareness of how sensory and consumer research can contribute to promote well-being among the elderly, and ultimately to expand the number of healthy life years as we age.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna. Att öka konsumtionen av baljväxter kräver nytänkande kring skapandet av attraktiva rätter eller måltidstillbehör, och arbetet ger flera exempel på hur man kan gå tillväga i framtida försök.

Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

Age related decline in olfactory function has major implications for food intake in older adults as the sense of smell is essential to the perception of food. The aim of this study was to develop an olfactory test method that addresses the consequences of decline in intensity perception in relation to food appreciation. This test was developed in four steps: (a) Selection of diverse food odors, evaluated on perceived familiarity. (b) Standardization of an intensity reference level for food odors in relation to 1-butanol. (c) Assessment of shelf-life stability. (d) Test–retest reliability for intensity and identification. Fourteen food odors comprising asparagus, bacon, banana, cinnamon, curry, coffee, fried meat, mushroom, onion, orange, raspberry, thyme, toasted bread, and vanilla obtained satisfactory familiarity score, test–retest reliability, and a stable shelf-life except for cooked fish which was therefore excluded. This food odor test is a promising tool for evaluating olfactory performance in older people in relation to common foods and changes in preferences. However, more work is needed to further evaluate the method in practice in a larger cohort including older adults and a reference group.

The age-related decline in olfactory function is well established and concerns intensity perception and odor identification. However, the extent to which olfactory decline influences food preferences is less clear. Furthermore, it is unclear whether there are decline patterns relating to food odors, specifically. This study investigated intensity perception and hedonic liking for 14 multi-component food odors and one pure odorant in three groups of older adults (age 60–69, age 70–70, age 80 + ) and a group of young adults. In total 335 subjects were tested, 246 old and very old adults and 89 young adults. The age group 60–69 was on par with the young adults, whereas intensity perception declined for the majority of odors for older adults age 70–79 and the very old age 80 + . The largest drop in intensity perception was seen for savory odors; fried meat, mushroom and onion. In contrast, intensity perception for raspberry and orange did not differ between groups of older adults and young adults. Hedonic liking decreased to some degree with increasing age but remained largely the same for savory odors (bacon, mushroom, fried meat and onion). A decline in liking was seen for coffee and thyme. This study shows evidence that age-related decline in intensity perception is food odor specific and some aggregation may occur at a higher concept level for the “savory” category. Furthermore, hedonic liking is not necessarily dependent on the intensity perception as seen for several odors, where declining intensity perception did not impact hedonic liking. This could be explained by changes in dose-response relationships for the group of ageing individuals, which in fact may favor persistence of the food odor liking, despite a decline in their intensity perception.

In order to understand the potential of local and regional food, we must first understand what it is about these goods that attract consumers. This chapter summarizes the research on what drives local food consumption, starting from an overview of the motivations of the consumers themselves and different descriptions of what characterizes consumers of local food (“locavore“), and continuing with potential explanations for underlying motives.

Introduction: Due to good living conditions, the population of older adults is growing. Increased age increases prevalence of diseases and thereby also the risk of disease related malnutrition (DRM) increases. Appetizing and nutritious food products are needed to counteract DRM. One possible way to enable increased nutritional intake for older people with poor appetite is to offer energy/protein rich snacks between meals. In Sweden, afternoon coffee is an appreciated part of the day. It has also been shown that different varieties of muffins are a popular choice to eat with the coffee among older adults. Developing muffins to suit older adults’ nutritional needs along with their sensory cravings may contribute to decreased DRM. The aim of this study was to investigate added nutritional content along with the sensorial effects of increased fat/protein content in muffins.

Methods: Design of four different muffins were developed and produced according to a processing scheme where fat and proteins were added. Sensory evaluation and nutritional calculations were performed. Further moisture content, water activity, weight loss and size of the muffins were measured.

Results: The fat and protein additions affected the sensory properties and nutritional value of the muffins:

Muffin type

Content (g/100g   muffin)

Sensory properties

fat

protein

Reference

27

4,9

soft, smooth

With added fat

42

3,8

flat, moist, fatty mouth

With added protein (whey)

23

12,4

feel hard, compact, pointy, low

flavors

With added fat and protein

37

10,2

a bit hard, compact, fatty mouth feel   effects of protein are dominant

Discussion: It can be concluded that muffins with added nutrients and sensorialy designed for older adults’ is promising.  However, further recipe/process development in order to increase appetizing sensory properties may be achieved.

The world is facing a number of challenges related to food consumption. These are, on the one hand, health effects and, on the other hand, the environmental impact of food production. Radical changes are needed to achieve a sustainable and healthy food production and consumption. Public and institutional meals play a vital role in promoting health and sustainability, since they are responsible for a significant part of food consumption, as well as their “normative influence” on peoples’ food habits. The aim of this paper is to provide an explorative review of the scientific literature, focusing on European research including both concepts of health and sustainability in studies of public meals. Of >3000 papers, 20 were found to satisfy these criteria and were thus included in the review. The results showed that schools and hospitals are the most dominant arenas where both health and sustainability have been addressed. Three different approaches in combining health and sustainability have been found, these are: “Health as embracing sustainability”, “Sustainability as embracing health” and “Health and sustainability as separate concepts”. However, a clear motivation for addressing both health and sustainability is most often missing

Denna upplaga av mat- och måltidsvetenskaps verksamhetsberättelse sammanfattar händelser och utveckling av ämnesområdet vid Högskolan Kristianstad under 2020. Få kunde väl ana vad som väntade när vi inledde år 2020 – det blev ett år där mycket sattes på sin spets och som krävde stora och snabba krav på anpassningar, digital utveckling och flexibilitet för både lärare och studenter. Trots dessa utmaningar blev detta åter ett år där alla medarbetare på avdelningen bidrog till att arbeta för visionen att vi ska ha en ledande position för framtidens mat och måltider genom attraktiva utbildningar, framgångsrik forskning och aktiv samverkan.

Samtidigt som människor blir mer hälsomedvetna ökar konsumtionen av läsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker är ett dåligt alternativ för barn, eftersom drycken endast består av tomma kalorier och ofta har ett lågt pH-värde, som kan påverka barns tandhälsa negativt.  Syftet med den här studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte påverkar barns hälsa negativt. Barnen påverkas av vad föräldrarna äter och dricker, därför undersöktes även hur föräldrarna ser på familjens val av måltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat på dessa insikter och i samråd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades några olika varianter av flaskvatten riktade mot barn. pH-värdet i vattnet registrerades. Ett konsumenttest genomfördes för att få en uppfattning om vilken smaksammansättning, kolsyramängd och färg på flaskvattnet som föredras av skolbarn, från två skolor i Kristianstads kommun (n=54). Då föräldrarna har ett stort inflyttande på barns dryckeskonsumtion genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar (n=63). På den svenska marknaden fanns det inget barnanpassat flaskvatten och pH-testerna visade att produkten inte kan förväntas inverka negativt på barns tandhälsa. Barnen i konsumenttestet föredrog smaken Blåbär/Arcticbär och tyckte bäst om när det var mycket kolsyra i flaskvattnet. Det visuella testet visade att barnen föredrog färgat vatten före ingen färg alls. Enkätundersökningen pekar på en paradox i föräldrarnas syn på vilken måltidsdryck som erbjuds barnen. Samtidigt som svaren tyder på att föräldrarna fäster stor vikt vid att den dryck som serveras bara innehåller naturliga ämnen och som inte ger försämrad tandhälsa, så har barnens preferenser stor betydelse för vilken typ av måltidsdryck som faktiskt inhandlas till exempelvis ”fredagsmyset”. Man kan säga att föräldrarna vid vissa tillfällen handlar mot bättre vetande. Föräldrarna fick i enkäten även ange hur mycket av olika typer av drycker de själva och deras barn konsumerar till vardag och helg. Resultatet visade då på ett tydligt samband mellan föräldrars och barns dryckeskonsumtion.

Bakgrund: Att kombinera mat och dryck handlar i hög grad om att uppnå balans och harmoni. För att välsmakande kombinationer ska uppnå balans och harmoni måste hänsyn tas till grundsmaker, textur och liknande aromer samt kontraster och likheter i kombinationen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet i mat- och dryckeskombinationer har betydelse för balans och harmoni.

Metod: Utifrån subjektiva bedömningar av grundsmaker och hetta av Calientes drycker Blåbär/Citrongräs och Lime/Ingefära samt med hjälp av konceptet aromatisk likhet receptutvecklades fyra maträtter. Rätterna i kombination med drycken testades i ett konsumenttest där 38 respondenter fick svara på frågor om gillande och upplevd harmoni.

Resultat: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplevde balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationerna och indikerar att inte bara en aspekt utan flera måste tas i beaktande vid kombination av mat och dryck.

Slutsats: Gemensamma grundsmaker, aromatisk likhet samt individens subjektiva smakupplevelse har betydelse för upplevd balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationer.

I Sverige äter vi ca 11 g salt per dag, vilket är dubbelt så mycket som rekommenderat. Eftersom ett för högt saltintag innebär risker för hälsan, har livsmedelsföretag i ett Vinnovafinansierat projekt, på uppdrag av Regeringskansliet, gått ihop för att ta fram metoder för saltreduktion, bland annat en så kallat multisensorisk verktygslåda. Syftet med studien var att i ett sensoriskt hemtest undersöka om gillandet och upplevelsen av sälta skiljde sig mellan saltreducerade tomatsoppor med tillsatta kryddor eller aromer och en referenssoppa med ursprunglig salthalt. Ett andra syfte var att undersöka konsumenters upplevelse av sälta i livsmedelsprodukter som är vanligt förekommande i svensk matkultur, genom en enkätundersökning. I det sensoriska hemtestet visade det sig att två av de saltreducerade sopporna, en med chili och en med kryddblandning av basilika, vitlök och chili, upplevdes som mer salta än referenssoppan. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i gillandet mellan sopporna, vilket betydde att de saltreducerade sopporna gillades lika mycket som referensen. I enkätundersökningen visade resultatet att de livsmedel som upplevdes saltast var bordssalt, sojasås, örtsalt samt rostade och saltade jordnötter. Flertalet livsmedel som innehöll en låg mängd eller inget salt alls, upplevdes ändå som salta. Studien visade att saltreduktion genom multisensorisk påverkan av en tomatsoppa var möjlig. I framtiden kan aromer eller toppings från livsmedel som associeras med salt användas i saltreducerade produkter.

Inledning – Enligt skollagen ska skollunch som serveras vara näringsriktig. En undersökning som gjorts visade att 60 % av skolluncherna inte lever upp till denna lag. Hur den vegetariska skollunchen förhåller sig till denna lag och NNR 2012 har därför undersökts, samt hur elever och köksansvariges attityd till den vegetariska skollunchen ser ut.

Syfte – Syftet är att undersöka om vegetariska skollunchers energi- och näringsinnehåll lever upp till NNR 2012 i en kommun i södra Sverige. Ett andra syfte är att undersöka hur attityderna till den vegetariska skollunchen är bland elever och hos en köksansvarig på en skola i södra Sverige.

Material och metod – För att besvara syftet har en kvantitativ- och en kvalitativ metod använts. Vegetariska skolluncher (N=20) har energi- och näringsvärdesberäknats med hjälp av Dietist Net, därefter har ett medelvärde av energi- och näringsvärdena från samtliga luncher jämförts med NNR 2012. En standardavvikelse har också beräknats. Skolelever från årskurs 9 samt skolans köksansvarige har intervjuats. Intervjuerna har följt en semi-strukturerad karaktär där ljudet från intervjuerna spelats in, därefter har materialet transkriberats ordagrant och analyserats.

Resultat – De vegetariska skolluncherna har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer NNR 2012, däremot finns brister av enskilda vitaminer och mineraler samt brister avseende energiintaget. De vitaminer och mineraler som undersökts är protein, vitamin B12, vitamin D, järn, kalcium och selen. Utifrån de intervjuer som gjorts kan ett negativt attitydmönster kring den vegetariska skollunchen urskiljas bland pojkar och köksansvarige. Flickornas attityd upplevdes som mer positiv.

Slutsats – Den berörda kommunens vegetariska skollunchers fördelning av energigivande näringsämnen i (E%) följer NNR 2012. Däremot finns brister avseende vitamin- och mineralintaget, samt brister avseende energiintaget. Utifrån den kvalitativa undersökningen kan ingen slutsats dras då undersökningen begränsats. Dock tyder vårt material på att eleverna från den undersökta skolan har en attityd till de vegetariska skolluncherna som skiljer sig åt mellan flickor och pojkar; pojkar är mer negativa. Skolans köksansvarige uppfattades också ha en negativ attityd till den vegetariska skollunchen. Då undersökningen begränsats till ett litet material är resultatet inte generaliserbart men väl hypotesgenererande för fortsatt forskning.