Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.

Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center. Undersökningen bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med två av personalen på Capio Anorexi Center, samt med en dietist och en anonym person som har lidit av ätstörningar och gått i behandling. Tre av intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och en intervju genomfördes via mejl. Varje intervju varade i cirka 45 minuter. Intervjuerna sammanställdes genom att först skriva av de inspelade intervjuerna och sedan kategorisades svaren för varje intervju till relevanta områden. Därefter analyserades och jämfördes detta med litteratur som böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor som var relaterade till matglädje och ätstörningar.

Resultat: Elva metoder har undersökts och presenterats i denna uppsats som kan vara användbara till att finna matglädje både i och utanför behandling för de som behöver stöd: att våga, pedagogiska måltider, att äta regelbundet, varierat och planera måltider, att tillaga och servera aptitliga och lockande måltider, mindfulness och mindfulness eating, måltidsmiljö och måltidens sociala betydelse, nutritionsbehandling, saperemetoden, att äta lugnt och avslappnat, måltidsundervisning via en video- och ljuduppspelning vid måltider samt att stänga ute myter, bantning och skönhetsideal.

Slutsats: Elva möjliga metoder som kan vara användbara till att finna matglädje har funnits. Detta genom förstudier med litteratur, en undersökning på Capio Anorexi Center och intervjuer, samt genom en analys och jämförelser mellan intervjuerna och litteratur som relaterade till ätstörningar och matglädje. Dessa metoder kan vara möjliga att använda för att kunna återfå ett friskare tankesätt kring mat och måltider samt för att kunna finna glädje för mat. Att finna matglädjen vid ätstörningar är ett steg mot ett friskare liv, dock för att kunna bli helt frisk från en ätstörning krävs det att dessa metoder kombineras med andra olika terapiformer, då det är viktigt att även arbeta med bland annat självkänsla och självförtroende, samt eventuellt andra svåra problem och symtom.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.

Objective: The aim of this study was to investigate oral impacts on daily performance and to relate these data to oral clinical variables.

Material and methods: The study was performed at a dental clinic in Livingstone, Zambia, and included 78 subjects (mean age 28, range 15–48 years) consecutively recruited in connection witha dental care visit. Data were collected through a structured interview using the Oral Impacts on Daily Performances (OIDP) index measuring oral health-related quality of life followed by a clinical examination.

Results: Oral health affected one or more daily performances during the last 6 months for 61.5% of the subjects. ‘Difficulty of eating and enjoying food’ was the performance reported most frequently (42.3%), and ‘speaking and pronouncing clearly’ was least often reported (10.3%). DMFT was 3.8, 3.6 (mean  SD; range0–15). A majority of the individuals had periodontal pockets ≥4mm (mean 4.3, 2.6) (94.9%) and gingival bleeding on probing >20%(88.5%). Two or more decayed teeth were shown to be significantly associated (OR 4.6, CI 1.2–17.1) with one or more oral impacts on daily performances in a multivariate logistic regression analysis.

Conclusions: This study shown that there is a significant association between decayed teeth and oral impacts on daily performances. More research is needed, however, for deeper understanding of oral health problems and their impacts on daily life in Zambia.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga behandlingsmetoder för dental erosion. Den metod som användes var en litteratursökning vilken gjordes under mars månad 2018, i databasen PuBMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån 19 artiklar. Ämnen och metoder för behandling av dentala erosioner var Kaseinfosfopeptid - amorft kalciumfosfat (CPP - ACP), fluor, Polyvinylmetyletermalein syra (PVM/MA) syra, Er:YAG och CO2 laser, samt Euclea natalensis växt. Olika variabler såsom emaljförlust, dentinförlust, ythårdhetsförändring, remineraliseringsgrad och storlek på dentinkanaler mättes för att värdera effekten av utläkning vid dental erosion. I fyra av fem studier som testade kaseinfosfopeptid-amorft kalciumfosfat (CPP-ACP) i form av tuggummi eller tandkräm sågs en signifikant effekt på dental erosion. Fluor och fluor i olika kombinationer och formula såsom gel/lack, tandkräm och munskölj hade också en positiv effekt på dental erosion. PVM/MA syran gav en god effekt på dental erosion då alla öppnade dentinkanaler var stängda efter användning. Däremot visade behandling med Er:YAG och CO2 laser samt Euclea natalensis ingen stor effekt. Slutsatsen är att användning av CPP-ACP,  fluor och fluor i kombination med andra  ämnen  samt PVM/MA syra har goda effekter vid behandling av dental erosion

Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är en resurs för hälsa och kan minska riskerna för flertalet ohälsotillstånd som orsakas av åldrande och fysisk inaktivitet. En stor del av seniorerna i samhället når inte upp till de dagliga direktiven för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka inre och yttre motivationskrafter för motion hos seniorer 60 år och äldre utifrån self-determination theory (SDT). Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och involverade 11 deltagare som deltar i en gruppbaserad cirkelträning en gång i veckan. Resultat: Resultatet visar att vad som motiverar seniorerna till att motionera är en blandning av både inre och yttre motivationskrafter. Den inre motivationen visar sig som välbefinnande, glädje och social gemenskap. Den yttre motivationen innefattas av viljan att hålla sig frisk, behålla sin rörlighet samt motionsformens tillgänglighet och kostnad. Konklusion: Ur ett folkhälsoperspektiv kan denna studie vara behjälplig vid utformning av interventioner som främjar den seniora populationens fysiska, psykiska och sociala hälsa. 

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa.

Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa.

I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar.

Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan.

Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost.

Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that people living with mental illness find it hard to meet basic needs, and that their money is not enough to last a whole month. They feel limited in their daily life, for example their lack of money has a big impact on their spare time. It also makes contact with families and friends harder to maintain. They also felt that they had to put up with things not worthy a human being. Conclusion: The people living with mental illness struggle to fit in to society, but are constantly reminded that they are different.

Barn behöver sova för att må bra. Samtidigt finns många faktorer som kan störa sömnen. Läkemedelsverkets dokument ”Sömnstörningar hos barn” kartlägger ungas sömnbehov, och ger också handfasta tips till barnfamiljer som drabbats av sömnproblem. 

Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av svensk cancervård och alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. För att förbättra bemötandet av sjukskrivna personer med cancer, utsågs två handläggare på Försäkringskassan att inrikta sig på sjukskrivna personer med cancer. Dessa två handläggare fick extra utbildning i ämnet, och ett samarbete inleddes mellan Försäkringskassan och cancerrehabiliteringsmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad. Det övergripandesyftet med studien var att undersöka patienters och medarbetares erfarenheter och upplevelser av Försäkringskassans och Cancerrehabiliteringsmottagningens insatser. Utvärderingens form har teoretiskt inspirerats av metoder som beskriver vikten av att forskningspersoner görs delaktiga i forskning och utvärdering och därmed bidrar till kunskapsutveckling. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer och både kvantitativa och kvalitativa analyser har använts. Slutsatsen är att patienterna är övervägande nöjda med bemötandet från såväl handläggarna på Försäkringskassan och på Cancerrehabiliteringsmottagningen, men att mer insatser krävs för att nå alla patienter.

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.

Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.

Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund. Av 90 elever med invandrarbakgrund inkluderades 87 (97%) elever i studien.

Resultat: Eleverna hade goda kunskaper om munhygienvanor. De flesta användetandborste och tandkräm två gånger dagligen. De hade de goda kunskaper om karies.Däremot visade de brist på kunskap om fluor och gingivit. De flesta av elevernatyckte att tandhälsan var viktig för dem.

Slutsats: Eleverna uppgav ganska goda munhygienvanor. När det gäller kunskaperom tandhälsa fanns goda kunskaper vad som orsakar karies men inte gingivit.

Background: Occupational balance is fundamental to occupational therapy and occupational science. Therefore, the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) was developed and has previously been found psychometrically valid according to classical test theory. Aim: To investigate the internal construct validity of the OBQ using Rasch measurement theory. Material and methods: Data from two general population samples were used to investigate the psychometric properties of the OBQ according to Rasch measurement theory. Results: The analyses identified problems with the current response scale and multidimensionality of two items. As a result, a revised version, the OBQ11, was suggested and exhibited response categories that worked properly, good reliability (0.92), model fit and measurement invariance across age and gender groups. The hierarchical item ordering was in agreement with previous research. Conclusion: The new OBQ11 satisfies the measurement criteria defined by the Rasch model. However, further studies of additional samples are needed to validate its generic properties. Significance: The purpose of the OBQ11 is to measure occupational balance of individuals or groups, and to identify aspects of occupational balance in need of improvement. Our observations suggest that the OBQ11 is a valid and promising complement to other instruments.

This study explored the lived experience of everyday life of persons aged 50 + with ADHD. ADHD is mostly seemed affecting children and young adults, but ADHD persists in adulthood and affects everyday life of people even in older ages. To explore the experiences of the participants, individual interviews were made. A phenomenological-hermeneutical method inspired by Paul Ricoeur was chosen for the interpretation of the text. Two themes revealed after the structural analysis: 1) being different and trying to handle my inner self; managing feelings of being different, disorganized and forgetful, developing strategies to handle the difficulties of being different, having to control impulses and energy and 2) trying to adapt to fit in with people around me; struggling to adapt in social relationships, dealing with work life and economy. The comprehensive understanding was interpreted as Being different but striving to seem normal. This study illuminates the need of Integrative health science, covering several fields of science and giving focus on cooperation and teamwork with different professions.

I studien Barn i Barnahus har ingått flera delstudier. I denna rapport redovisas två av dessa delstudier. De behandlar hur barns psykiska och fysiska hälsa utreds när barn misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. I den ena studien genomförd av Therése Saksø har barns sjukvårdssökande undersökts genom journalstudier (n=128). Studien visar att barn i Barnahus oftare har sökt sjukhusvård och BUP än andra barn. Av de barn som läkarundersöktes i samband med besöket på Barnahus (5,5 %), har ingen följts upp av sjukvården under de efterföljande sex månaderna. Studien har kommit fram till att läkare har bristfällig utbildning om misshandel och övergrepp av barn. Utbildningsinsatser behövs liksom regionala och nationella strukturer för att höja den medicinska kompetensen.Ann-Margreth E. Olsson har intervjuat 32 socialsekreterare samt analyserat 108 sociala utredningar. Samrådsmöten på Barnahuset innebär handledning och konsultation för deltagande socialsekreterare. Läkares inrådan blir styrande. Den kunskap som finns inom hälso- och sjukvården om barn som utreds av socialtjänsten, tas i allt större utsträckning med i de sociala utredningarna. Att barnet förhörts på Barnahus omnämns i utredningarna men inte alltid och mycket sällan något mer. Samtal med barnet har hållit i 75 % av de sociala utredningarna oftast av utredande socialsekreterare. Det kan också ha hållits av behandlare inom nyinsatt familjebehandling. Barnets inställning till vad som kommits fram i utredningen har noterats i 52 % av utredningarna.  Vidare forskning behövs som följer utvecklingen av socialtjänstens utredningar avseende barnets fysiska och psykiska hälsa också satt i relation till barnets sociala situation samt avseende barnets delaktighet när utredningsarbetet kombineras med behandlingsinsatser.

In this paper, we will discuss a study whose concern is to identify and develop areas of food distri­bution by testing a model that allows the practitioners to participate in the exploring of their own stories of everyday practice. The fundamental reason for engaging the practitioners in the research was to facilitate them in obtaining tools to reflect on practice and to inform about future actions. Our in­tention was to use PAR as the approach as to building a bridge between theory and practice for which the SDM proved to be suitable for gaining and analysing data. Some of the links between the PAR approach and the SDM are that both consist of continuous cycles of reflection and learning. The stories should be used as a powerful vehicle to discover new knowledge and to deepen the under­standing of professional practice issues. Reflection and story telling are closely related to the proces­sing of information and gaining new insights from experiences. To take stories from practitioners’ own experience is similar to that of the ‘look phase’ of PAR, which implies that what is happening is described and thus clarifies the core problem of what the practitioners would like to change. The ‘think phase’ of PAR, and the structured dialogue in the SDM, involves detailed de­scriptions, explanations and the exploring of the issues that are aggregated and focused on in the structured dialogue around questions such as: What can we do to move on; what actions could be taken; what happens if nothing is done; and what are the possible effects. Actual stories were used as “triggers” when probing questions were asked in a dialogical and structured form. The process involves the combination of having a dialogue and writing memo notes. The dialogue on various strategies, in­clu­ding weaknesses and strengths, continues until each action and the expected benefits of a chosen action have been adequately discus­sed. The dialogue has a constant focus on what is of greatest im­por­tance for a chosen action from an ethical, legal, economic, colla­borative and organisational point of view. Furthermore, the dialogue evaluation emphasises on how participants reflect on what the expected change is, how change comes about, and what the consequences of the change imply. Our conclusion is that the PAR approach and the use of SDM are suitable and systematic methods to generate data and to encourage collaboration between various professional groups, i.e. an active participation through dialogue where there are no restrictions in the communication and everybody’s voice is heard equally. In this study, as to critically reflect on how the SDM embodies a participatory and an ‘action’ oriented approach implies that, as a platform, an actual, real, case from practice was used. Chosen jointly and in agreement by the practitioners, the case should always be one with which all can be familiar and treat as their own. The starting point was our perception that the practitioners are the experts in their particular everyday work, and that they are able to identify problems them­selves, which would be resolvable through actions and changes in the daily routines. Another benefit of involving the practitioners was how their motivation to make changes to a particular problem they had deemed important to resolve increased. The systemic issues, which were identified in the study, call attention to the importance of systematic collaboration, and by using the SDM, issues that concern the organisation and its practice directly may be explored. This cyclical process provided an expanded understanding about the food distribution context. In addition, the dialogue has developed over time from focusing on formal aspects, such as routines, competence levels, responsibility and how to fill in forms, to include more organisational aspects. The practitioners felt that structured dialogues and ref­lecting gave them a better understanding about the food distribution context. The reciprocal relations that were rendered in the non-restrictive communication – down-up and up-down in PAR – were identified as important. Another important insight was that support from the parent organisation was necessary when actions were to be taken and changes in practice were to be made. In closing, the study stems from our shared deep engagement and absorption in practice and together we saw how stories unfolded. It became clear that a greater understanding of and by the various professional groups would have to be obtained in order to achieve changes in the practice of food distribution to elderly persons for which such understanding is a necessary starting point.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ␣ utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning. Studien var kvalitativ och sju individer intervjuades, varav fem stycken var barnmorskor och två av dem kuratorer. Materialet analyserades sedan med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys till tre kategorier, vilka är ␣ det inkonsekventa användandet av preventivmedel, problematiken kring ambivalens och relationen till partnern. Det inkonsekventa användandet av preventivmedel grundar sig i okunskap och nonchalans bland tonårsflickor. Ambivalensen uppstår i valet av att behålla graviditeten eller inte, och sista kategorin, relationen till partnern grundar sig i betydelsen av stöd och delaktighet i valet av att behålla eller avbryta graviditeten. Vår konklusion är att det förebyggande arbetet av tonårsgraviditeter måste öka och ungdomsmottagningar kan starta grupper där tonåringarna får träffa andra tonåringar i samma situation, och diskutera graviditeter. För att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt, måste vi ha ett helhetsperspektiv gentemot tonårsflickorna och behandla varje individ som ett enskilt fall.

The aim of this study was to explore how female PhD students experience and perceive their well-being. Focus groups were conducted with female PhD students employed at a Swedish university. The study was performed using a phenomenological hermeneutic approach based on the concept of the lifeworld, used as both a philosophical perspective and a methodology. Three main themes emerged from the analysis: being true to oneself, being in the sphere of influence, and performing a balancing act. By unfolding these themes, the study shows that perceptions and experiences of well-being in female PhD students are a multifaceted phenomenon and materialize through interaction of different aspects of ‘‘self ’’ (agent) and ‘‘others’’ (structure). As well as illustrating these perceptions and experiences, the study also presents female PhD students’ conceptualization of their well-being, expressed in terms of a white-water rafting metaphor.

År 2011 startade Stöd- och serviceenheten i Kristianstads kommun projektet Medarbetare i fokus (MIF) för att arbeta med värdegrund och kompetensutveckling. Projektet utvärderades av extern utvärderare från Högskolan Kristianstad. Utvärderingens syfte var att följa projektet genom lärande utvärdering med fokus på process och resultat samt att ge återkoppling för lärande, anpassning och utveckling. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder användes för att utvärdera projektet. Resultatet visade att medarbetare hade under hela projektets gång hade positiva upplevelser av hälsa, arbete, balans i vardagen och kundrelationen. Projektet drevs av en engagerad ledningsgrupp vars arbete präglades av långsiktigt tänkande och fokus på hållbarhet. För att genomföra projektet utbildades processtöd och internutbildare. Medarbetarna upplevde kompetensutvecklingen som positiv, men en del hade svårt att se koppling mellan kompetensutveckling och dagligt arbete. Värdegrundsarbetet präglades av samarbete mellan processtöd och enhetschefer som skapade diskussioner gällande värdegrund på enhetens arbetsplatser. De upplevde ofta sitt arbete som positivt men också svårt på grund av kontextuella faktorer. Slutsatserna blev att en engagerad projektledning var en förutsättning för projektets framgång och för att på sikt kunna främja en hälsoskapande arbetsplats. Utbildningarnas innehåll utgick från medarbetarnas önskemål och upplevda behov vilket främjade delaktighet och engagemang från medarbetarna. Vissa svårigheter att direkt omsätta innehållet i projektets utbildningar till praktik framkom vilket skapade svårigheter i att direkt nå implementering och förändring i det dagliga, praktiska arbetet med kunderna. Internutbildare skapade förutsättningar för en lärande organisation och hållbar utveckling då kunskap kan fortsätta utvecklas i organisationen även efter projekttiden. Stöd och långsiktighet behövdes för att nå längre på sikt och för att tankar skulle kunna omsättas till praktiska handlingar. Goda upplevelser av hälsa, arbete, balans i vardagen och kundrelation skapade förutsättningar för att på sikt nå en hälsoskapande och lärande organisation.

Introduction: The study explored cultural diversity in nursing teams and the internal and external conditions under which cultural differencesrepresent an asset or a liability for these teams.

Methods: A qualitative design with content analysis was employed. In total, 18 interviews were conducted with nurses and assistant nurseswith experience of working in culturally diverse teams in three distinct clinical settings.

Results: Three domains emerged in the study analysis: triggers, team process and contingencies. Each one encompassed a number of themesrelated to culturally diverse nursing team processes, triggers of team processes and context-specific contingencies, which represent the complexityof culturally diverse nursing team functioning.

Discussion/implications: The study suggests how cultural differences in nursing teams can be managed and further explored from within theteam and by individuals leading those teams, taking into account the disablers and enablers of their functioning.

Syftet med denna studie var att beskriva munstatus, nutritionsstatus, kognitionstatus, antal läkemedel, ålder, kön och boendeform hos äldre patienter vid inskrivning på en ortopedavdelning i Kristianstad. Studien utfördes som en tvärsnittstudie, med data inhämtad från en då pågående studie på Kristianstads Centralsjukhus.Resultatet påvisade en bristande munhygien hos deltagarna. Studiens slutsats är att det finns en utbredd munhälsoproblematik hos en grupp inom den äldre befolkningen och att fortsatt forskning krävs för att identifiera orsakssamband och utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda. Svarsfrekvensen blev 49 procent. Resultatet visade att personalen uppfattade samarbete mellan chefen och företagshälsovården som bra men att det var obefintligt mellan dem själva och företagshälsovården. De anställda anser att samarbetet kan utvecklas genom bättre kommunikation och information. Slutsatsen som dras i denna studie är att cheferna bör tydligöra företagshälsovårdens roll i det hälsofrämjande arbetet. Genom välfungerande kommunikation och bra informationsspridning kan samarbetet mellan cheferna, de anställda och företagshälsovården förbättras.