Introduction: The study gives an overall picture of how mental illness has become an increasingly common condition among children and young people. Therefore, teenage girls are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental illness, mainly due to society's pressure on norms and values ​​about appearance. Research shows that there is an interaction between mental illness and body dissatisfaction, and since girls in their teens spend a lot of time in school, it is of great importance to explore how the school works with this vulnerable group. The aim: The study’s aim was to explore how PE teachers work with body images among girls in the middle school. This is to increase understanding of possible factors that can affect the body image of girls in adolescence. Method: In order to be able to answer the study's aim, a qualitative choice of method was chosen in the form of individual semi-structured interviews in which a total of 10 participants had to represent the result. Result: The result is based on the PE teachers' experiences and thoughts on how to work with the subject body images among girls. Since there are no guidelines in the curriculum for how PE teachers should work with the problem, the public health work should therefore investigate the need for the volnurable group so that the PE teacher's work methods can be developed. Conclusion: Due to the limited research, there is a need to further study body image based on a qualitative and quantitative aspects to give a clearer picture of the PE teacher's way of working.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

Including vulnerable groups of students such as students with learning disabilities in mainstream school research, require ethical considerations and questionnaire adaptation. These students are often excluded, due to low understanding or methodologies generating inadequate data. Students with disability need be studied as a separate group and provided accessible questionnaires. This pilot study aims at developing and evaluating student self-reported measures, rating aspects of student experiences of school-based Physical Education (PE). Instrument design, reliability and validity were examined in Swedish secondary school students (n = 47) including students, aged 13, with intellectual disability (n = 5) and without impairment and test–retested on 28 of these students. Psychometric results from the small pilot-study sample were confirmed in analyses based on replies from the first wave of data collection in the main study (n = 450). Results show adequate internal consistency, factor structure and relations between measures. In conclusion, reliability and validity were satisfactory in scales to measure self-efficacy in general, in PE, and aptitude to participate. Adapting proxy ratings for functioning into self-reports indicated problems. Adequacy of adjustments made were confirmed and a dichotomous scale for typical/atypical function is suggested for further analyses.

In the background research shows that physical activity is essential for good health in the society and because of that the concept of motivation automatically becomes important. If the society want to focus on physical activity and increasing public health individuals needs to be motivated in a fair manner. The purpose of this study was to get an understanding of what motivates physically active employees at Saab in Linköping to be physically active, but also to understand why they are motivated. To answer the purpose we used Saab in Linköping as the arena because of their historically active health work. A qualitative interview study was used as the method of the study, with a targeted sample of physically active employees. The result, which is divided into one descriptive part and one part with traditional content analysis, shows that many factors affect an individual’s motivation for physical activity. Well-being, knowledge, process-oriented work and support from the social and physical environment proved to be important components for employee’s motivation for physical activity. It’s important that, already at an early age, creating conditions for individuals so they can motivate themselves to physical activity. The conditions should, based on the conclusions, be several factors that through a process generate well-being for individuals. 

Det finns flera positiva relationer mellan idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande men få svenska ungdomar når upp till den rekommenderade dagliga fysiska aktivitetsnivån. Initiativ behövs därför för att öka den fysiska aktivitetsnivån bland ungdomar både i skola och på fritiden. De flesta barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt, men tonårspojkar är generellt sett mer idrottsligt aktiva än flickor i samma ålder. En bidragande orsak till detta anses vara att traditionell föreningsidrott i stor utsträckning präglas av manliga värderingar. Ungdomsåren är också en mer eller mindre problematisk fas i livet för många och högstadieflickor verkar vara de som är mest sårbara under denna period. Det behövs därför mer kunskap om högstadieflickors livssituation för att idrottsaktiviteter ska kunna organiseras så att fler högstadieflickor kan och vill hålla på med idrott.

Skånes Idrottsförbund och åtta kommuner i nordöstra Skåne initierade därför ett projekt, med fokus på högstadieflickors sysselsättning på fritiden generellt och uppfattningar om idrottsaktiviteter specifikt. Projektet inleddes våren 2011 med en förstudie, bestående av fokusgruppsin-tervjuer med högstadieflickor (13-16 år) i de deltagande kommunerna. Totalt genomfördes 34 fokusgruppsintervjuer och 244 högstadieflickor deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån syftet att identifiera och utforska möjliga påverkansfaktorer till de deltagande flickornas idrottsliga aktivitetsmönster. På så vis skapades kunskap om och förutsättningar för målgruppsanpassad organisering av fritidsrelaterad idrottsaktivitet i Skåne nordost.

Resultatet visade att många olika påverkansfaktorer samverkade och tillsammans influerade högstadieflickors idrottsliga aktivitetsmönster på olika sätt. De identifierade påverkansfaktorerna ka-tegoriserades och placerades i sex övergripande teman. Dessa kallades 1: Aktivitetsmotiverande effekter, 2: Tävling, resultat och prestation, 3: Socialisation och socialt umgänge, 4: Tränare/ Ledare, 5: Skola och idrott, 6: Bostadsort, aktivitetsutbud och transportmöjligheter.

På ett övergripande plan visade resultatet att föreningsidrott i Skåne nordost domineras av prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheter och inte det folkhälsoperspektiv som både idrottsrörelsen och andra aktörer menar att föreningsidrott kan och bör ha. Olika aktörer har ansvarsområden som berör de identifierade påverkansfaktorerna och det är därför viktigt att flera aktörer samverkar för att skapa bättre förutsättningar för högstadieflickor att idrotta och motio-nera både på fritid och i skolan. Flickorna uttryckte olika önskemål och behov vilket innebär att kompletterande fritidsrelaterade idrottsverksamheter behöver skapas i samråd med olika gruppe-ringar av högstadieflickor i olika orter och/eller kommuner.

De dominerande prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheterna behöver kompletteras med idrottslig verksamhet med mer eller mindre tävlingsfokusering och/eller motionskarak-tär. Kompletterande verksamheter behöver präglas av inkluderande processer, variation, lekfull-het, flexibilitet, spontanitet och frivillighet. Högstadieflickor är i behov av likvärdiga förutsätt-ningar för idrottslig aktivitet som de jämnåriga pojkarna har och den manliga prägeln på fören-ingsidrott behöver kompletteras med ett kvinnligt perspektiv. Fler unga kvinnliga ledare behöver därför engageras och genusrelaterad utbildning av ledare kan bidra till en mer målgruppsanpassad idrottsverksamhet för högstadieflickor. Idrottsrörelsen är en lämplig organisatör av efterfrågade motionsaktiviteter för högstadieflickor. Det finns dock samband mellan motion, utseendefokuserad fysisk effekt, kropps- och viktfixering samt psykisk ohälsa. Därför betonas vikten av en fokusering på aktiviteter som i huvudsak motiveras av positiva upplevelser av socialt umgänge och aktivitetsglädje.

It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance.

Forskning har visat att pojkar gynnas i ämnet idrott och hälsa och att bollspel är den mest förekommande aktiviteten på idrott och hälsa-lektioner, detta utan stöd från de kunskapskrav som finns i ämnet. Utifrån detta valdes en kvantitativ metod för att undersöka elevers attityd till momentet bollspel i ämnet idrott och hälsa och se om denna attityd samverkar med attityden till ämnet samt att undersöka om det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityd.

I studien har 118 elever fyllt i en enkät och dessa svar har sedan behandlats. Resultatet visar att pojkar är mer positivt inställda till bollspel och till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med flickor. Resultatet visar att de elever som tycker om momentet bollspel är mer positiva till ämnet i jämförelse med de som inte tycker om momentet bollspel.

Som slutsats dras att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityd till bollspel och ämnet idrott och hälsa samt det finns ett samband mellan elevers attityd till bollspel och till ämnet idrott och hälsa.

Syftet med vår studie var att undersöka idrottslärare på mellanstadiet och deras uppfattningar om betydelsen av fasta lokaliteter och lösa redskap för genomförandet av idrottsundervisning. I arbetet utgick vi från tre olika teoretiska utgångspunkter, dessa teorier var ramfaktorteorin, the theory of affordance samt the theory of loose parts. I studien använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade sex idrottslärare som var verksamma på skolor i södra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv ansats. Kategorierna vi utgick ifrån i analysen var fasta lokaliteter, lösa redskap och yttre faktorer, vilka härstammar från de teoretiska utgångspunkterna the theory of affordance, the theory of loose parts och ramfaktorteorin. Resultatet i studien visade att idrottslärarna vi intervjuade upplevde att de fasta lokaliteterna och lösa redskapen hade en stor påverkan i planeringen och genomförandet av idrottsundervisningen. Med hjälp av goda fasta lokaliteter och lösa redskap upplevde idrottslärarna att elevernas engagemang och aktivitetsnivå ökade i idrottsundervisningen. De konsekvenser som kan uppstå av att idrottslärare inte har tillgång till goda fasta lokaliteter och lösa redskap, är att kvaliteten på undervisningen sjunker. Därför är det viktigt att idrottslärarna ges bra förutsättningar i sin undervisning i form av fasta lokaliteter och lösa redskap, för att kunna främja alla elevers rörelsebehov.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.

Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.

Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.

Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.

Ett syfte med skolämnet idrott och hälsa är att eleverna ska utveckla allsidiga rörelseförmågor. Vad rörelseförmåga innebär är dock otydligt vilket gör att det även är oklart vilka kunskaper eleverna ska utveckla i ämnet. Denna studie har som syfte att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan resonerar kring begreppet allsidig rörelseförmåga. Material samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa. De teoretiska perspektiv som användes vid analys av materialet var Physical Literacy och Fundamental Movement Skills. Resultatet av intervjuerna visar att utveckling av allsidiga rörelseförmågor inte uppfattas vara ämnets syfte, och kopplas inte heller till lärande i ämnet. Syftet med ämnet kan enligt lärarna i stället förstås som att eleverna ska hitta motivation till fysik aktivitet, detta genom att få prova på många olika aktiviteter. Det finns en osäkerhet kring vad eleverna ska lära sig i ämnet vilket troligtvis kan härledas både till uppfattningar om syfte och lärande i ämnet men även till upplevda förutsättningar. Vidare visar resultatet att progressionen mellan låg-, och mellanstadiet kan ligga i ökad andel aktiviteter innefattande objektmanipulation, närmare bestämt bollaktiviteter.

Detta kapitel handlar om fysisk aktivitet, rörelse och idrott bland barn och ungdomar med sikte på hälsa, vuxenliv och framtid! Kapitlet startar med att förklara vad fysisk aktivitet är för någonting och dess effekter på människan. Därefter kommer en kort översikt om hur barn lär sig rörelser, hur förskola och skola arbetar med fysisk aktivitet och avslutas med en kort redogörelse av några av  mina genomförda forskningsstudier bland barn och ungdomar.

OBJECTIVE: The aims of this study were to investigate the prevalence of sports injuries in school physical education (PE) and leisure-time sports among 1011 15- to 16-year-old adolescents in relation to physical activity, and to examine goal orientation.

METHODS: A survey was used with additional narrative descriptions.

RESULTS: There was a higher prevalence of injuries in leisure time (645/993 = 65%) than in PE (519/998 = 52%). Two groups with high PE injury rates were identified: a) highly active (258/998 = 26%) in both school PE and leisure-time sports and b) highly inactive (180/998 = 18%) in both contexts. There were no differences between girls and boys. Task-oriented adolescents were more prone to injury.

CONCLUSIONS: The high prevalence of injuries in PE appears to have two mechanisms: renewed inadequately recovered leisure-time injuries among highly active adolescents, and injuries among fragile inactive adolescents unfamiliar with exercise. PE educators of these two groups with different injury patterns have a considerable didactic challenge. Knowledge of inadequately recovered injuries and consideration of the high volume and intensity of early sport-specific training in children and adolescents are important parameters in the design of lesson plans for PE.