The rural areas in the Gaza Strip suffer from the problem of sanitation and organic waste as well as electricity and cooking fuel. In this thesis, the biogas plant was designed to solve those problems based on the fixed dome plant design as shown in Figure 3 and4. Therefore, the efficiency and selectivity was good for biogas plant which is easy for the local people disposal of organic waste and wastewater as well as self-sufficiency of biogas for cooking and electricity for the family. The sediments from the biogas plant are also used as fertilizers in agriculture. Thus it is possible to know the amount of biogas production, the cost of biogas, the amount of fertilizer, the cost of fertilizers and the amount of disposal of organic waste and wastewater. The calculation shows that the size of digester which is equal to 12 cubic meters as shown in figure 4.The construction is cost of $ 930 as shown in Table 2. Through the results will be disposed of organic waste, wastewater and manure are about 48 kilograms per day for the family. The Biogas is produced 0.5 tons of biogas is estimated about $ 100 in rural areas in the Gaza Strip. It is also produced fertilizers equivalent of $ 113 per month. So the results and calculations are clear that the rural family is self-sufficient of biogas, the dispose of organic waste and wastewater and agricultural growth by the fertilizers from the biogas plant. 

Nuvarande belysningsstandarder baseras enbart på tekniska krav, såsom ljusstyrka, jämnhet och luminans. Att även inkludera upplevelsebaserade krav skulle troligen främja bättre ljuskomfort, men även mer energieffektiva ljusmiljöer och produkter. Kunskapen om hur upplevda belysningsparametrar kan beskrivas är dock begränsad. Detta hämmar fastighetsägare och brukare att precisera önskvärda ljusmiljöer, liksom belysningstillverkare att utveckla produkter för nya marknader och tillämpningar. Syftet med detta forskningsprojekt var att utveckla och tillämpa sensoriska metoder på belysning. Till skillnad från tidigare metoder möjliggör sensoriska metoder objektiva bedömningar av upplevda belysningsparametrar.En analytisk panel bestående av åtta personer som uppfyller särskilda urvalskriterier rekryterades och tränades att bedöma belysningsprodukter i ett multisensoriskt laboratorium på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Metodutvecklingen fokuserade särskilt på en effektiv träningsprocedur, hantering av ögats adaption, samt bedömning av färg och skuggningar. Förutom laboratorie-försök undersöktes möjligheten att genomföra analytiska bedömningar i en verklig kontext med samma försöksuppställning och panel.Resultaten visar att det är möjligt att använda sensorisk metodik för att genomföra objektiva belysningsbedömningar av armaturer; paneldeltagarna kunde skilja mellan attribut och prover. Signifikanta skillnader identifierades mellan de olika armaturerna, både i form av sensoriska och fysikaliska egenskaper såsom läsbarhet och bländning. Fysikaliska och sensoriska parametrar samvarierar dock inte alltid, vilket visar att fysikaliska och sensoriska mätningar ger kompletterande information om belysningskvalitet. Vidare visade bedömningsförsök i en verklig kontext att samma resultat uppnåddes som i laboratoriet, men med lägre signifikans, vilket verifierar metodens tillämpbarhet på belysning.Den genererade kunskapen väntas på sikt bidra till utveckling av verktyg som stödjer kommunikationen mellan olika professioner inom ljusdesign och planering och på så vis främja mer önskvärda och energieffektiva ljusmiljöer.

I dag finns tekniska belysningsstandarder som inkluderar parameterar så som ljusstyrka, jämnhet och luminans. Det som saknas är krav som grundar sig på människors upplevelser av belysning och ljusmiljöer. Att få med den upplevelsebaserade dimensionen skulle betyda ett helhetstänk som förmodligen skulle gynna både ljuskomforten och än mer energieffektiva ljusmiljöer och produkter. Att beskriva upplevda belysningsparametrar har hittills visat sig inte vara helt enkelt, och här saknas både kunskap och en gemensam begreppsvärld inom branschen; något som hämmar fastighetsägare att ställa lämpliga krav vid en upphandling liksom belysningstillverkare att utveckla produkter för nya marknader och tillämpningar. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att utveckla och tillämpa sensoriska metoder på belysning. Till skillnad från tidigare metoder möjliggör sensoriska metoder objektiva bedömningar av upplevda belysningsparametrar. Syftet med försöken som redovisas i denna delrapport är att vidareutveckla och testa metoden ytterligare. Detta görs genom att nya armaturer testas liksom att försök utförs i en ny verklig kontext (kontorsmiljö). Försöken bygger vidare på resultat från tidigare försök som har rapporterats om i (Boork et al, 2017).En analytisk panel bestående av åtta personer, som uppfyllde särskilda urvalskriterier, har tidigare rekryterats och dessa personer tränades nu för detta specifika delprojekt för att bedöma belysningsprodukter i ett multisensoriskt laboratorium på RISE Research Institutes of Sweden i Borås. Metodutvecklingen fokuserade särskilt på en effektiv träningsprocedur, hantering av ögats adaption, samt bedömning av färg och skuggningar. Förutom laboratorieförsök undersöktes möjligheten att genomföra analytiska bedömningar i en verklig kontext med samma försöksuppställning och panel.Resultaten visade att det är möjligt att använda sensorisk metodik för att genomföra objektiva belysningsbedömningar även för de testade belysningsprodukterna, dvs mindre LED-spotlights. Signifikanta skillnader identifierades mellan de olika armaturerna och som i tidigare försök spelade färgtemperaturen en stor roll för flera av de bedömda egenskaperna; inte minst förstås för ljuskällans gulhet och för läsbarhet (textkontrasten). Liksom i tidigare försök fanns det samband mellan de fysikaliska mätningarna och sensoriska bedömningarna, men inte för alla egenskaper, vilket visar att fysikaliska och sensoriska mätningar ger kompletterande information om belysning. Vidare visade bedömningsförsök i en verklig kontext att likvärdiga resultat uppnåddes som i laboratoriet, om ändock något spretigare och inte heller lika entydiga i jämförelse med verklig kontext i tidigare försök.Den genererade kunskapen väntas på sikt bidra till utveckling av verktyg som stödjer kommunikationen mellan olika professioner inom ljusdesign och planering och på så vis främja mer önskvärda och energieffektiva ljusmiljöer.