I takt med en ökande världspopulation ställs allt hårdare krav på primärproducenter att tillgodose råvaror i adekvata mängder. Forskning inom området är av stor vikt för att hitta nya hållbara källor för näringsämnen som exempelvis protein, eftersom produktionen i dagsläget för med sig många miljömässiga nackdelar. I samband med att EU godkänner insekter som livsmedel får fler upp ögonen för eventuella fördelar som de kan bidra med som råvara. Syftet med denna studien är att undersöka vilken påverkan tillsats av syrsmjöl har på färg, textur, gillande och expansion hos extruderad majskrok. Detta är ett steg i riktningen mot implementering av insekter i västerländsk kost. Genom att analysera vatten och proteinhalt i den extruderade produkten, samt mäta dess färg, textur, radiella expansion och gillande hos konsument kan insamlad data ställas mot varandra och eventuella korrelationer belysas. Resultatet från studien visar att vid högre andel syrsmjöl blir texturen kompaktare, expansionen mindre och en färgförändring sker åt det mörkare hållet. De prov med lägre andel tillsatt syrsmjöl, och därmed en bättre expansion, fick högst gillandepoäng på alla frågeställningar i ett konsumenttest.

Relativt lite forskning har de senaste årtiondena bedrivits gällande svedjebruket, i synnerhet förekomsten och utbredningen av svedjeland inom enskilda byar. Arealen svedjad mark i förhållande till arealen åkermark i byn Algustorp, Röke socken, norra Skåne utgör grunden för denna studie. Gunhild Weimarck publicerade 1953 en avhandling där arealen svedjad mark jämförs med arealen åkermark i Lönsboda, Örkened socken, nordöstra Skåne. För denna uppsats är jämförelser mellan de två byarna fundamental, det vill säga en komparativ studie där likheter och skillnader diskuteras utifrån olika parametrar. Uppsatsen ska dessutom ge ökad kännedom om svedjebrukets förekomst i fem närbelägna byar i anslutning till Algustorp, belysa svedjandets betydelse för agrarsamhället och framför allt redogöra för svedjelandens omfattning inom byn Algustorp. För att möjliggöra detta har källmaterial i form av frågelistsvar, jordeböcker och historiskt kartmaterial varit grundläggande för studien. Analyser av geografisk information i applikationen ArcMap har underlättat beräkningen av arealen svedjemark respektive åkermark i Algustorp. Resultatet visar att arealen svedjeland i Algustorp var mindre än byns åkerareal, till skillnad från Lönsboda, där svedjemarkens areal istället var större i förhållande till byns åkermark. Detta fenomen tycks bero på regionala skillnader, det vill säga olikartade markförhållanden i de olika byarna. Tillgången på odlingsbar mark framstår som mycket liten i Lönsboda. Därmed förekom större arealer svedjemark i Lönsboda till skillnad från Algustorp, där förutsättningarna för spannmålsodling till synes är mera gynnsamma. Det är med stor sannolikhet naturgivna förhållanden, främst jordartssammansättningen, som pådrivit ett större behov av att nyttja svedjebruk i Lönsboda.

Att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena (NO) i de tidiga skolåren är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Dessa ämnen spänner dock över stora innehållsområden och därför kan det vara svårt att få en överblick och välja ett innehåll som är lämpligt för åldersgruppen.

Den här boken hjälper läraren att få grepp om det viktigaste innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. Naturvetenskapens grundläggande och bärande idéer förklaras detaljerat och belyses med en rad konkreta och vardagliga exempel. Innehållet diskuteras i förhållande till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).

Boken kan, gärna i kombination med boken Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken, användas både som kurslitteratur för blivande lärare och som ämnesfördjupning för verksamma lärare.

Den 3:e upplagan har reviderats i förhållande till ändringarna i kursplanerna 2020.

Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

De senaste 50 åren har intensifieringen av jordbruket ökat i takt med maskinernas framfart. Detta på bekostnad av att livsviktiga biotoper för djur och växter försvunnit, då åkerlandskapet blivit allt mer homogent. Skogen och jordbrukslandskapet är två av de artrikaste landskapstyperna och utgör idag störst hot för Sveriges rödlistade arter. Undersökningsområdet ligger i nordvästra Skånes åkerlandskap och uppsatsen behandlar jordbruksmarkens öppna fält och dess utveckling. Uppsatsen belyser även skillnader mellan små- och medelstora jordbruk jämfört med storjordbruk i ett område bestående av Fleninge, Kropp, Holk och Rosendal, belägna i nordöstra Helsingborgs kommun. Undersökningsområdet är intressant för att studera olika markägares förhållningssätt till jordbruksmarken. En GIS-analys över områdets landskapsutveckling av öppna fält, trädrader och habitatöar presenteras för åren 1947, 1965 och 2017. Analysen visar att medelstorleken på de öppna fälten, betesmarken och åkermarken i båda undersökningsområdena har mer än fördubblats på 70 år, med störst förändring på storjordbruket. Det syns även tydligt att antalet fält successivt minskat med åren då 197 fält har försvunnit på de små- och medelstora jordbruken samtidigt som 69 försvunnit i storjordbruksområdet. En genomsnittlig minskning av trädrader, med cirka 129 meter per år, sker på det små- och medelstora jordbruket, där minskningen är störst. Habitatöarna går från att ha varit vanligare inom storjordbruket till att merparten försvinner under undersökningsperiodens senare del. På det små- och medelstora jordbruket ökar antalet habitatöar även om en stor andel habitatöar avlägsnas, så tillkommer många. År 2017 finns totalt 99 habitatöar i undersökningsområdet, vilket innebär en minskning med cirka 0,4 habitatöar per år. Habitatöarna har dock varit svåra att analysera, detta ser dock ut att hänga samman med att glesa typer av trädrader tillkommer där, vilka enligt gängse kategoriseringskriterier inte räknas till trädrader utan blir individuella habitatöar. Denna utveckling har troligen en negativ inverkan på den biologiska mångfalden i området. Då minskning av habitat och biotoper är ett av de största hoten för biodiversiteten och arters utrotning är det grundläggande att jordbruket istället bidrar till bevarande av arter för en hållbar framtid.

Inledning

Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.

Syfte

Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.

Material och metod

Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg. 

Resultat

De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.

Slutsats

De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet.

A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

This study investigates the visitor experience at a Swedish nature center within aUNESCO biosphere reserve. The question of whether this interpretive facility succeedsin motivating the visitor to get outdoors for a direct experience of nature is explored. Useof the environmental connectedness perspective and concerns about diminished natureexperience support the importance of this study. A number of qualitative methodologiesare used to investigate the research questions, including thought listing, phenomenology,and field observation. Results indicate that this particular nature center generallysucceeded in the goal of inspiring visitors for a direct nature experience. The success inmotivating visitors appears to be a result of a number of key variables, including placebasedexhibitry, access, and personal visitor factors. Given the setting for this study, weconclude that interpretive nature centers have the potential to play an important role inthe re-imagination of urban environments.

Nuvarande matkonsumtion världen över bidrar till den globala miljöförstöringen. För att kunna främja en hållbar utveckling behöver alternativa näringskällor nyttjas och insekter är ett näringsriktigt livsmedel med hög proteinkvalitet som kan ersätta andra traditionella animaliska produkter. Insekter som mat är i västvärlden vanligen förknippat med negativa attityder som avsky och neofobi vilket förhindrar en global kosthållning som innefattar insekter. Fysiskt aktiva konsumenter har ofta ett engagemang i att uppnå en balanserad kost med tillräckligt med energi och näring. Syftet med studien är att undersöka fysiskt aktiva konsumenter och deras attityder till insekter som mat och jämföra om dessa påverkas av information om näringsinnehåll och ekologisk hållbarhet. Studien syftar också till att ta reda på hur deras attityder kan användas för att kunna presentera insekter som mat på ett attraktivt sätt. Studien är genomförd som en webbaserad enkätundersökning. Enkäten föregicks, för hälften av deltagarna, av information om insekter som mat utifrån ekologisk hållbarhet och näringsinnehåll. Studien, i en jämförelse mellan de båda grupperna att den typ av information som deltagarna erhöll, inte gav någon signifikant inverkan på fysiskt aktiva konsumenters attityder till insekter som mat. Acceptans av mat är ett komplext fenomen och kräver att konsumenterna får tid att vänja sig ex vid att äta insekter genom att minska avskyn successivt. Resultatet visar att det kan göras genom att servera malda insekter i en välkänd livsmedelsprodukt.

As an increasingly rationalized forestry and agriculture have human interference in the form of tradition, grazing and use declined. There is a strong link between biodiversity and disturbance of the landscape. In sandy soils many insects and plants require exposed sand to survive while the disorder may contribute to seed dispersal in the woodlands. On behalf of O-Ringen Skåne 2014, a study of the interference from orienteering in sandy soil and the forest during competitions conducted. The aim is to clarify the interference of which orienteering runners contributes, through to inventory presence before and after the competitions in the bottom and field layer in three locations. The results showed a decreased frequency of dominant, but trivial species in all areas and in one area the amount of bare ground also increased. The interference allows for less dominant species to spread and therefore can benefit the biodiversity. Orienteering can be a part of future conservation.

Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn. 

The Student Climate and Conservation Congress (SC3) is a joint educational effort between the United States Fish and Wildlife Service and the Green Schools Alliance that aims to develop the next generation of conservation leaders through fostering action competence in youth. Data from SC3 participants was used to investigate four predictors of adult environmental behavior (environmental attitudes, locus of control, sense of personal responsibility, intention) to explore their predictability of environmental action and intention toward future involvement in environmental action in student environmental leaders. Of the four variables explored, pre-program levels of environmental attitudes was a significant predictor of environmental action. Additionally, changes in levels of environmental attitudes significantly predicted environmental action, with an increase in environmental attitudes being associated with a decrease in environmental action. Pre-program levels of environmental attitudes and sense of personal responsibility, and an interaction between the two, potentially were predictors of intention toward future involvement in environmental action. Changes in pre- and post-program levels of environmental attitudes, locus of control, and sense of personal responsibility did not significantly predict intention toward future involvement in environmental action, nor did environmental action. Implications for programming and research, in light of the study’s limitations, are discussed.

Arbetet strävar efter ett landskapsperspektiv på erfarenhetsmässigt byggande. För en djupare förståelse för skogs- och byggnadskulturen har kulturarvet hyvlad utvändig panel undersökts. Med en kvalitativ metod har skogsbrukare, hantverkare och råvaruförädlare fått fördjupa förståelsen för ett hållbart nyttjande av skogsresurser genom ett hållbart byggande. Att bygga med trä räknas som bättre ur klimatsynpunkt än att bygga med betong. Detta arbete öppnar för slutsatsen att det kan vara mer hållbart att bygga med tradition och därmed kvalitetsvirke för landskapets uthållighet.

Från ett landskapsperspektiv finns det enligt arbetet skäl att ifrågasätta hur miljömål och omställningsarbete tar hänsyn till traditionella kulturarv i skog och bebyggelse. Med rådande skogspolitik tillsammans med en statlig önskan om mer byggande i trä riskeras kulturhantverkare och skogsägare att uteslutas från det omfattande omställningsarbete vi står inför. En rationell hantering av landskap är lätt att räkna på i mål och styrmedelsarbete men riskerar att få oanade konsekvenser. En erfarenhetsbeprövad kvalitativ byggnadskultur som kan representeras i panelarkitekturen som detta arbete undersöker kan vara en av många vägar framåt för ett känt hållbart byggande och skapa efterfrågan på hållbar skogs- och virkeshantering. 

Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

This article discusses the role of mathematics during physics lessons in upper-secondary school. Mathematics is an inherent part of theoretical models in physics and makes powerful predictions of natural phenomena possible. Ability to use both theoretical models and mathematics is central in physics. This paper takes as a starting point that the relations made during physics lessons between the three entities Reality, Theoretical models and Mathematics are of the outmost importance. A framework has been developed to sustain analyses of the communication during physics lessons. The study described in this article has explored the role of mathematics for physics teaching and learning in upper-secondary school during different kinds of physics lessons (lectures, problem solving and labwork). Observations are from three physics classes (in total 7 lessons) led by one teacher. The developed analytical framework is described together with results from the analysis of the 7 lessons. The results show that there are some relations made by students and teacher between theoretical models and reality, but the bulk of the discussion in the classroom is concerning the relation between theoretical models and mathematics. The results reported on here indicate that this also holds true for all the investigated organisational forms lectures, problem solving in groups and labwork.

Astrobiology is, on a profound level, about whether life exists outside of theplanet Earth. The question of existence of life elsewhere in the universe has been of interestto many societies throughout history. Recently, the research area of astrobiology has grownat a fast rate, mainly due to the development of observational methods, and the media isfrequently reporting on new research findings. International surveys show that astrobiologyquestions are among those that interest young people the most. The popularity of astrobiologyand the way it captures much science content makes it an interesting area for scienceteaching. However, there is very little research directly focused upon students’ views inastrobiology. The study reported in this paper draws from the answers of 186 Swedish lowersecondary students (16 years old) to a questionnaire, with closed and open-ended questionsregarding their views of issues in astrobiology. The study was guided by the worldviewtheory (Cobern 1991; Cobern, Science Education 80(5):579–610, 1996; Cobern, Scienceand Education 9:219–246, 2000). The results show that even though basic reasoning inastrobiology is known by a majority of the students, there is a considerable number ofstudents, for whom this is not the case. Furthermore, it was found that for all questions, thereare students answering in different ways when asked to describe their own view and the viewthey associate with science researchers. The implications of the study for further researchand for the teaching of astrobiology in science class are discussed.

Turismen är idag en av världens största industrier, där naturturismen är en av de fortast växande. Ekoturismen faller inom naturturism och står för ansvarsfullt resande och skapandet av hållbara naturoch kulturupplevelser. Naturens Bästa är en kvalitetsmärkning som tagits fram av Svenska Ekoturismföreningen och Visit Sweden för naturarrangörer i Sverige med god kunskap om hållbar turism. En enkätundersökning gjordes med syftet att få en djupare förståelse för Naturen Bästa samt se vilket förhållande de har till de sex grundkriterierna och även undersöka samspelet mellan natur och kultur i verksamheterna. Resultatet av enkätundersökningen visar att medlemmarna helst vill bidra till naturvärden i närområdet men även kvalitet och trygghet är viktigt. Det som medlemmarna minst vill bidra till är att skydda kulturvärdena samt gynna den lokala ekonomin. För att kunna driva sin verksamhet anser medlemmarna att respektera resmålets begränsningar, naturvärden, kvalitet och trygghet, miljömedvetenhet samt upptäckarglädje, kunskap och respekt är de grundkriterierna som spelar störst roll. Kulturvärden spelar minst roll i de flesta Naturens Bästa verksamheter. Av de arrangörer som svarade på enkäten tänker alla på hur viktigt ett samspel mellan natur och kultur är och de allra flesta visar ett samspel i sina verksamheter på något vis. Att samspel får ett så positivt resultat är överraskande då alla kulturpåståenden i enkäten fått svaga resultat. Samtidigt är det arrangörer som arbetar med kultur som är de bästa på att visa ett samspel i verksamheten. Sammanfattande kan sägas att om Naturens Bästa vill utveckla samspelet mellan natur och kultur ska man göra det med hjälp av arrangörer med ett kulturintresse.

Naturbetesmarker är ett av de artrikaste markslagen vi har, för att hålla dem öppna med betande djur finns ett miljöstöd från landsbygdsprogrammet utformat för att gynna den biologiska mångfalden. Vildsvinen (Sus Scrofa) har under de senaste årtiondena ökat markant, vilket har lett till stora ekonomiska konsekvenser för lantbruket genom skador på jordbruksmark. Av tidigare forskning kan vi se att skadorna inte påverkar den biologiska mångfalden negativt. Biologisk mångfald är en central del i det miljöstöd som lantbrukarna får för att hålla sina naturbetesmarker öppna. Men vad säger markägarna om vildsvinsproblematiken på naturbetesmark och hur ser de på framtiden? Studien utgår från markägarnas perspektiv, där vi undersöker hur markägarna upplever vildsvinsskador på deras naturbetesmarker och hur skadorna påverkar deras skötsel. Vi undersöker även hur markägarna upplever den rådgivning och stöd som de får från berörd myndighet samt vilka förändringar de vill se i vildsvinsförvaltningen. Vi valde i studien att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer, där sex markägare intervjuades. Resultatet i studien visar att markägarna upplever att det största problemet är att skadorna är tidskrävande och kostsamma att rätta till. Det framkom även kritik mot dagens utformning av miljöstödet och att trycket från vildsvinsstammen måste minska för att man ska orka att hålla sina marker öppna i framtiden. Slutsatsen är att det måste till ett större helhetsgrepp kring vildsvinsförvaltningen för att minska skadorna och mer individuell rådgivning för den enskilda markägaren.

I början av 1800-talet, i samband med befolkningsökningen, började man sänka sjöar för att få fram ny mark att odla på. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl man lyckades med syftet att få fram ny odlingsbar mark efter sänkningen av Ivösjön, hur den nyvunna marken användes över tid, samt vilka konsekvenser sänkningen kan ha haft på sjön och den kringliggande naturen. Mellan åren 1871 och 1874 sänktes Ivösjön med cirka 1,8 meter, efter långa förberedelser. Det är svårt att veta hur man använde den torrlagda marken under de närmsta åren efter sjösänkningen, då den närmaste kartan tidsmässigt var den Häradsekonomiska kartan från 1926-1934. Denna karta tillsammans med den nutida Fastighetskartan har använts för att få ett resultat över hur markanvändningen såg ut på den nyvunna marken från 20-talet och framåt. Resultatet tillsammans med bakgrundsinformationen visar att den nya marken förmodligen var hyfsat odlingsbar i början, för att sedan bli mindre användbar ju längre tiden gick på grund av marksättningen. På Häradsekonomiska kartans tid användes enbart 4 % av den nyvunna marken som åker, medan 73 % bestod av skog. På fastighetskartan kunde man se att åkerarealen minskat ytterligare, samtidigt som skogsarealen hade ökat. Slutsatsen av detta är att sjösänkningen får anses ha misslyckats med sitt syfte. Sänkningen kan även anses ha varit negativ för själva sjön, bland annat på grund av att dess föråldringsprocess accelererades. Något som dock kan ha påverkats positivt är den biologiska mångfalden runt sjön. 

Syftet med denna uppsats var att studera de språkliga skillnaderna mellan anonyma och offentliga professionella matrecensenter, samt undersöka hur restaurangrecensioner påverkar restaurangägare. De tre frågeställningarna som har undersökt syftet var: Hur skiljer sig språket i de anonyma recensionerna gentemot de offentliga och påverkas språket i en recension av anonymiteten? Hur upplevs recensionen av restaurangägaren och har det någon betydelse om recensionen är skriven av en anonym eller offentlig kritiker? Hur skiljer sig språket beroende på om recensionen är positiv eller negativ?

Undersökningen har utförts genom en kvantitativ metod med textanalys som redskap för undersökningen. Analyserna har gjorts på sex olika matkritikers recensioner. Textanalyserna gjordes på totalt 60 recensioner skrivna av tre anonyma kritiker respektive tre offentliga kritiker.

Studiens andra syfte var att undersöka recensionernas inverkan på restauranger. Denna del av undersökningen har varit kvalitativ där intervjuer har gjorts med två restaurangägare.

Resultatet av den kvantitativa undersökningen har visat på att det finns språkliga skillnader mellan anonyma och offentliga recensenters texter. Studien visade i den kvalitativa delen att genomslagskraften från restaurangrecensioner är hög. Restauranger påverkas följaktligen av recensioner publicerade angående deras restauranger. Slutsatsen var att restaurangrecensioner skiljer sig åt i språket mellan anonyma och offentliga skribenter samt att restauranger blir påverkade av båda negativa och positiva recensioner. Detta öppnar upp en debatt för att förändra kulturen av att ha anonyma recensenter i Sverige.

Uppsatsen behandlar diffusa rum i Tomelilla tätort. Diffusa rum finner man överallt som enklaver mellan byggnader eller i det väl definierade urbana landskapet. De är vanligtvis belägna på områden som har blivit över efter planeringar av projekt eller bara i tomma utrymmen och utan en specifik funktion. Vår bakgrundsstudie är baserad på tidigare studier inom ämnet som har visat att diffusa rum har en mängd olika värden. Värdena beror på sättet människor vill markera dessa diffusa rum i staden som ger oss olika värden som självorganisation, spontanitet, kreativitet eller bara en enkel och tillfällig användning. Diffusa rum är vanligtvis förknippade med negativa sociala aktiviteter och är i kontrast mot många offentliga rum som innehåller regler och kontroll. Däremot sidan är diffusa rum öppna för olika typer av sociala grupper utan regler, begränsningar och kan fungera som alternativ till offentliga rummet. Det har utförts observationer i Tomelilla tätort där observationerna hjälper oss att förstå vilka värden diffusa rummen har för invånarna. Generellt sett under sex dagars observationer, två i januari, två i mars och ytterligare två dagar i april kom vi fram till att kommunikations -och rekreationsvärden är de dominerande värdena för dessa diffusa rum. Samt att rummen främst används av aktörer som passerar förbi på olika sätt. 

Naturreservat är den vanligaste formen av skyddad natur i Sverige. Många naturreservat bildas med målet att bevara skyddsvärda arter. Vissa naturreservat har fler besökare än andra, detta leder till intressanta frågor om varför. Vad motiverar folk att besöka ett naturreservat? Denna undersökning är gjord i två som innehåller raviner och som därmed har relativt lika estetiska upplevelsevärden. I undersökningen har besökare räknats för att se hur många som besökt naturreservaten under två dagar. Studien består också av en enkätundersökning där enkäter delats ut till besökarna i båda naturreservaten. Frågorna i enkäterna handlade om vad som motiverar besökarna att ta sig till naturreservaten, om hur de tog sig dit samt hur besökarna fick kännedom om naturreservaten. Trots att besökarna enligt svaren i enkäterna tycktes nöjda med sina besök samt verkar ha samma motiveringar till sina besök, hade Skurugata fler besökare än Stuverydsbäcken. Oersaken till detta tros bero på att Skurugata är ett mer känt naturreservat än Stuverydsbäcken.

Inledning: Matsvinn bidrar till en negativ klimatpåverkan och svinnet av animalier, speciellt nötkött, genererar stora mängder onödigt växthusgasutsläpp per kilo. Att minska svinnet av animalier bör prioriteras för att snabbt minska växthusgasutsläppen.

Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters inställning till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat i ett försök att minska köttsvinn. Vidare studeras om matrelaterade kunskaper, färdigheter och beteenden, sammanfattade i begreppet food literacy, påverkar inställningen till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat.

Material och metod: Data samlades in via en webbenkät och en fokusgrupp. Databearbetning och analys av den kvantitativa datan utfördes i Excel där chitvå-test användes som statistisk metod. Den kvalitativa datan transkriberades och analyserades med hjälp av kodning och tematisering.

Resultat: Den kvantitativa datan visar en positiv trend där majoriteten av konsumenterna kan tänka sig att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultaten visar att graden av food literacy ökar med åldern. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla för konsumenter är pris, kvalitet, förpackning och ursprung.

Slutsats: Majoriteten av respondenterna oavsett ålder är positivt inställda till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultatet pekar åt att andelen respondenter med hög grad av food literacy ökar med ålder och faktorer som styr vid inköp av nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat är pris, kvalitet, förpackning och ursprung.

Foodservice is integral to safe, adequate and satisfactory food allergy management in the hospital setting. To date, research focused on objective measures of energy and protein provision, implementation and evaluation of food allergy guidelines and assessment of process failures leading to allergen exposure. There is a lack of focus on taking a person-centred approach to understanding the barriers and enablers to optimal food allergy management.

A mixed methods phenomenological approach was espoused at a tertiary acute care hospital in Melbourne, Victoria. Data collection techniques included 24-hr diet recall, foodservice satisfaction questionnaires and semi-structured qualitative interviews, all delivered by an Accredited Dietitian. Statistical and thematic analysis was conducted, followed by convergence of the results from each phase of the study.

Mean energy intake indicated 64% of requirements and 81% of protein requirements were met; which included external food intake to supplement the hospital diet for around half of the patients. Most patients rated their overall food service satisfaction as ‘Good’, with food quality being the lowest rated foodservice dimension. Addressing sensory, variety and communications aspects of foodservice were focus areas identified by the study patients. These included improving bland flavours and plain appearance, restricted menu choices and automated allergen interface between systems.

With a person-centred care focus, the study identified new findings on the views and attitudes of patients with a food allergy on foodservice management in hospital. Within the Food and Meal Science field, the study may be seen as an initial exploratory enquiry for future research on food allergy.

När en bebyggelse etablerades i ett område är svårt att läsa av de människoskapade landskapselementen. Dock kan ortnamnet ge en indikation om under vilken tidsperiod det kan ha uppstått bebyggelse. Perioden då ortnamn med efterledet -torp blir vanligt är också en tid av omfattande samhällsförändringar. Syftet med denna studie var att med paleoekologisk metodik datera när ett bebyggelsenamn med suffixet -torp etablerades vid en specifik lokal på Linderöds, Nävlinge- eller Göingeåsen. Med GIS-analys och fältarbete kunde en lämplig undersökningslokal hittas och två torvkärnor borras upp för vidare pollenanalys. Lagerföljden kunde genom ¹⁴C-metoden dateras till 727 e.Kr. ± 50 år på 96,5 centimeters djup. Med pollendiagrammet gjordes tolkningen att Ebbjörnarp etablerades under andra hälften av 1100-talet. Detta grundar sig på en uppgång av kolfragment som föregicks av en lång period med låg och jämn nivå. Etableringen skedde då fler trälar kom att friges. Om det rörde sig om en träl för Ebbjörnarps del låter vi vara osagt då det även kunde vara en vanlig bonde som tog chansen till ett arrende. Landskapet tiden före Ebbjörnarp var dels ett öppnare kulturlandskap med tydlig mänsklig närvaro, och dels senare ett mer beskogat landskap med lägre aktivitet.

Introduction

Mayonnaise is an oil in water emulsion, generally produced in high intensity rotor-stator mixers. The taste and texture is appreciated by consumers but local markets value different sensory properties. The effects of processing conditions on appearance, texture and taste are not fully understood. However, it can be hypothesized to primarily depend on mixing intensity (i.e. the rotor tip-speed) and processing time (i.e. the average number of rotor-stator passages)

1. The aim of this study was to evaluate the effect of mixing intensity on the characteristics of mayonnaise.

Methods

A standard recipe for mayonnaise was processed in a rotor-stator mixer using two different mixing intensities (rotor tip-speeds of 4.7 m/s and 7.1 m/s). The processing time was chosen to give the same number of average rotor-stator passages for each rotor speed. Sensory properties were profiled using a trained analytical panel

2 in a sensory laboratory (ISO 8589). Texture was measured instrumentally as curdled consistency by back extrusion (TVT Texture Analyzer, Perten Instruments)3.

Results

The higher mixing intensity (7.1 m/s) led to a more yellow appearance compared to the lower intensity (4.7 m/s). It also resulted in higher resistance to stirring when assessed by the panel and a higher Peak Force A (N) and Adhesiveness (J) measured instrumentally. No effect on taste-related sensory properties was found.

Conclusion

By varying the mixing speed the appearance and texture of mayonnaise was affected, a higher mixing intensity led to a more yellow and firm product. The alterations in processing conditions had no effect on the taste of the mayonnaise.

References

1. Håkansson, A., Chaudhry, Z., Innings, F. Model emulsions to study the mechanism of industrial mayonnaise emulsification. Food and Bioproducts Processing 2016;98: 189-195.

2. Institute SS. Sensory analysis – Methodology – General guidance for establishing a sensory profile (ISO 13299:2016). Stockholm, Sweden: SIS, Swedish Standards Institute; 2016.

3. Perten Instrument Method Description. TVT Method 24-01.01.

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall. Det är först under desenaste 200-300 åren som bok varit lika dominerande som i dag.

Det generella biotopskyddet i Sverige omfattar lättidentifierbara områden som finns över hela landet, där ingår bland annat alléer. Alléer är enligt miljöbalken lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Skyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Det som anses vara ett särskilt skäl beskrivs i naturvårdsverket vägledning. Denna kandidatuppsats syfte är att undersöka hur länsstyrelser i Sverige behandlar beslut om dispens från det generella biotopskyddet av alléer, genom att analysera hur natur- och kulturvärdet behandlas i besluten samt att undersöka vad det är som gör att dispenser blir beviljade respektive avslagna. För att kunna analysera besluten strukturerat har en analysmall använts. Resultatet visar att naturvärdet berörs i alla de analyserade besluten. Beslut från Länsstyrelsen Skåne och Dalarna berör kulturmiljövärdet mest. Alla besluten som är beviljade dispens är motiverade med ett särskilt skäl.   Beslut som får avslag blir ofta nekade dispens när ansökan innehåller termer och ord som berör alléns estetiska värde och när det saknas särskilt skäl.  Under rubriken diskussion lyfts problematiken med att endast skydda alléernas naturvärde i ett landskap fyllt med kultur, men också handläggarens tolkningsutrymme av lagstiftningen.

I uppsatsen testas en metod för att precisera och lokalisera värdekärnor inom riksintresseområden. Metoden prövades genom en fallstudie där riksintresse för naturvård - Nordbillingen fick utgöra exempel på riksintresseområde. Syftet var att testa en metod för att utforma beslutsunderlag som kan användas vid bedömningar kring huruvida en förändrad markanvändning kan tänkas medföra ”påtaglig skada” på ett riksintresse eller ej. Som utgångspunkt för att definiera vad som ingick i riksintresseområdets kärnvärden användes riksintresseområdets registerblad och de aspekter som presenterades däri antogs utgöra just kärnvärden, d.v.s. det som riksintresseområdet syftar till att bevara. Ett stort antal inventeringsresultat och annan tidigare insamlad kunskap om områdets natur studerades i syfte att lokalisera var de utpekade kärnvärdena var lokaliserade, hur de hängde ihop och hur de sammanföll i värdekärnor. Det hela resulterade i identifiering av värdekärnor i riksintresseområdet vilka presenteras i kartform. Metodiken befanns således användbar, dock med vissa förbehåll.

Syftet med studien är att genom sensoriska analyser sammanställa ett doft- och smakbibliotek för hampfrö-presskaka, gula mjölmasklarver, texturerad veteprotein, ärtproteinisolat och ärtprotein koncentrat. Metoderna pilotstudie, konsensustest och in-house intensitetstest används i studieprocessen. Pilotstudiens syfte är att få en ökad förståelse för produkternas doft och smak. Konsensustestet är en central punkt för uppbyggnaden av doft- och smakbiblioteket, eftersom övervägande attribut som genererats under testet används till produktbeskrivningen i doft- och smakbiblioteket. Inhouse intensitetstestet avsikt är verifiera attributgenereringens validitet från konsensustestet. Resultatet från pilotstudien bidrar med referenser till konsensustestet. Det finns även gemensamma egenskapsord för produkternas doft- och smak i pilotstudien och i konsensustestet. Resultatet från konsensustestet visar att det är svårt att särskilja smak från munkänsla, där till exempel olja kan fastställas som en smak från hampfrö-presskaka. Resultatet från inhouse intensitetstestet har ett större bortfall, vilket gör det svårt att fastställa attributen på grund av differentialen i minimum- och maximum värdet. Attribut som gav en beskrivande text till biblioteket visar att hampfrö-presskaka har en doft av gräs och tång där smak påminner om doft. Ärtproteinisolat doftar framför allt spannmål och smaken påminner om frön och majs. Gula mjölmasklarver doftar cerealier och valnötter, där smaken utgår från grundsmaken umami. Texturerad veteprotein har en doft som kan härledas till rostade vetepuffar och havregryn, där smak påminner om doft. Sista produkten ärtprotein koncentrat, har en doft av ärtskott och en besk smak.