hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alkufai, Meysah
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Fungerar AHA-metoden för epifytiska lavar och mossor?: En studie av naturvärdesindikatorer hos träd i park- och kyrkliga kulturmiljöer2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gamla träd i kulturmiljöer uppmärksammas alltmer inom naturvården på grund av sina höga naturvärden och är viktiga som värdar för fortlevnaden av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Studiens syfte var att undersöka om Sörenssons AHA-metod (framtagen för vedlevande insekter) fungerar också på mossor och lavar, samt att jämföra två kulturmiljöer med gamla träd. Inventeringen utfördes i Kristianstad och omfattade totalt 443 träd; 230 i Tivoliparken och 213 på Östra begravningsplatsen. Träden bedömdes utifrån olika karaktärer: förekomst av håligheter, barklösa partier, grenhål, savflöde samt svamppåväxt. Förekomsten av dessa användes sedan för att dela in träden i fem olika klasser av varierande värde för naturvården. Även kryptogamer inventerades; dels förutbestämda lavar och mossor som signalerar höga naturvärden, dels en enkel bedömning av det totala antalet triviala arter på varje träd. Träden i Tivoliparken hade större spridning mellan AHA-klasserna. Här hamnade 56 träd i de högsta värdeklasserna (klass I och II-träd), 114 i värdeklass III och 60 som resursträd. På Östra begravningsplatsen hamnade hälften av träden i de högsta värdeklasserna och 93 i värdeklass III. De resterade träden klassades som resursträd. Totalt gjordes 89fynd av 6 signalarter på de inventerade träden, samt en vedsvamp. Dessa fynd gjordes både på träd med höga och låga värden enligt AHA-metoden. AHA-klasser med högre naturvärde hade lägre artrikedom för samtliga träd sammanslagna, men inget samband för enbart trädslagen bok och lind. Endast hälften av träden med signalarter fick hög AHA-klassning. Resultatet antyder att AHA-metoden inte fungerar på kryptogamer som den gör för vedlevande insekter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Heteronormativa blommor och könsrollsbundna bin, är naturen verkligen så normativ?: en analys av hur läroböcker i biologi och naturkunskap rekonstruerar normer om kön och sexualitet vid beskriviningar av djurs beteende2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur normer om kön och sexualitet (re)konstrueras i biologiundervisningen, och fokuserar på innehåll om hur djurs beteende beskrivs. Tidigare forskning pekar på att undervisningen och läroböcker inom biologi och naturkunskap är mycket heteronormativ och förklarar kvinnor och män i dikotomiska termer. En del av forskningsrapporterna uppmärksammade också att det finns en svårighet att sammanföra det biologiska innehållet och innehåll som behandlar sexualitet, genus och relationer i undervisningen. Endast två studier är gjorda på hur normer om kön och sexualitet konstrueras då djurs beteende beskrivs. Då forskning visar att biologin och dess förklaringar på djurs beteende har betydelse för vad vi människor ser som naturliga beteenden för oss, kan innehåll om djurs beteende i undervisnngen ge normativa föreställningar om kön och sexualitet. Undersökningen gjordes utifrån frågeställningarna: 

    Vilka förklaringar om djurs beteende utifrån kön och sexuella strategier framställs i läroböcker för kurserna biologi 1 och naturkunskap 2 för gymnasieskolan?

    Vilka följemeningar om kön och sexualitet kan dessa beskrivningar ge elever? 

    Tre läroböcker i biologi och tre läroböcker i naturkunskap analyserades med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visade bland annat att det fanns betydligt mer innehåll i biologiböckerna än naturkunskapsböckerna, att antalet normativa beskrivnngar skiljde sig mycket åt mellan böckerna, och att en del böcker riskerar att ge eleverna normativa föreställningar om kön och sexualitet. Följemeningar som identifierades för några av böckerna var bland annat att beteendemässiga könsskillnader är biologiskt bestämt och att heterosexualiteten är naturlig. Perspektiv som är viktiga för arbetet och som är utgångspunkter är teorin om diskurser, normer, queerteori, samt queer- och genusperspektiv på biologi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bodin, Hristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). SLU, Alnarp.
    Asp, Håkan
    SLU, Alnarp.
    Hultberg, Malin
    SLU, Alnarp.
    Effects of biopellets composed of microalgae and fungi on cadmium present at environmentally relevant levels in water2017Inngår i: International journal of phytoremediation, ISSN 1522-6514, E-ISSN 1549-7879, Vol. 19, nr 5, s. 500-504Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Removal of cadmium (Cd) present at low levels (1 µg L−1) in water was investigated using three different microorganism treatments: the microalga Chlorella vulgaris, the fungus Aspergillus niger and for the first time biopellets composed of C. vulgaris and A. niger. After 5 days, all microorganism treatments resulted in significantly lower Cd concentrations compared with the control. Biopellets treatment resulted in significantly lower pH values than other microorganism treatments, indicating that the biopellets should be investigated further for their water treatment capacity, since pH is a factor affecting the fate of numerous pollutants in water. Use of biopellets as a method to simplify harvesting of microalgae from water is also suggested.

  • 4.
    Drougge, Diana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne?: – En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.

    En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys. Två 14C dateringar visade vilket tidsspann proven befann sig i. Cirka 600 pollen räknades från varje prov som sedan sammanställdes i olika pollendiagram som visar förändringarna i vegetationen mellan 660 e.Kr. – 1587 e.Kr.

    Vånga mosse visar på kontinuerlig markanvändning under hela den undersökta perioden. Stora förändringar kan ses i pollenkurvorna för odlingsindikatorerna från provets början som ökar till höga värden vid mitten av 700 talet e.Kr. med Secale (råg) som största indikator.  Förändringen visar att området haft en betydande odlingsverksamhet i cirka 150 år under vikingatiden, vilket styrker tesen om en storgårdsetablering i Finja under denna period. Efter odlingsuppgången minskar aktiviteterna i området, dock med fortsatt kontinuitet i både odling- och betesmarker. Området runt Vånga mosse genomgår en kraftig röjning från tidigt 1000 tal e.Kr. till cirka 1200 e.Kr., tillsammans med en expansiv nyodlingsperiod från 1000 e.Kr., som kan ses i båda sädesarterna i diagrammen. Detta resultat tillsammans med andra historiska indikatorer visar på en permanent etablering i Finja vid slutet av 900 e.Kr. Under de nästkommande århundrandena kan ytterligare två nyodlingstoppar ses, en vid mitten av 1000 talet e.Kr. som eventuellt kan kopplas samman med upprättandet av kyrkan, och en vid början av 1200 talet e.Kr.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Sköld, Helen Nilsson
    et al.
    University of Gothenburg.
    Yngsell, Daniel
    Mubashishir, Muhmd
    University of Gothenburg.
    Wallin, Margareta
    University of Gothenburg.
    Hormonal regulation of colour change in eyes of a cryptic fish2015Inngår i: Biology Open, ISSN 2046-6390, Vol. 4, nr 2, s. 206-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Colour change of the skin in lower vertebrates such as fish has been a subject of great scientific and public interest. However, colour change also takes place in eyes of fish and while an increasing amount of data indicates its importance in behaviour, very little is known about its regulation. Here, we report that both eye and skin coloration change in response to white to black background adaptation in live sand goby Pomatoschistus minutes, a bentic marine fish. Through in vitro experiments, we show that noradrenaline and melanocyte concentrating hormone (MCH) treatments cause aggregation of pigment organelles in the eye chromatophores. Daylight had no aggregating effect. Combining forskolin to elevate intracellular cyclic adenosine monophosphate (cAMP) with MCH resulted in complete pigment dispersal and darkening of the eyes, whereas combining prolactin, adrenocorticotrophic hormone (ACTH) or melanocyte stimulating hormone (α-MSH) with MCH resulted in more yellow and red eyes. ACTH and MSH also induced dispersal in the melanophores, resulting in overall darker eyes. By comparing analysis of eyes, skin and peritoneum, we conclude that the regulation pattern is similar between these different tissues in this species which is relevant for the cryptic life strategy of this species. With the exception of ACTH which resulted in most prominent melanophore pigment dispersal in the eyes, all other treatments provided similar results between tissue types. To our knowledge, this is the first study that has directly analysed hormonal regulation of physiological colour change in eyes of fish.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf