hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brantlid, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Attityder och framtidsval kring tonåringars inställning till sin hemstad Simrishamn2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2. Cederin, Klas
    et al.
    Carlson, Mats
    Digital historical maps in physical planning2001Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Filipsen, Nadja
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Tidfält Braun, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Ekens historiska utbredning och kvalitet i Lösen socken, Blekinge län: en studie utifrån ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 18322018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Hiltunen, Filip
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hansson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Praktiska moment - En god vana inom geografiundervisningen?: en intervjustudie av gymnasielärares uppfattningar kring ett praktiskt arbetssätt2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.

    Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Håkansson, Mathilda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Ängsarealens förändring i norra Skåne med nedslag i årtalet 1910: en studie av ängens utveckling på sockennivå2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 1700- och 1800-talet genomgick jordbruket omfattande förändringar som bottnade i ett behov av att utöka odlingsmarker men framför allt effektivisera jordbruket. Utvecklingen kom att betyda ett minskat behov av ängsmarker. Enligt tidigare forskning av Skåne var utvecklingen långsammare i de skånska skogsbygderna där ängsbruket vidhölls längre än de andra bygdetyperna.

     

    Studien syftar således till att kartlägga de faktorer som varit särskilt betydande för ängsarealens utveckling i norra Skåne under den industriella revolutionen men även under den agrara revolutionen. För möjligheten att bedriva en övergripande undersökning har ett nedslag i tid gjorts – år 1910. Socknar som endast utgörs av höglänt landskap valdes ut att ingå i undersökningen. Med hjälp av tidigare forskning togs variablerna åker, vallodling, djurhållning och skiftesreform fram. Jordbruksstatistik från varje undersökningsområde i form av sockenareal, ängsareal, åkerareal, skörd från vallodling och antal djur hämtades från BiSOS (Bidrag till Sveriges officiella jordbruksstatistik). Statistik över skiftade byar hämtades från Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Diverse uträkningar gjordes utifrån statistiken för att jämföra variablernas betydelse för ängens utbredning inom varje undersökningsområde.

     

    I resultatet framgick att åkerarealen haft direkt påverkan på ängsarealens utbredning. Vallodling och djurhållning påverkades av åkerarealens utbredning och var därmed mer indirekt påverkande. Undersökningen av skiftesreformernas påverkan på ängsarealen visade att det inte finns ett samband mellan genomförd skiftesreform och ängsareal inom det höglänta landskapet. Med det inte sagt att skiftesreformerna inte hade betydelse för minskningen av äng. Vidare bekräftade resultatet att laga skiftet varit den dominerande skiftesreformen och att flest skiften genomfördes mellan årtalen 1827–1869.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Isberg, Julia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Åkers, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Utanverken - en oas mitt i staden: en enkätundersökning om upplevelsekaraktärer, kulturella ekosystemtjänster och utveckling i Utanverken, Kristianstad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Kärrstedt, Amanda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Rydiander, Martin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Flygsanden mellan 1700 och 1821 i det historiska kartmaterialet: en kartläggning över Kristianstadsslätten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Löfstedt, Klara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Solli, Frida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Ängsarealens förändring i Huaröds och Södra Rörums socknar: en kritisk granskning av jordbruksstatistiken och historiskt kartmaterial2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ängens hade stor betydelse för jordbruket fram till 1800–1900-tal och syfte var att producera vinterfoder till djuren. När skiftesreformerna etablerades möjliggjordes att ägostycken slogs samman till större, mer lättbrukliga åkrar vilket bidrog till att mer mark kunde läggas under plog. Vallodlingen introducerades vilket resulterade i ängens minskade status. Syftet med studien är att redogöra för ängsarealens förändring under perioden 1700–1900 i Huaröds och Södra Rörums socknar utifrån en källkritisk granskning av jordbruksstatistiken och historiskt kartmaterial. Utifrån jordbruksstatistiken och kartmaterialet har andelen äng satts i förhållande till inägomark. För både Södra Rörums socken och Huaröds socken visar jordbruksstatistiken återkommande anmärkningsvärda felrapportering vilket bidrar till att materialet inte lämpar sig för studier.  

    Kartmaterialet består av både kartmaterial på socken och bynivå som har tillkommit under en lång tidsperiod med skiftande syften och varierande förutsättningar. Laga skifteskarta avmättes av en lantmätare och syftet vara att fördela jorden rättvist. Materialet bedöms som tillförlitligt på grund av lantmätarens detaljerade arealuppmätning. Häradsekonomiska kartan bör eventuellt ifrågasättas mer. Ängens hade i stort sett förlorat sin betydelse och därför fanns inget intresse av att upprätthålla en lika noggrann klassificering som i skifteskartorna. Det vi med denna studie kan konstatera är att ängen minskat från 1800-talet fram till 1900-talet, dock kan vi inte under några omständigheter fästa det i varken tid eller takt med uppgifter från hushållssälskapens jordbruksstatistik. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Persson, Simon
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Hjertkvist, Linus
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Ett sekel av grönstruktur: grönstrukturens förändringar i Dalby från 1940 till idag2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    “A century of green infrastructure" is the thesis for this bachelor's degree in

    landscape science and aims to investigate how the green structure has

    changed in Dalby 1940-2018. The objective is realised through remote

    sensing of orthophotos in GIS, where continuity, land use, small biotopes and

    barriers, have been investigated. The main dataset of ground cover

    categorization is based on the Swedish Environmental Protection Agency's

    model "National soil cover data". This thesis is in part a method development

    process for analysing green structures in a historical context. The outcome of

    the analysis showed good results to identify areas with high natural valuesand

    areas with developmental needs. The results were compared against current

    nature reserves and other databases.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Detailed Mapping and Shore-Line Documentation in W-Blekinge Based on LiDAR Data: a part of the E22 Sölve-Stensnäs archeology project2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Svensson, Peter Johan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Analys om spridning av jätteloka i Kristianstads kommun: GIS- analys2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spridning av invasiva arter medför stora konsekvenser för den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi. Jättelokan är en av de vanligt förekommande invasiva arterna som finns i Sverige. Det finns omfattande kunskaper om jättelokans biologiska egenskaper, spridning och påverkan på biologiska mångfalden och människor.

    Syftet med den här uppsatsen är att identifiera de potentiella riskområdena i Kristianstads kommun som bör prioriteras för bekämpning av jättelokan. Variablerna som har undersökts för att besvara uppsatsens syfte är följande: befolkningstäthet, markanvändning, jordarter och närhet till väg och vatten. Dataprogrammet ArcGIS har använts för att behandla och presentera geografisk data.

    Undersökningen har visat att det är främst kommunens västra och centrala delar som är mest utsatta för spridning. Dessa områden bör lyftas fram för bekämpning med tanke på hälsorisker som jättelokan kan orsaka. Studien indikerar på en positiv trend mellan förekomsten av jättelokan och befolkningstäthet. Mark som används för fruktodling och öppen mark framhävs som de mest invaderade områdena med hög spridning. Högre spridning uppmärksammas i jordarterna svämsediment sand och grusig morän. Studien spårar en positiv trend mellan förekomsten av jättelokan och närheten till trafikleder och vattendrag. Resultaten av undersökningen kan användas för att prioritera områdena för riktade bekämpningsåtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Zhang, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Landskapsförändringar över tid: en analys av markanvändning och skogsutveckling i Skrylleområdet i Skåne under de senaste århundradena2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka landskapsförändring och skogsutveckling under de senaste århundraden kring Skrylle naturreservat som är beläget mellan Södra Sandby och Dalby i Lunds kommun. Hur det har sett ut, vad har förändrats samt varför, är frågor som behandlas i undersökningen. Resultatet framställdes med hjälp av äldre historiska kartor samt flygbilder med komplettering av skriftligt källmaterial. 

    Resultatet visar att största förändringen skedde mellan 1700- och 1800-talet då markanvändningen förändrades helt, från att gå från lövskog till öppen mark. En del förändringar av skogstyp skedde under 1900-talet då gran planterades i området. Den totala skogsarealen är mindre idag än vad det har varit som mest förr. Mycket av förändringarna beror på människans behov och intresse men även en del naturkatastrofer har påverkat skogsutvecklingen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf