Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

Despite widespread calls to action from the scientific community and beyond, a concerning climate action gap exists. This paper aims to enhance our understanding of the role of connectedness to nature in promoting individual-level climate action in a unique setting where climate research and action are lacking: Canada’s Provincial North. To begin to understand possible pathways, we also examined whether climate worry and talking about climate change with family and friends mediate the relationship between connectedness to nature and climate action. We used data collected via postal surveys in two Provincial North communities, Thunder Bay (Ontario), and Prince George (British Columbia) (n = 628). Results show that connectedness to nature has a direct positive association with individual-level climate action, controlling for gender and education. Results of parallel mediation analyses further show that connectedness to nature is indirectly associated with individual-level climate action, mediated by both climate worry and talking about climate change with family and friends. Finally, results suggest that climate worry and talking about climate change with family and friends serially mediate the relationship between connectedness to nature and with individual-level climate action. These findings are relevant for climate change engagement and action, especially across Canada’s Provincial North, but also in similar settings characterized by marginalization, heightened vulnerability to climate change, urban islands within vast rural and remote landscapes, and economies and social identities tied to resource extraction. Drawing on these findings, we argue that cultivating stronger connections with nature in the places where people live, learn, work, and play is an important and currently underutilized leverage point for promoting individual-level climate action. This study therefore adds to the current and increasingly relevant calls for (re-)connecting with nature that have been made by others across a range of disciplinary and sectoral divides.

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider.

Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion.

Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

Plant species distributions are expected to shift and diversity is expected to decline as a result of global climate change, particularly in the Arctic where climate warming is amplified. We have recorded the changes in richness and abundance of vascular plants at Abisko, sub-Arctic Sweden, by re-sampling five studies consisting of seven datasets; one in the mountain birch forest and six at open sites. The oldest study was initiated in 1977–1979 and the latest in 1992. Total species number increased at all sites except for the birch forest site where richness decreased. We found no general pattern in how composition of vascular plants has changed over time. Three species, Calamagrostis lapponica, Carex vaginata and Salix reticulata, showed an overall increase in cover/frequency, while two Equisetum taxa decreased. Instead, we showed that the magnitude and direction of changes in species richness and composition differ among sites.

Global warming is generally recognized as one of the major environmental challenges we have to face in the near future. The students in school today are the ones that will have to deal with the consequences of it tomorrow. That is why education about it is so important. Previous research shows that students believe that environmental issues in general are important problems to be solved. I this study I tested students in grade twelve, in four different schools in order to find out what their level of knowledge about global warming is, how worried they are about it and if there are any correlation between their knowledge and their level of worry. The results show that the students have a medium to low degree of knowledge. They are quite worried except for when it comes to how they themselves will be affected. The correlation between knowledge and worry also indicates that a low level of knowledge is correlated to a low level of worry.

Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises. 

Shrubs and trees are expected to expand in the sub-Arctic due to global warming. Our study was conducted in Abisko, sub-arctic Sweden. We recorded the change in coverage of shrub and tree species over a 32– to 34-year period, in three 50 × 50 m plots; in the alpine-tree-line ecotone. The cover of shrubs and trees (<3.5 cm diameter at breast height) were estimated during 2009–2010 and compared with historical documentation from 1976 to 1977. Similarly, all tree stems (≥3.5 cm) were noted and positions determined. There has been a substantial increase of cover of shrubs and trees, particularly dwarf birch (Betula nana), and mountain birch (Betula pubescens ssp. czerepanovii), and an establishment of aspen (Populus tremula). The other species willows (Salix spp.), juniper (Juniperus communis), and rowan (Sorbus aucuparia) revealed inconsistent changes among the plots. Although this study was unable to identify the causes for the change in shrubs and small trees, they are consistent with anticipated changes due to climate change and reduced herbivory.