Som lärare i grundsärskolan saknade jag ofta bra undervisningsmaterial till mina elever. Utifrån detta utkristalliserades syftet med studien som är att undersöka om kartläggningsmaterialet MRP – The Mathematic Recovery Programme från ”Early Numeracy” (Wright, Martland & Stafford, 2006) är användbart i grundsärskolan och i så fall vilka delar som lämpar sig att använda i grundsärskolan, samt att se om de uppföljande uppgifterna som rekommenderas ger någon effekt på elever i grundsärskolan.

För att kunna besvara detta har 13 grundsärskoleelevers aritmetiska kunskaper kartlagts. Därefter valdes 7 elever ut, vilka utmanades utifrån uppgifter från det kompletterande materialet ”Teaching Number (Wright, Martland & Stafford, 2006), antingen enskilt eller i grupp.  Studien har genomförts med hjälp av deltagande observationer och flexibla intervjuer (Ginsburg, Jacobs & Lopez, 1998).

Studiens teoretiska grund finns i det konstruktivistiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Det konstruktivistiska perspektivet valdes eftersom de betonar vikten av att uppgifterna anpassas efter individens inre mognad och kognitiva förmåga, vilket väl kan kombineras med det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av den sociala gruppens gemenskap som en förutsättning för utveckling inom den proximala utvecklingszonen.

Studiens resultat visar på att materialet är lika användbart i grundsärskolan som i grundskolans tidiga år, eftersom kartläggningsmaterialet hjälpte pedagogen att finna elevens kunskapsnivå, samt därefter lyckades utmana eleven att utvidga sina kunskaper under en treveckorsperiod. Alla eleverna utökade sina matematiska kunskaper under studiens gång. 

Slutsatsen blir att alla elever bör kartläggas med MRP del 1.1 och 2.1, men därefter får antalet delar anpassas efter elevernas kunskapsnivå. För att genomföra kartläggningen och de uppföljande utmaningarna rekommenderas att pedagogen är väl insatt i materialets utformning och tanke för att kunna utmana eleven utifrån dennes resultat.