hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Pollen- och OSL-analys: Bilaga 11 i "Lussabacken norr. Boplatslämningar från mesolitikum, neolitikum, bronsålder och järnålder. Särskild arkeologisk undersökning 2011. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län
Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). (Landskapsvetenskapliga gruppen)ORCID iD: 0000-0002-5746-2826
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna undersökning ingår som en del i projektet särskild undersökning av ny vägsträckningav väg E22, sträckan Sölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län.De paleoekologiska undersökningarna vid Ysane föranleddes av att arkeologiska utredningaroch förundersökning (Aspeborg & Persson 1999; Aspeborg 2009; Aspeborg& Lagerås 2009; Rudebeck et al 2010) inför utbyggnad av nya E22 visat omfattande spårfrån sten-, brons- och järnålder, RAÄ Ysane 35:1 och 41. Parallellt med den särskilda arkeologiskaundersökningen år 2011 genomfördes den paleoekologiska provtagningenoch analysarbetet initierades.Den paleoekologiska arbetsinsatsen har varit flerdelad, dels deltagande i planering avprojektet, dels i fält under utgrävningsfasen med aktivt stöd åt arkeologer tillsammansmed inmätningar och provinsamling, ofta kombinerat med snabbare analyser. Bådeunder fältfasen och därefter har jag arbetat med LIDAR-data för att ta fram kartor ochhöjdmodeller för användning av projektarkeologer och mitt eget bruk. Efter fältskedetgenomfördes huvudparten av analysarbetet kombinerat med en succesiv avrapportering.Sammanfattande beskrivning och tolkning avområdets geologi och lagerföljderBasen för undersökningsområdets topografi och jordartsutbredning är den berggrundskullesom utgörs av Lussabacken. Berggrunden i Lussabacken (Kornfält & Bergström1989; Persson 1995) är en omvandlad vulkanisk mycket finkornig bergart av sammaslag som Ryssbergets berggrund. De sydligare bergpartierna på Listerlandet är däremotbestående av graniter. Både bergpartiet i Lussabacken och de sydliga bergknallarna påListerlandet är framvittrade restberg som redan existerade under Kritatiden.Under den senaste glaciationen, och säkert tidigare, har Lussabacken och de andrabergknallarna både formats av inlandsisen och pålagrats med moränmaterial, framföralltpå läsidan, under den aktiva isen. Resultatet har blivit att dessa restberg utgör kärnan ilångsmala drumliner, i huvudsak orienterade längs med isrörelseriktningen. Under isavsmältningsfasenpålagrades ytterligare moränmaterial i form av avsmältningsmoränerav luckrare struktur. I de djupgående grävningar som skett i samband med vägbyggetnåddes morän avlagrad under inlandsisen, och alltså en del av drumlinformen, straxsöder om undersökningsområdet (figur 30). Moränen här var så hårdpackad och kompaktatt den gav avsevärda problem för entreprenören vid grävarbetet.I samband med isavsmältningen, som här skedde i nära 50 m djupt vatten, avlagradesäven glaciofluviala avlagringar i smältvattenstråk. En sådan benämnd Ysaneavlagringenåterfinnes på jordartskartan, strax nordöst om Lussabacken (Persson 1995), ochbestår av sand och grus med en mäktighet på ca 15 m (Persson 1995). Som framgår påannat ställe i kapitlet är krönet av Lussabacken kraftigt avplanat av strandprocesser. Attdessa strandprocesser inte skapat en kappa av moränblock på Lussabackens krön, utanen ganska sten- och blockfri sandyta, visar att materialet stranderosionen skett i intevarit morän, utan säkerligen varit en förlängning åt sydväst av Ysaneavlagringen. Denstora mängden sand i området runt Lussabacken som lätt kunnat omlagras i sambandmed havsnivåförändringar, har säkerligen kraftigt bidragit både till de komplexa lagerföljdernapå utgrävningsområdet och till den bitvis utomordentligt goda bevaringen avaktivitets- och bosättningslager.Lagerföljderna i Vesan har principiellt varit förvånansvärt likartade, i botten återfinnesmorän med överlagrande varvig lera som avsatts vid och strax efter isavsmältningen(ca 14 500 kalenderår BP enligt korrelationer av lervarvskronologin i regionen (Ringberg1971, 1979; Ising 1998) med daterade israndlinjer mm (Ising 2001). Ovan den varvigaleran återfinnes ibland en tunnare sekvens av icke varvig lera, mäktigast centralt iVesan, annars väldigt tunn. Vid isavsmältningen utbildades vid Baltiska Issjöns strandden högsta kustlinjen (HK) i området. Hellberg (1969, 1971) har avvägt HK på Listershuvudtill 56 m ö h och längs Ryssberget mellan 56 och 60 m ö h.Svensson (1989, 1991) korrelerar Baltiska Issjöns tappning till strandvallssekvensernapå Listershuvud och Hanö (Hellberg 1969, 1971) och anser att tappningen omfattadenivåintervallet 17,5 m ö h till 7 m under dagens havsnivå på södra Listerlandet. Dennakorrelation av tappningen till Listerlandets strandvallssekvenser ger resultat som någotavviker från tidigare publicerade resultat av Björck (1981) där tappningen i centrala Blekingeförläggs till intervallet 30 till 4 m ö h.Efter Baltiska Issjöns tappning ner till ca -7 m ö h torrlades områdena runt Vesan,men de djupare delarna av Vesanbassängen övergick då till att vara en insjö, först medavsättning av siltiga leror som rasade/sköljdes ner från omgivningarna (cf Svensson 1989,2000, 2001) sen avsättning av gyttjiga insjösediment. I en skyddad miljö skulle gyttjiglera ha avsatts när Ancylussjöns transgression nådde in i Vesan. Under Ancylusskedetblev Vesanbassängen del av ett sund med ett mycket utsatt läge i Ancylussjön och deäldre avlagringarna spolades i mycket stor utsträckning bort. Denna erosionslucka illustreras tydligt i figur 30, där de senglaciala lerorna kraftigteroderats i sluttningen ner mot Vesan. Längre ut i Vesans lagerföljder är spåren av dettaerosiva skede lite erosionsrester, sand, grus och ibland sten. Det som spolades bort varbåde sjösedimenten avsatta i vesanbassängen liksom lagerföljderna avsatta i omgivningarnasvåtmarker.Ancylustransgressionen drog in över områden som aldrig tidigare utsatts för svallning.Eftersom omgivningarna torrlades vid Baltiska Issjöns snabba tappning, och därföraldrig svallats intensivt, så fanns det i landskapet stora mängder lösa lätteroderade avlagringaravsatta i samband med isavsmältningen. Dessa lösa avlagringar flyttades snabbtoch effektivt av den stigande Ancylussjön och avlagrades dels som en på stranden uppkastadstrandvall, dels som sand och grusrevlar samt flacka sedimentbankar, alla de senareavsatta under vattenytan. Även om dessa väldigt stora Ancylustida depositioner av sandoch grus på ytan senare omformats av Littorinahavet utgör de säkerligen merparten avsvallsandslagerföljderna längs hela sträckan som dagens E22 löper på över Listerlandet.I samband med Ancylussjöns omformning av landskapet på nivåer under ca 5 m ö hhar även mycket av tidigare markytor antingen eroderats eller överlagrats med sand ochgrus. Organiska avlagringar, som torv och gyttja från tiden före Ancylustransgressionenhar i stor utsträckning spolats bort – nästan två tusen års sediment i Vesanbassängenär försvunna.I samband med Littorinatransgressionen eroderades Listerlandet ytterligare och sedimenteni Vesanbassängens grundare delar eroderades, dock inte alls lika grundligt som isamband med Ancylustransgressionen. Anledningen till att Vesanområdets lagerföljdervisar mindre spår av erosion under Littorinaskedet, som ju nådde högre nivåer, kan knappastbero på annat än att Vesanområdets öppningar mot havet nu i större utsträckningvar blockerade av de strandavlagringar och strandrevlar som börjat byggts upp redanunder Ancylusskedet. Under perioden mellan Ancylus och Littorina transgressionernahar Vesan varit en insjö, troligen med en vattennivå någonstans runt -1 till 0 m ö h, ochmed ett smalt, slingrande utlopp förbi utgrävningslokalen Norje Sunnansund.På några platser, främst Norje Nordansund och Lussabacken norr finns lite rester kvarav lager bildade före Littorinatransgressionen, mest sand med kolhaltiga mörkare lagermed visst organogent inslag och naturligtvis de mer eller mindre ursvallade markytormed kulturlager som undersökts arkeologiskt. Därovan finns normalt en lergyttja av lagrad under Littorinaskedet. Ovan Littorinagyttjan finns mer strandnära oftast sand,ibland flygsand som väst Ysane (Lagerås 1999), annars en grundvattenavlagring. Centralti Vesan återfinnes istället en gyttja, troligen avsatt under Vesans senaste insjöfas.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlskrona: Blekinge Museum , 2016. , 36 p.
Series
Blekinge museum rapport, 2014:9 bilaga 9
Keyword [sv]
Pollenanalys, Klimat, havsnivåförändring, vegetationshistoria, alganalys, stratigrafi, geologi, arkeologi
National Category
Earth and Related Environmental Sciences Archaeology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-15824OAI: oai:DiVA.org:hkr-15824DiVA: diva2:956275
Projects
E22-projektet, sträckan Sölve – Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län
Funder
Swedish Transport Administration
Available from: 2016-08-29 Created: 2016-08-29 Last updated: 2017-01-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, Nils-Olof
By organisation
Avdelningen för NaturvetenskapResearch environment Man & Biosphere Health (MABH)
Earth and Related Environmental SciencesArchaeology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 20 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf