Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.