Skyddszoner som fosforfällor: En studie om skyddszonernas förmåga att förhindra fosforläckage
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
Buffer zones as phosphorus traps : A study on the buffer zones ability to prevent phosphorus leaking (English)
Abstract [sv]
Fosforläckage från våra gödslade åkermarker bidrar till övergödning i sjöar och hav. Fosforn transporteras ofta via ytavrining till uträtade vattendrag och vattnet färdas snabbt till sjöar och hav. För att undvika fosforläckage anläggs stödberättigade vallbeklädda skyddszoner mellan åker och vattendrag med syftet att ta upp fosfor. Tidigare studier har visat att det kan finnas en risk för fosformättnad i markerna längs vattendragen (Borggaard, Moberg & Sibbesen 1991; Vought, Dahl, Pedersen & Lacousière 1994; Svanbäck, Ulén, Etana, Bergström, Kleinman & Mattsson 2013).
Detta examensarbete syftar till att se om dagens skyddszoner är mättade eller kan ta upp mer fosfor och om jordarten spelar någon roll för fosforupptaget. Påverkan av pH och mullhalt på fosforupptaget är något som också undersökts. Jordarterna lera, morän och sand undersöktes i denna studie. Arbetet syftar även till att visa på landskapsförändringar och historik kring skyddszoner. Jordprov samlades in från 15 skyddszoner i Kristianstad. Proven torkades, siktades och skakades sedan med vatten som innehöll en känd mängd fosfor och upptaget av fosforn mättes. Historiska och nutida kartmaterial studerades för att se landskapets förändringar.
Analyser visade att nio av 15 skyddszoner var mättade med fosfor, d v s uppmätta halter efter skakningen var högre än den tillsatta mängden. De tre jordarterna hade vardera tre mättade skyddszoner och två omättade. Där var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tre jordarterna med avseende på mättnad. För jordarten lera visade resultatet att pH-värde och mullhalt påverkade innehållet av fosfor där ett högre pH-värde visade en högre fosforhalt och ju högre mullhalten var desto mindre var fosforhalten. För morän visade resultatet samma som för lera men resultatet för hur mullhalten påverkade fosforhalten var inte signifikant. Resultatet för sand var att ju högre pH-värde desto högre var fosforhalten och ju högre mullhalt desto högre fosforhalt.
Skyddszonerna finns till största delen på mark som varit åkermark i minst 100 år medan andra tidigare nyttjats som översilningsängar eller som andra ängs- eller betesmarker. De områden som varit åker en längre tid har förmodligen gödslats kraftigt under efterkrigstiden. Anläggningen av skyddszoner kan därför ha bidragit till att återskapa landskapet som det såg ut innan rationaliseringen av jordbruket i slutet av 1950-talet.
Skyddszonerna är en viktig del i landskapet de då skyddar vattendragen från ytavvrining, förhindrar erosion och bidrar till att bevara biologisk mångfald i vattendraget och genom att fungera som spridningskorridorer. Våra studier visar att skyddszonerna behöver skötas om de ska fungera som näringfälla. Dagens stödberättigade skyddszoner får endast vara gräsbevuxna men man skulle kunna tänka sig framtida skyddszoner med energiskog eller träd där fosforn förs bort via ved.
Abstract [en]
Phosphorus leaking from our fertilized arable land contributes to eutrophication of lakes and seas and travels among other things, with particles from fertilized soil. Straightening of rivers and ditching helps drained water travel quickly from the arable land lakes and seas. To avoid phosphorus leaking there are buffer zones that are placed between the field and the streams with the purpose of captivating the phosphorus. One previous study has shown that a risk occurs for phosphorus saturation on the lands adjacent to the streams (Borggaard, Moberg & Sibbesen 1991; Vought et al 1994; Svanbäck et al 2013).
This thesis aims to see if today’s buffer zones are saturated or can take up more phosphorus and if the difference in the type of soil matter to the result. The effects of pH and organic matter on the phosphorus content are also examined. The soils clay, moraine and sand are studied in this thesis. The work also aims to demonstrate the changes in the landscape and history of the buffer zones.
Soil samples were collected from 15 buffer zones around Kristianstad. The samples were dried, sieved and then shaken with water containing a known amount of phosphorus. Uptake of phosphorus was then measured. Historical and contemporary maps were also studied to see the landscape change.
The analysis showed that nine out of fifteen zones were saturate. The three soil types each had three saturated zones and two unsaturated and the difference was not significant between the soil types. For the soil clay results showed that pH and organic matter content influenced the amount of phosphorus in which, a higher pH, showed a higher phosphorus content and the higher organic matter reviled a lower amount if phosphorus. For moraine results showed same as in clay but the relation between the organic matter and how it affected the phosphorus content was not significant. The result for the sand was that higher pH in the soil resulted to higher phosphorus content. The same effect was seen for the organic matter in sand which means that the phosphorus content rises with higher organic matter.
The buffer zones that we studied occur mostly on land that has been used as arable land for at least 100 years, while others have previously been used as wet- or other meadows or pastures. The areas that have been arable lands a long time have probably been fertilized heavily during the postwar period. Establishing buffer zones may therefore have contributed to recreate the landscape as it was before the rationalization of agriculture in the late 1950s. Buffer zones prevent erosion and help to preserve biodiversity both in the stream and buffer zone. Today's eligible zones may only be grassed but one could imagine future protection zones with salix / tree where the phosphorus is removed through the wood.
Place, publisher, year, edition, pages
2015. , p. 56
Keywords [sv]
Landskapsvetenskap, fosfor, skyddszoner, övergödning, landskapsanalys, mullhalt, pH
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Other Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-15504OAI: oai:DiVA.org:hkr-15504DiVA, id: diva2:935044
Educational program
Landscape Science Programme
Supervisors
Examiners
2016-06-102016-06-092018-01-10Bibliographically approved