hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
De forna torpgläntornas landskap: en fallstudie av torplämningar i sydsvensk skogsbygd
Kristianstad University, School of Education and Environment.
Kristianstad University, School of Education and Environment.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Landskapet har nyttjats av människan under lång tid, vilket lämnat spår i form av till exempel byggnadslämningar, stenmurar och röjningsrösen. Många av strukturerna i landskapet har torparna varit med att forma genom det arbete de lagt ner på att odla upp och stenröja markerna. Spåren efter torparnas byggnadslämningar ser vi än idag, men risken är stor att de försvinner på grund av igenväxning samt storskaligt skogsbruk. Syftet med arbetet var att undersöka torpens historia och de spår som de lämnat efter sig i landskapet. Metoden har bestått av två delar, en fältinventering där vi dokumenterat torplämningarna och de torpnära växterna samt en longitudinell studie, där vi genom att kombinera olika historiska källmaterial dokumenterat torpens livslinje. I byarna Boafall, Bökestad och Gillesnäs, på gränsen mellan Blekinge och Skåne, fanns det spår av torpbebyggelse i form av bland annat husgrunder, röjningsrösen och terrasser från före 1800-tal till mitten av 1900-talet. Torpens boningshus bestod framförallt av enkelstugor och hade en genomsnittsarea på 55 m². De vanligaste torpnära växterna i området var träjon, apel, nyponros och vintergröna. I tät skog fann vi färre arter per torp än i öppen - medeltät skog. De flesta torp lades ner från sent 1800-tal till första delen av 1900-talet. Torp som lagts ner under 1900-talet har en högre bevarandestatus än övriga torp. Torplämningarna som fortfarande finns kvar i landskapet menar vi har en hög prioritet för bevaring, då framtida generationer därigenom får möjlighet att uppleva en del av vårt historiska arv.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 55 p.
Keyword [sv]
Ekopark Raslången, lämning, landskapsvetenskap, skogsbygd, torp
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-15220OAI: oai:DiVA.org:hkr-15220DiVA: diva2:896532
Educational program
Landscape Science Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-01-25 Created: 2016-01-21 Last updated: 2016-01-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(10147 kB)157 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 10147 kBChecksum SHA-512
6fa14b5dfe8228cbc7c271483a9f989bdd1cdad3ec0d0b895d79e59cf6e24f3d31f74dbda461d6499fe1729f755ad25306d7d69e15e049ad221982f5a47aad82
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Education and Environment
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 157 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 315 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf