Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningsskapande? Med meningsskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation preciseras frågan till: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för den skönlitterära textens plats i skolans svenskämne?

Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljud- och filminspelningar från gymnasieelevers meningsskapande med till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning.

Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning och resultaten diskuteras bland annat mot bakgrund av modern receptionsteoretisk litteraturteori.

Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau).

I presentationen undersöks och ifrågasätts argument för den skönlitterära textens särställning. Med utgångspunkt i multimodal teori sätts den skönlitterära texten i ett medieekologiskt sammanhang vilket ger anledning att problematisera dess särställning i undervisning och skolans styrdokument. Olika argument diskuteras utifrån antagandet att den skönlitterära texten är ett meningserbjudande i ett horisontellt och diversifierat meningsskapande. När den skönlitterära texten ses som en av andra texter i en mångfald av meningserbjudanden, leder det till frågor om den skönlitterära textens plats i en framtida svenskundervisning. Dessa nödvändiga didaktiska frågor menar jag kan besvaras med hjälp ett multimodalt perspektiv.