Hösten 2011 planerar Kristianstad kommun att inleda ett arbete för att öka de undervisande lärarnas didaktiska medvetenhet om språkets betydelse för lärande. En del i arbetet är att ge lärarna kännedom om aktuell forskning på området i syfte att visa på verktyg som kan bidra till en ökad problematisering och medvetenhet om den egna undervisningen. Som utgångspunkt använder jag mig av teori från min licentiatuppsats (Magnusson 2011, under utgivning). I undersökningen av tre lärares praktiska teori utifrån en diskursanalytisk språksyn (Ivanič 2004) och en multimodal teoriram (se bl.a. Cope & Kalantzis 2000, Kress 2010, Selander & Kress 2010, Jewitt 2009) finner jag att lärarna visar på möjligheter att bygga en undervisning som bejakar elevernas texterfarenheter utifrån ett multimodalt textbegrepp samtidigt som den pappersburna skriften intar en central roll som kunskapsbärare. Lärarnas arbete kan beskrivas som ett utvecklande av vad jag kallar design authority som, i jämförelse med Pradls (1996) begrepp reading authority, räknar med meningsskapandet i olika teckenvärldar.
De möjligheter som lärarna i undersökningen visar ligger till grund för det planerade utvecklingsarbetet där det är tänkt att arbetslag under en tid av minst ett halvt läsår ska diskutera och problematisera sin praktik med hjälp av verktyg från diskursanalys och multimodal teori. Arbetet är upplagt som en kombination av forskningscirkel och klassrumsobservationer. Mitt forskningsintresse är dels hur lärarnas arbete påverkas, dels hur deras eventuella ökade medvetenhet kommer eleverna till del.
I föredraget planerar jag att ge exempel på de möjligheter som lärarna i min undersökning visar på när det gäller att utveckla elevernas design authority och ge exempel från diskussionen i de forskningscirklar som börjar i höst. I samband med det vill jag diskutera vilka möjligheter jag har att dokumentera och analysera det fortlöpande arbetet i forskningscirklarna utifrån en designteoretisk ansats.