Idag är skriftspråk viktigt inom de flesta yrkesområden, och redan tonåringar kommunicerar via skrift inte bara i traditionella genrer, utan även på många sätt via sociala medier. Den som saknar förmåga att uttrycka sig i skrift har svårt att klara såväl arbetsliv som studier. Vi vet dock ganska lite om relationen mellan den färdiga skriftspråksprodukten och processen bakom, trots att sådan kunskap bl a kan vara till hjälp för att utveckla metoder för skrivinlärning. I ett språkvetenskapligt experiment användes tangentbordsloggning för att undersöka processen bakom tillkomsten av 30 utredande uppsatser skrivna på dator, av 30 tonåringar, i åldrarna 13, 15 och 17 år. Alla skrev på sitt förstaspråk (svenska), och ingen hade läs- och skrivsvårigheter. I efterhand gav s.k. linjära filer en överblick av pauser och redigeringar under skrivandet. Alla pauser längre än 2 s (totalt 3080 st.) kodades med avseende på sin grammatiskta/syntaktiskta placering (internt, eller i gränsen mellan ord, fras eller sats).
Resultatet visade en sammansatt bild. För det första fanns en stegvis utveckling av antal ord i den färdiga texten. 13-åringarnas texter hade minst antal ord och 17-åringarnas flest. 15-åringarna placerade sig i mitten, men skilde sig inte statistiskt från de andra. Räknades antalet tecken i de färdiga texterna fanns signifikanta åldersskillnader mellan alla grupper. Om vi däremot studerade tecknen i den linjära texten producerade 17-åringarna flest, men det fanns ingen skillnad mellan 13- och 15-åringar. När vi slutligen undersökte hur stor andel av tecknen som suddades ut upptäcktes att 15-åringarna tog bort signifikant färre tecken. Vidare undersökningar av redigeringsmönstren visade att 13-åringarna ägnade sig mycket åt stavningsredigeringar, medan 17-åringarna ändrade ord och fraser. 15-åringarna skrev mer från början till slut och gjorde mycket få ändringar. Vid en jämförelse av i vilka syntaktiska kontexter man lade störst proportion av sin paustid under skrivandet, ägnade 17-åringarna signifikant mer tid åt att pausa i samband med att de skrev fraser. Detta tyder på att de anstränger sig för att hitta rätt ord för sina tankar, och att de har flyttat fokus delvis från vad de själva vill säga till hur läsaren kan tänkas uppfatta texten.
Sammanfattningsvis finns ett komplext samband mellan det som syns i den färdiga produkten (t.ex. antal ord och antal tecken i den färdiga texten) och det arbete som skribenten lagt ner för att åstadkomma produkten (t ex antal tecken i den linjära texten, fördelningen av paustid i samband med fraser). Det är svårt att avgöra hur överförbara resultat från produktionen av utredande texter är för skrivandet i andra genrer, men processen bakom den färdigskrivna produkten ger både insikter i hur skrivande i allmänhet går till, och ökad kunskap om hur skrivutveckling kan se ut.