Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.