Alla pedagoger oavsett yrkestillhörighet, stadie eller skolform har någon gång mött problemskapande beteende.  Pedagogernas upplevelse, attityd och värderingar av problemskapande beteende påverkar inte sällan bemötande, relationen samt strategier vilket kan avgöra hur väl en elev kommer att lyckas eller inte i skolan. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och synliggöra pedagogernas upplevelser av problemskapande beteende, bemötande samt strategier i grundskolan samt träningsskolan. Frågeställningar jag vill ha svar på i arbetet är: Vad är ett problemskapande beteende? Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende?
Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av problemskapande beteende?
Vilka hinder och möjligheter upplever pedagogerna vid arbete med problemskapande beteende? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket ger möjlighet att erhålla informanternas subjektiva åsikter om deras verklighet, förstå hur pedagogerna ser på problemskapande beteende, vad det innebär för dem och vad de tolkar in i detta. Fokus är att hitta mönster i pedagogernas uppfattningar om problemskapande beteende och undersökningsmetoden som valts är intervjuer. En kvalitativ intervju ger möjlighet att som intervjuare anpassa sig utifrån hur samtalet utvecklas, ställa följdfrågor, avläsa mimik, kroppsspråk samt kontrollera att jag uppfattat pedagogen korrekt. Jag finner mer likheter i förhållningsätt och tankemönster än skillnader trots olika erfarenheter och utbildning. Deras förhållningssätt utgår ifrån det relationella perspektivet där fokus är bemötande och anpassad inlärningsmiljö. Studiens resultat pekar på att pedagogerna arbetar med det problemskapande beteendet på individ, grupp samt organisationsnivå och att det inte fordras en specialpedagogisk utbildning för att kunna möta det problemskapande beteende på ett bra sätt utan det centrala tycks vara pedagogens attityder, värderingar samt intresse för att hitta goda strategier och lösningar.