Syftet med den här studien är att ta reda på skolpersonalens uppfatt-ningar om hur problembeteenden bemöts bland yngre elever i skolans lågstadium. Mer preciserat vill jag också kartlägga specialpedagogens roll. Följande frågor är i i fokus i arbetet: Vad menar skolpersonalen med utagerande/explosiva elever? Vilken kunskap och kompetens har skolpersonalen av att handskas med problembeteenden? Vad förväntas av specialpedagogen för att hjälpa arbetslaget i att hitta lösningar?

Eftersom jag har varit i nära kontakt med utagerande/explosivt bete-ende hos elever relativt många gånger, och upplever att kunskaperna kring detta är bristande ute på fältet, kändes det naturligt att fördjupa mig i ämnet. Då jag ville få en helhetssyn på individ-, och skolnivå valde jag informanter som lärare, assistent, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog samt fritidspersonal. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Det visade sig att skolper-sonalen anser att de har för lite kunskaper om hur de ska arbeta med explosiva/utagerande barn och vidare förväntas det av specialpedago-gen att göra observationer och dokumentera och handleda för att hjälpa arbetslaget att finna lösningar i att hantera utagerande/explosivt beteende hos elever.

Resultatet av min studie får stor betydelse för mig i min yrkesroll som specialpedagog. Det som kommer att betyda mycket framöver är att jag blir mer lyhörd för vad skolpersonalen har för förväntningar på specialpedagogen. Konsekvenser av det innebär att min relation till ledningen kommer att stärkas och jag kommer att arbeta för att hand-ledning till arbetslagen ska utökas. På så sätt får skolpersonalen bättre stöd och hjälp i att finna lösningar i sina klassrum. Ytterligare en kon-sekvens kommer att vara att vi alla kommer att bli bättre på många olika sätt eftersom jag framöver tänker arbeta för att få möjlighet att fortbilda både mig och mina kollegor på olika sätt.