hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Uppföljning, utvärdering [Nutrition]
Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.ORCID iD: 0000-0002-3692-7014
2015 (Swedish)Other, Policy document (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Behandlingen ska bedömas, dokumenteras och utvärderas kontinuerligt under vårdtillfället. Patienten och närstående ska vara delaktiga i vården. I dialog med patienten och dennes närstående förklaras och diskuteras risker och åtgärder för att förhindra uppkomsten av och för att behandla undernäring. Matvanor och preferenser kring mat och måltid är djupt förankrade i social och kulturell kontext och integrerade i personligheten, vilket motiverar ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Personcentrarad vård. Det är viktigt att all personal är lyhörd för varje patients individuella behov och önskemål och att denne medverkar i de aktuella åtgärderna. Förutsättningen för ett gott resultat är att patienten accepterar de förebyggande och behandlade åtgärderna. Övervakning, uppföljning och utvärdering Vikt och energibehov Vikt bör följas kontinuerligt. Inom slutenvården bör detta ske minst en gång per vecka. Förändringar ska dokumenteras. Mat- och vätskeregistrering Peroralt energi- och vätskeintag bör kontinuerligt utvärderas med hjälp av mat- och vätskeregistering. Den absolut enklaste metoden är att med ögonmått uppskatta hur mycket som ätits upp vid respektive måltid. Avvikelser i kostintaget bör dokumenteras och dess bakomliggande orsaker identifieras för att därefter kunna vidta åtgärder. Det finns också blanketter för registrering som innebär att man kryssar i hel, halv eller fjärdedels portion. Denna form av registrering ger ett grovt mått på energiintaget, men ingen värdering av vilka beståndsdelar i måltiden som ätits upp eller lämnats. Fanns problem med exempelvis konsistens eller smak? En mer noggrann bedömning av dagligt intag erhålls genom att all mat och dryck under ett antal dagar kvantifieras och registreras för att energi- och näringsvärdesberäknas. För bearbetningen krävs att varje enskild komponent i måltiden som ätits eller druckits upp registreras och kvantifieras. Information om energi- och proteininnehåll i aktuella maträtter kan erhållas från köket/matproducenten. Metoden är arbetskrävande men kan ge en god bild av energiintag och intag av övriga näringsämnen. Resultatet sätts i relation till beräknat energi- och näringsbehov. Dietist bör vara involverad för att registreringen ska kunna genomföras och analyseras på rätt sätt. Om enteral- eller parenteral nutrition är ordinerad bör intaget följas dagligen och om dessa nutritionsformer används i kombination med peroralt intag måste det totala intaget av energi, näring och vätska räknas ihop dagligen. Följsamhet till och acceptans av ordinerad nutritionsbehandling bör följas kontinuerligt. Om beslutade åtgärder inte ger önskat resultat måste de omprövas och ställning tas till nya. Dietist bör vara involverad. Informationsöverföring Vårdtillfället måste också sammanfattas och kommuniceras när det gäller nutrition Informationen ska överföras till nästa vårdgivare i patientens omvårdnads- och medicinska epikris (nutritionsepikris skrivs av dietist). Nutritionsbehandling måste i de flesta fall fortsätta under lång tid varför huvuddelen ofta sker utanför sjukhus. Korrekt informationsöverföring är därför viktigt. Den ska innehålla uppgifter om patientens näringstillstånd, behov, aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och målsättning med behandlingen. Epikrisen bör innehålla: 1.Sammanfattning av: •ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden. 2.Aktuell: •nutritionsbedömning inklusive vikt och BMI vid utskrivning •nutritionsordination •beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder •målsättning med nutritionsbehandlingen •eventuell skötselinstruktion av sond/gastrostomi eller venkateter/subkutan venport. 3.Information om remissinstans/kontaktperson vid problem Dietist ansvarar för ordination och förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål (SÄR-NÄR) till dem som skrivs ut till ordinärt boende. Kvalitetssäkring Kvalitetskontroll och rapportering av avvikelser ska vara en integrerad del i nutritionsvården. Sjukhusets enheter ska ha rutiner för att kunna mäta och styra kvaliteten i nutritionsomhändertagandet. Exempel på kvalitetsindikatorer: Struktur Enheter vid sjukhuset har en nutritionsgrupp/team eller nutritionsansvarig. Enheter har rutiner för nutritionsbedömning. Process Andel patienter som är nutritionsbedömda. Andel patienter med risk för undernäring där vårdplan har upprättats. Andel patienter med risk för undernäring som följs upp enligt riktlinjer. Resultat Andel patienter med risk för undernäring som får sitt energi- och vätskebehov täckt under vårdtiden. Andel patienter med risk för undernäring som bibehåller eller ökar sin vikt under vårdtiden. Exempel på förebyggande arbetssätt: Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den.

Place, publisher, year, pages
Vårdhandboken - en tjänst från Sveriges landsting och regioner , 2015.
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-14404OAI: oai:DiVA.org:hkr-14404DiVA, id: diva2:845041
Available from: 2015-08-10 Created: 2015-08-03 Last updated: 2015-08-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition/Uppfoljning-utvardering/

Authority records BETA

Rothenberg, Elisabet

Search in DiVA

By author/editor
Rothenberg, Elisabet
By organisation
Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivetResrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL)Avdelningen för Humanvetenskap
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 119 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf