hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Energi-, närings- och vätskebehov [Nutrition]
Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL).ORCID iD: 0000-0002-3692-7014
2015 (Swedish)Other, Policy document (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Energi-, närings- och vätskebehov [Nutrition] Energibehov För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan intag och förbrukning av energi. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar, basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och försörja organen med energi och energiåtgång till följd av fysisk aktivitet. Energibehovet bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Män har, beroende på större muskelmassa, vanligtvis större energibehov än kvinnor. Med stigande ålder minskar energibehovet. Det beror framför allt på minskad fysisk aktivitet, men också på minskad kroppscellsmassa. Detta leder till att den basala energiomsättningen sjunker något. Den fysiska aktiviteten sjunker relativt sett betydligt mer än den basala energiåtgången. Vid inflammation ökar den basala energiförbrukningen vilket vanligen kompenseras av att energiåtgången till följd av fysisk aktivitet minskar. Inflammatorisk påverkan leder också till minskad aptit varför viktnedgång är vanlig i dessa sammanhang. Minimigränsen för att upprätthålla liv på längre sikt ligger 20 procent över det basala behovet. Denna låga nivå förutsätter total avsaknad av fysisk aktivitet, till exempel att ligga stilla i sängen eller att vara helt stillasittande i rullstol. För individer som har mycket låg fysisk aktivitet, företrädesvis sängbundna, rekommenderas ett energiintag på 30 procent över det basala behovet. För individer med måttlig fysisk aktivitet gäller ett behov på 50 procent över det basala behovet. Det finns sjukdomar och sjukdomstillstånd som kan vara extra energikrävande. Exempelvis kronisk obstruktiv lungsjukdom som ofta leder till ett mycket energikrävande andningsarbete, Parkinsons sjukdom med darrningar och stela/spända muskler, dementa som är fysiskt aktiva och rör sig mycket samt stora operationer, sepsis och brännskador kan kräva extra energi. Det kan innebära ett behov som är upp till 80 procent över den basala omsättningen eller ännu mer. Det är dock mycket viktigt att göra en individuell bedömning så att inte mängden ordinerad energi blir för stor. Se beskrivningen av Refeeding syndrom. För kritiskt sjuka som inte har en stabil metabolism kan för stora mängder tillförd energi vara skadlig trots stora förluster. Vanligen rekommenderas inte mer än 15-20 kcal/kg kroppsvikt. I dessa sammanhang måste alltid behandlande läkare avgöra vilket energibehov som är lämpligt. Se beskrivningen av Refeeding syndrom. Man kan få ett ungefärligt värde på den vuxna personens behov av energi med hjälp av nedanstående tabell ur skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg [2]. kJ/kg/dygn kcal/kg/dygn BMR (basalmetabolism) 85 20 BMR + 25 procent (sängbundna) 105 25 BMR + 50 procent (ej sängbundna) 126 30 BMR + 75-100 procent (återuppbyggnadskost) 147-168 35-40 Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är •mager (+10 procent) •18-30 år (+10 procent) •70 år (-10 procent) För varje grads temperaturförhöjning (+10 procent). Vid övervikt (BMI > 25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten. Näringsbehov Behovet av näringsämnen för vuxna förändras inte lika mycket med stigande ålder som behovet av energi. En äldre person har samma behov som tidigare av vitaminer och mineraler men ett mindre behov av energi. Matens näringstäthet, det vill säga näringsämne per energienhet, bör därför vara hög för äldre personer med liten aptit. Protein är inte i första hand en energikälla för kroppen. Proteinets roll handlar istället om att bidra till proteinsyntes i kroppen. Om en person inte kan täcka sitt energibehov med fett och kolhydrater utnyttjas protein i större utsträckning som energikälla eftersom kroppen då utnyttjar de egna förråden för energiförbrukning. Kroppens förmåga att syntetisera nytt protein försvåras också. Det betyder att exempelvis sjuka äldre har ett högre behov av protein. Proteinbehov En människas behov av protein avgörs av hennes hälsotillstånd. Rekommendationen för en frisk vuxen person anges i de Nordiska Näringsrekommendationerna [6] till mellan 10-20% protein av totala energiintaget för måltidsplannering rekommenderas 15 energi procent. I takt med ett minskat energiintag (under 8 MJ/dag) ska protein E% ökas därefter. Vid stress och skador ökar förluster av protein. Proteinbehovet kan därför vara högre vid sjukdom, vilket ställer ytterligare krav på matens näringstäthet. 20% av energiintaget eller 1,2-1,5 g per kg kroppsvikt och dygn rekommenderas. Rekommendationerna är baserade på tillförsel av proteiner med ett högt biologiskt värde (hög kvalitet) det vill säga de är enkla att absorbera och har ett högt innehåll av essentiella aminosyror. Behov av vitaminer, mineralämnen och spårelement Nedsatt aptit och negativ energibalans innebär också svårigheter att täcka behovet av vitaminer, mineralämnen och spårämnen, vilket kan motivera supplementering med kosttillskott. I den nya Nordiska Näringsrekommendationerna [6] har rekommenderad intagsnivå för vitamin D ökats för barn över två år och vuxna till 10 ug och personer över 75 år till 20 ug. Det är med enbart vanligt kostintag svårt att komma upp i dessa nivåer när aptiten sviktar och man inte exponeras för solljus. Det kan därför vara motiverat att ta vitamin D status och därefter ta ställning till specifik supplementering. Behov av fibrer Behovet av, respektive nyttan med, fibrer i samband med sjukdom beror på en rad olika faktorer och måste alltid avgöras individuellt utifrån diagnos, symtom och medicinering. Fiberrik kost har vanligen stor volym, vilket inverkar negativt på energitätheten. Behov av vätska En vuxen frisk människa har ett basbehov av vätska motsvarande cirka 30 ml/kg normal kroppsvikt och dygn, men variationen är stor. Man måste också alltid ta hänsyn till olika vätskeförluster som kräkningar och diarréer. Vid sjukdom kan behovet förändras. Det kan både öka och minska beroende på sjukdomstillståndet. I samband med vätskeretention är det viktigt att vara uppmärksam på intaget som eventuellt kan behöva begränsas. I samband med förstoppning kan det vara befogat att försöka stimulera till ökat intag. Läs mer i Vårdhandbokens texter om enteral nutrition och parenteral nutrition. Refeeding syndrom Vid svår undernäring är det högre risk för så kallat refeeding syndrom. Detta är ett livshotande överbelastningssyndrom som kan uppstå om undernärda personer ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Tecken på refeeding syndrom är stigande kroppstemperatur, snabbt ökande vikt på grund av vätskeretention, cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, till exempel bröstsmärta, lungödem, takykardi, arytmier och hög andningsfrekvens. Elektrolytrubbningar bidrar till utvecklingen av tillståndet. Framförallt sjunker nivåerna av kalium, fosfat och magnesium i blodet, varför dessa bör kontrolleras något dygn efter behandlingens start. Risken för refeeding syndrom är störst vid intravenös energitillförsel. För att undvika detta bör man starta nutritionsbehandlingen försiktigt med 50-70% av de beräknade behoven (15-20 kcal/kg kroppsvikt) och öka dosen successivt under 3-5 dagar. Revideringsdatum:2015-01-28 Manusförfattare: Elisabet Rothenberg, leg dietist, biträdande professor, Högskolan Kristianstad Faktagranskare: Ann Ödlund Olin, leg sjuksköterska, med dr, vårdutvecklingsledare, Kvalitet och patientsäkerhet, enheten för Omvårdnadskvalitet, Karolinska universitetssjukhuset

Place, publisher, year, pages
Vårdhandboken - en tjänst från Sveriges landsting och regioner , 2015.
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-14403OAI: oai:DiVA.org:hkr-14403DiVA: diva2:845040
Available from: 2015-08-10 Created: 2015-08-03 Last updated: 2015-08-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition/Energi--narings--och-vatskebehov/

Search in DiVA

By author/editor
Rothenberg, Elisabet
By organisation
Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivetAvdelningen för Praktisk-estetiska ämnenResrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL)
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 366 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf