New Public Management etablerades i slutet av 1900-talet för att effektivisera och därmed generera en högre prestation inom kommunala bolag. Det handlar om att reducera kostnader och förvalta medborgarnas skattepengar på ett effektivt sätt. Ett sätt för att mäta effektiviteten är genom det icke-finansiella prestationsmåttet ambidexterity, vilket innebär att de kommunala bolagen balanserar utforskande och utnyttjande av befintliga resurser. Flertalet empiriska studier klargör att ett delat ledarskap inom ledningsgruppen genererar en högre nivå av ambidexterity eftersom mer rationella beslut kan fattas. Olika typer av kontroll kan påverka organisationens prestation och därmed sambandet mellan delat ledarskap och ambidexterity, emellertid finns det ingen forskning som undersöker detta inom kommunala bolag. Således är syftet med denna studie att undersöka om organisationens kontrollsystem påverkar relationen mellan delat ledarskap och ambidexterity i kommunala bolag. Studien utgick från en kvantitativ metod där författarna skickade ut enkäter till kommunala bostadsbolag för att undersöka studiens formulerade hypoteser. Hypoteserna formulerades utifrån studiens valda teorier som handlar om beslutsfattande inom organisationer, ledningsgruppens demografi och olika påverkande faktorer på organisationers prestation. Därefter prövades hypoteserna empiriskt och ett antal slutsatser kunde deduceras. Dessa slutsatser visar att det finns ett positivt samband mellan delat ledarskap och ambidexterity, vilket minskas av kulturell-, planerings-, prestations- och administrationskontroll.