Studien är en diskursanalytisk studie av meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Syftet med studien är att finna vilket meningsskapande som görs kring begreppet barn i behov av särskilt stöd i en social praktik såsom elevhälsan. Inte att finna det sanna, utan att fokusera på de utsagor som gör sanningsanspråk och i vilka sammanhang de ingår i. Vidare är syftet att synliggöra vilka diskurser som råder i elevhälsan och finna de maktförhållanden som föreligger. Respondenterna för denna studie är ett elevhälsoteam på en F – 9 skola, teamet består av två specialpedagoger, kurator, psykolog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och leds av rektor. Teamet är verksamt inom årskurserna 7-9. Resultatet har analyserats utifrån en stegvis process från detaljnivå till en övergripande struktur i fyra nivåer. Resultatet visar att meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd kan delas in i fyra diskurser: förklaringsmodeller till avvikelse, att bli behandlad, förberedelse till handling och vi och dem. Diskurserna överlappar och är beroende av varandra, flyter in och bryter och påverkar varandra. Det gemensamma för diskurserna är hur barnet ska normaliseras till det som utgör normen. Dessa diskurser är således beroende av varandra och påverkar meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd. Diskursen vi och dem utövar även den en normaliserande kraft på eleven, genom den makt som ges elevhälsans professioner att definiera avvikelse, och vara de som anses ha svar, medan de som finns utanför är i behov av de svaren för att kunna behandla eleven. Den officiella makten utgörs av utbildningspolitikens direktiv i form av styrdokument och lagtexter, som genom dessa definierar normen

The study is a discourse analytical study on the creation of the meaning of children in need of special support in school health service. The purpose of the study is to find the creation of meaning that takes place around the concept of children in need of special support in a social practice such as student health service. The study focuses on the statements claiming the truth in what contexts they are incorporated. In addition, the purpose is also is to make the prevailing discourses in student health service visible and to define the existing power relationships. The respondents for this study are professionals in a student health team in a preschool/elementary school, and the team is operating in grades 7-9. The team contains two special education teachers, school counselor, psychologist, school nurse, guidance counselor and it is leaded by the principal. The results have been analyzed based on a stepwise process from the level of detail to an overall structure in four steps. The results show that the creation of meaning of children in need of special support can be divided into four discourses: models of explanation for deviation, to be treated, preparation for action, and ‘we and the others’. The discourses overlap each other and are interdependent, are flowing and breaking into each other and thus influencing each other. The joint construct of discourses are how the child should be normalized to what constitutes the norm. These discourses are therefore interdependent and affect the creation of meaning of children in need of special support. The discourse ‘we and the others’ also exerts on a normalizing effect on the student, through the power given the student health professionals in defining the difference, and thus being considered having the answers, while those being outside are in need of the answers in order to be able to treat the student. The official power consists of educational policy directives, in the form of policy documents and legal texts, and hence defining the norm. ,