Jag var inte nervös när jag höll lektionen men nu är jag lite nervös, eftersom jag aldrig har ansvarat för ett trepartssamtal, det har alltid läraren från högskolan gjort. Jag har i varje fall skrivit en agenda och jag vill gärna börja med att prata om både planeringen och undervisningen. Därefter vill jag diskutera utifrån kursens lärandemål och min professionella roll. Jag har tagit med mig planeringsmatrisen och VFU-omdömet. Jag kommer att prata om vad jag har lärt mig och vilka nyvunna insikter som jag fått under denna sista VFU-period. Ja, mina nyvunna insikter har faktiskt förändrats under resans gång. Jag tänker mer på eleverna och deras lärande i stället för min egen ledarroll. Idag känner jag mig betydelsefull som lärare.

Denna artikel handlar om bedömning av lärarstudenters yrkesskicklighet underden verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU. Enligt Hegender (2007) ärbedömningskriterier ett ”mischmasch” av teori och praktik. Om så är fallet finns det anledningatt fundera över, vilka aspekter av yrkesskicklighet man kan få syn på och vilka stödstrukturersom kan användas vid bedömning. Ovanstående citat är ett exempel på hur lärarstudenter islutfasen av utbildningen kan inleda ett trepartssamtal. Trepartssamtal är en av fyrastödstrukturer, som vi har utformat och prövat. Vår bedömningsmatris (figur 3) består avstödstrukturer som är avgränsade och beskrivna bedömningskriterier. Artikeln avser att svarapå frågan: Vad bedömningsmatrisen ifråga kan bidra med vid pedagogisk bedömning avstudenters yrkesskicklighet. Tre utvecklingsprojekt genomfördes under år 2009-2012 isamarbete med handledare och lärarutbildare från högskolan samt blivande förskolelärare,fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare. De blivande lärarna/pedagogerna var i slutfasenav utbildningen, där det allmänna utbildningsområdet, AU3, behandlas. Utvecklingsprojektenhar delvis finansierats av LärandeResursCentrum, LRC, Högskolan Kristianstad.