Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.