Den offentliga statistiken inom äldreomsorgsområdet är för närvarande begränsad till mängdstatistik (Statistik - socialtjänst 2000:5, Socialstyrelsen 2000 och Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 1999, Socialstyrelsen 2000). Från denna statistik erhålles uppgifter om antalet äldre som får vård och hjälp fördelade på ålder, kön och vårdinsats samt vårdkostnader. För att få insikt i äldreomsorgssystemets måluppfyllelse, funktionssätt, effektivitet och kvalitet krävs en mer systematisk och individbaserad ansats än den som mängdstatistik kan erbjuda. I Region Skåne finns sedan tio år tillbaka ett välutvecklat patientadministrativt system, PASiS. I Skånes 33 kommuner används olika system för registrering av individdata inom omsorg och hälso- och sjukvård. Kunskapen är för närvarande begränsad om vilken typ av information som dokumenteras och finns att tillgå om äldre i vård och omsorg på kommunal nivå, delvis också på landstingsnivå. Projektets syfte var att inventera och analysera befintliga registreringssystem samt att utveckla en gemensam och komplementär dataterminologi, att användas vid planering av vård och omsorg. Vidare att utveckla ett system som möjliggör sammanlänkning av relevanta data mellan olika vårdaktörer och föreslå säkerhetslösningar som skyddar vårdtagarens integritet och anonymitet. Fältstudier bedrevs i fem kommuner, Eslöv, Hässleholm, Malmö och Osby, samt i Region Skåne där befintliga registreringssystem inventerades och analyserade. Resultatet visade stora olikheter i dokumentation mellan kommunerna. Dokumentationen förekom mestadels i fri text och varierade i omfattning och innehåll. Standardiserade instrument för behovs- och funktionsbedömning saknades. Manuella och datoriserade system användes. Informationsöverföring mellan respektive kommun och Region Skåne gjordes manuellt när vårdtagaren flyttades mellan huvudmännen. Två kommuner, Hässleholm, Osby, hade vidareutvecklat blanketter för informationsöverföring. Inom projektets ram utvecklades ett formulär, baserat på inventering av vårdsystem, litteraturstudier och diskussioner i en expertgrupp, som beskriver den äldres behov av vård och omsorg, beslut och planering samt insatta och förändrade åtgärder. Formuläret testades i en pilotstudie. I utvärderingen av pilotstudien framkom bl.a. att biståndshandläggare och distriktssköterskor var den adekvata målgruppen att ansvara för registrering av vård och omsorg. Det standardiserade formuläret omfattar sex delområden; administrativa uppgifter, persondata, omgivningsfaktorer, vårdberoende, nuvarande och pågående insatser, särskilda sjukvårdsinsatser, samt informell vård. I registreringen av vård och omsorg har det ingått äldre över 65 år som erhåller varaktiga insatser från kommun och/eller landsting. Efter den inledande undersökningen har formuläret utvärderats av personal inom vård och omsorg i de fem kommunerna. Skriftligt informerat samtycke har inhämtats från de äldre som ingår i studien. Vid sammankoppling av individbaserad statistik mellan aktuella kommuner och Region Skåne och för användning i forskning gäller särskilda sekretessbestämmelser och informerat samtycke från de äldre som ingår i studien krävs. Datainsamlingen har genomförts i två steg; baseline som genomfördes under cirka 6 månader med registrering av äldre med pågående vård och omsorg, och därefter påbörjades kontinuerlig registrering. De första registreringarna av vård och omsorg i baslinjeundersökningen gjordes manuellt. Dataprogram är under vidareutveckling för att möta kravet på samordnad dokumentation om äldres vård och omsorg i kommunerna. En integrering av de variabler som ingår i formuläret för registrering av vård och omsorg har genomförts. För att underlätta hanteringen finns det elektroniskt internetbaserade formuläret tillgängligt via lösenordsförfarande på en lokal server vid Institutionen för Omvårdnad, Lunds Universitet. I en av kommunerna, Malmö, tillämpas ett nytt dataprogram som innehåller dokumentation av samtliga variabler som ingår i det utarbetade formuläret och medger dokumentation från samtliga verksamheter inom kommunal vård och omsorg. Insamlat material utgör databasen med uppgifter om äldres vård och omsorg i kommunerna och i förhållande till vård i Region Skåne. I databasen kommer det att vara möjligt att följa vårdtagare på individnivå inom den kommunala vården och vårdtagare som förflyttas mellan kommunal vård och vård i Region Skåne. Informationen i databasen kan användas av beslutsfattare och handläggare i kommuner och i Region Skåne, samt vidare analyseras och utvecklas genom nya forskningsansatser.
Lund: Lunds universitet, Institutionen för omvårdnad , 2003. Vol. 2, p. 82