I artikeln analyseras det diskursiva innehållet i en läsebok med syfte att visa hur man kan granska läromedelstexter för interkulturella undervisningskontexter. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys, postkolonial teori och ett genusperspektiv dekonstrueras texten för att belysa hur implicita ideal och värderingar tillsammans konstruerar genus och etnicitet. Den analyserade läseboken skildrar den mångkulturella och jämställda svenska skolvardagen. Huvudpersonerna, en flicka och en pojke, gestaltas i interaktion med barn av olika etnisk och social bakgrund. Kontrasterande samtida och historiska diskurser gör dock budskapen motsägelsefulla. I princip tillåts pojkar vara individuella och barnsliga medan flickor uppmuntras anpassa sig till ett västerländskt kvinnligt ideal och »normalbeteende». Motstånd förekommer i bokens »pojkflicka» och den kvinnliga huvudpersonens försök att vara självständig, men eftersom båda blir symboliskt kuvade sänds också signaler om vad som anses vara normalt »flickbeteende». Samtidigt gör ett par tydliga traditionella invandrarstereotyper, i kombination med ett implicit artikulerat svenskhetsideal, att det ytliga men sannolikt välmenande mångfaldsbudskapet blir tvetydigt.