hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mycket mat, men lite måltider: en studie av arbetsplatsen som måltidsarena
Lunds universitet.
2009 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Många människor tillbringar en stor del av dygnet på en arbetsplats, vilket innebär att det är en plats och en tid inte bara för arbete utan också för sociala relationer samt för mat och dryck. Maten, vare sig det handlar om lunchen klockan tolv, eftermiddagsfikan klockan tre eller chokladbiten under nattskiftet, bidrar till att skapa pauser i arbetet. Arbetsplatsen kan ha tydliga regler för vilka tider och platser som är avsatta för mat och dryck. I andra fall är det upp till den enskilde anställde att arrangera för var, när och med vem som maten ska intas. Många människor arbetar även oregelbundna tider, är knutna till flera fysiska arbetsplatser eller tillhör yrkesgrupper med mobila arbetsplatser, vilket också avspeglas i matvanornas oregelbundenhet i tid och plats. Måltiden är någonting mer än den mat vi äter och på arbetsplatsen är den omringad av speciella förutsättningar när det gäller den mat som finns tillgänglig, de tider och platser som är avsedda för mat och dryck, men också de omgivande sociala relationerna. I denna avhandling studeras måltidens villkor i dagens arbetsliv utifrån studier på ett sjukhus samt ett privat tillverkningsföretag. En tidigare pilotstudie där ett bussbolag samt ett vård- och äldreboende medverkade, har också bidragit med viktigt material till studien. Genom observationer, intervjuer samt en enkätstudie analyseras och problematiseras måltidens förutsättningar och begränsningar för de anställda på arbetsplatserna. Frågeställningarna handlar vidare om hur arbetsplatsernas olika måltidsaktörer, i studien definierade som de anställda, ledningen och matutbudets representanter, värderar och prioriterar mat och måltider.

Tidigare måltidsforskning inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna har sällan fokuserat på arbetsplatsen och forskning om arbete, arbetsmiljö eller organisationer har inte heller lyft fram måltidens betydelse. I avhandlingen används därför teoretiska perspektiv som hanterar såväl måltid som arbete och tid, vilka diskuteras i relation till arbetsplatsens måltid. Interaktionistiska perspektiv kopplade till tolknings- och meningsskapande processer, och mer specifikt till Goffmans analyser av vardagsnära möten och scenframträdanden, är även centrala, där maten och måltiden analyseras som sociala och kommunikativa verktyg. Arbetsplatsen är en mångfasetterad arena, ofta bestående av olika yrkesgrupper och skilda arbetstider, av män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund, vilket också innebär skilda förutsättningar i relation till måltiden. I studien framträder hur måltiden och dess ”ingredienser” ofta kommer i kläm eller rationaliseras bort på arbetsplatserna, då tiden och platsen för måltiden krymper. Detta innebär ett minskat intresse för och en nedprioritering av arbetstidens måltid. Då det finns konkurrens från familjen och hemmets relationer prioriteras ofta arbetsplatsmåltiden bort, vilket också förstärks av avsaknaden av strategier och engagemang för måltiden bland ledningens- och utbudets aktörer, inte minst för de anställda som arbetar utanför regelbunden dagtid. ”Måltiden” reduceras till att handla om ett ”ätande”, eller ett intag av mat och dryck där inga krav ställs och som präglas av ointresse, bristande planering och låga förväntningar.

Abstract [en]

Many people spend hours in a workplace every week and food and drink play a central role in providing nutrition and energy and help to create breaks during the working day. However, meals are something more than the food consumed. This dissertation focuses on the meal at work, where the meal is surrounded by special circumstances when it comes to time, place and social relations, as well as the food. The main objective of this study is to increase our understanding of the conditions for the meal in working life today. The empirical work has been carried out at an industrial company producing components for medical technology, and at a hospital, where observations, interviews and a questionnaire have been used. A previous pilot study, where a bus-company and a residential home for care of the elderly participated, also has contributed with important material. In this dissertation I examine how different meal actors in the workplaces, consisting of the employees, the management and representatives for the food provision system, reason about and value food and meals at work.

The work of this dissertation has been inspired by the empirical findings from the pilot study, where work, time and meals are central concepts, and it has been influenced by interactionist and dramaturgical perspectives, where food and meals are important tools of communication. Many people work irregular hours and time for work as well as for breaks are shifting from day to day or between weeks. While some people have strictly regulated times for breaks, others have to create time and space for the meal individually. The workplace is a multifaceted arena, which is reflected in different conditions for the meal "ingredients", i.e. the food available and the social relations with colleagues, as well as the time and the room for the meal to take place. An important finding in this study is that the meal at work is seldom prioritized, which is interpreted as a result of how different actors reason about and value the meal. Meals at home or with the family are also important reference points in understanding how people value the workplace meal. The lack of strategies for the meal among the management and the food provision actors are apparent, which also strengthen the idea of eating for necessity at work rather than having a pleasurable meal. When economic rationality is prioritized the meal is easily rationalized away, without further notices of the consequences for the employees.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Department of Sociology, Lund University , 2009. , 300 p.
Series
Lund dissertations in sociology, ISSN 1102-4712 ; 84
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-11502Libris ID: 11358433ISBN: 91-7267-285-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:hkr-11502DiVA: diva2:681637
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-12-20 Created: 2013-12-20 Last updated: 2013-12-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Nyberg, Maria
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 256 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf