Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa en förståelse för pedagogers uppfattningar, gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn.
Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser.
Resultatet, med hänsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det är föräldrarna som bär ansvaret av att lära samt stödja sina barn i deras modersmålutveckling. Detta är något som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmålet, vilket gör det enklare att utveckla andra språk. Vidare visade resultatet på att pedagogerna har varierande uppfattningar kring fenomenet tvåspråkighet, dock med en gemensam uppfattning av svenska språkets väsentliga betydelse i förskolan.