Diskussionerna om ”granskning” av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.

Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen. Vi har valt att använda denna debatt som utgångspunkt i vår uppsats. Eftersom standarder och riktlinjer är en del av en strukturerad arbetsprocess har vi valt att se närmare på vilken påverkan dessa har på revisorns subjektiva bedömningar. Vårt huvudsyfte är att skapa förståelse för hur revisorer uppfattar att deras bedömningar på olika sätt kan påverkas av de olika regler, riktlinjer och standarder som de följer i deras arbete med granskning av hållbarhetsredovisningar.

Vi har valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi för att få en djupare förståelse av forskningsämnet. Fokus i arbetet kommer att ligga på revisorns subjektiva bedömningar, då subjektivitet är svårt att kvantifiera lämpar sig en kvalitativ ansats bättre för vårt ändamål. Som datainsamlingsmetod har vi valt att göra intervjuer med respondenter som specialiserat sig inom området hållbarhetsredovisning.  Eftersom våra respondenter har sitt säte i Stockholm fanns ingen möjlighet att utföra personliga "face-to-face" intervjuer, därför har vi utfört telefonintervjuer.

Det empiriska materialet tyder på att även om våra respondenter söker en hög grad av struktur i deras arbete med hållbarhetsredovisning så är det för att uppnå en känsla av komfort och inte för att utesluta de egna subjektiva bedömningarna. Struktur underlättar helt klart granskningsarbetet och förbättrar kvaliteten på hållbarhetsredovisningen men det går inte att bortse från att de subjektiva bedömningarna ligger till grund för revisorers arbete.  

In Sweden, discussions concerning "audit" of environmental and sustainability reports have existed since the mid-1990s. Specialist Auditor Lars-Olle Larsson believes that demand for certified sustainability reports will increase as the demands of organizations such as Global Reporting Initiative (GRI), United Nations (UN), and Amnesty International intensify. In other words, attention has been directed at both the social responsibility of the corporations as well as the individual auditor and the auditor profession.

There is a current research debate based on structure and judgement. This debate will be the starting point of our paper. As standards and guidelines are part of a structured work process, we have chosen to look closely at their influence on the auditor's subjective judgement. Our main objective is to create an understanding of how auditors perceive that their judgements can be affected in a variety of ways by regulations, guidelines, and standards used in auditing sustainability reports.

To gain a deeper understanding of the research topic, we have chosen to apply a qualitative research approach. Our focus will be the auditor's subjective judgements, and as subjectivity is difficult to quantify, a qualitative approach better suits our purpose. Our method of collecting data will be by conducting phone interviews with respondents based in Stockholm who specialize in sustainability.

The empirical material suggests that even if our respondents aim for a high degree of structure in their work with sustainability reports, it is to achieve a sense of comfort as opposed to exclude their own subjective judgements. Structure facilitates inspection, and improves the quality of sustainability reports, but the fact that subjective judgement is underlying the auditors' work cannot be ignored.