During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study. Furthermore a survey has been conducted at Skänninge prison consisting of six interviews with inmates serving sentences as well as a prison psychologist. The aim of this survey was to show how inmates perceive in the psychosocial environment from their own perspective. Allowing insight into the social context within the prison system is an additional goal of this work, information that is generally unseen by the public.

This research shows a number of different suicidal causes, the most significant indicating that individuals are placed in cells with conditions similar to those of isolation. The European council against torture and human treatment has, at a number of occasions, pointed out and criticised the Swedish Correctional System regarding the isolation of inmates and the extremely long detention periods. The result of the criticism appears to suggest that the isolation is a leading cause of the increasing number of suicides. “Omvådnadsinspektionens” final report (2008) shows, amongst other things, that the risk of suicide is nine times higher for inmates placed in isolation cells rather than those placed in shared cells. Furthermore the investigation shows that the Swedish Correctional system treats the so called “high-risk” population, who have multiple psychological potentially leading to suicide, but document no empirical statistics for the connection suicide psychiatric diagnoses. 

In 2007, The Swedish Correctional System reformed their security routines and created a new “security landscape” with electrically strengthened shell protection and other integrity-damaging actions. The reason was to overcome the tragic consequences beginning with three spectacular escapes in 2004. The new Swedish Correctional System must be regarded as the primary reason for a harsher and harder psychosocial environment, thereby trigging suicidal behaviours.

Under perioden 2002 till 2012 har 74 personer begått självmord inom Svensk kriminalvård. Under samma tidsperiod har 702 destruktivt självskadande handlingar och självmordsförsök inrapporterats. Syftet med denna uppsats var att undersöka och illuminera olika orsaksfaktorer och påverkansfaktorer som gör att en individ väljer att begå självmord och eller utföra självskadehandlingar i ett häkte eller anstalt. Den teoretiska ansatsen är en etnografisk studie av en rådande social kontext. Metod delen utgår från litteraturstudier där statistik och tidigare forskning avseende psykosocial miljö och psykisk ohälsa ingår. En kvalitativ undersökning har genomförts på anstalten Skänninge som består av sex stycken intervjuer med intagna män som avtjänar straff där, samt med anstaltens psykolog. Fokus för undersökningen var att återge den upplevda psykosociala miljön ur de intagnas perspektiv. Syftet var vidare att förmedla en social kontext vilket allmänheten har ett begränsat tillträde till.

Undersökningen påvisar en rad olika orsaksfaktorer, där den enskilt största faktorn pekar mot att människor häktas och placeras i ensamceller med isoleringslika förutsättningar. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling har vid ett flertal tillfällen påpekat och kritiserat svenskt rättsväsende avseende isoleringen av intagna och extremt långa häktningstider. Resultatet av kritiken förefaller peka på att långa häktningstider och isolering är en av orsaksförklaringarna till det ökande antalet självmord. Omvårdnadinpektionens slutrapport (2008) visar bland annat att suicidrisken var nio gånger högre för intagna placerade i isoleringscell än vid så kallad dubbelbeläggning. Utredningen påvisar vidare att kriminalvården hanterar vad man kallar en högriskpopulation med multipla psykiska diagnoser som orsakssamband för självmord men redovisar ingen empiri för direktkopplingen självmord psykiatrisk diagnos.

Kriminalvården reformerade år 2007 sina säkerhetsrutiner och skapade ett nytt säkerhetslandskap med el-förstärkta skalskydd och en rad integritetskränkande åtgärder för att komma tillrätta med den tragiska utvecklingen inom kriminalvården föranlett av tre spektakulära rymningar som skedde år 2004. Den nya säkerhetspolitiska inriktningen inom svensk kriminalvård får anses vara den största anledningen till ett allt kärvare och hårdare klimat inom den psykosociala miljön vilket därigenom kan medverka till självmord och självskadebeteenden inom kriminalvården.