Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende. Översikten är baserad på sju vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som både kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: De artiklar vi fann pekade på en negativ attityd hos sjuksköterskor till att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer. De mest framträdande attityderna är att det är en krävande patientgrupp, och att det inte känns meningsfullt att vårda dem. Diskussion: För att kunna uppnå bättre vårdkvalitet och förbättra vårdmötet till patienter med substansberoende behövs det enligt resultatet en attitydförändring hos sjuksköterskor. Kunskap, erfarenhet och en känsla av mening i vårdandet av patientgruppen verkar vara viktigt och diskuteras enligt Antonovsky´s KASAM teori.

Background: Substance dependence is a growing health problem. As a result, nurses encounter people with substance dependence to a greater extent than before, while the nursing education has only limited focus on substance dependence. Studies show that a lack of knowledge can have an impact on nurses’ attitudes towards different patient groups, which also seems to affect the care provision and the nurse-patient encounter. Purpose: The aim of this study was to illuminate nurses’ attitudes in caring for people with substance dependence in somatic healthcare settings. Method: The study is a literature review, based on, in all, seven qualitative and quantitative empirical studies. The studies were quality assessed and analyzed. Results: The results indicate that nurses in somatic healthcare settings generally have a negative attitude towards caring for people with substance dependence. The most prominent attitudes were that it is a difficult group to care for, and that caring for them does not feel meaningful. Conclusion: In order to provide a high quality care for this group, a change of attitudes is required. Knowledge, experience and a sense of meaning in caring for this group, seems essential, and is discussed in the light of Antonovsky’s theory, Sense of Coherence.