Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär perioder av mani och depressioner vilket kan medföra svårigheter för personer som drabbats. För att kunna förstå och hjälpa dessa personer behöver sjukvårdspersonal kunskap om hur sjukdomen upplevs och hanteras. Syfte: att belysa hur personer med bipolär sjukdom upplever och hanterar sin sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultat: Personernas inställning till diagnosen och behandling varierade och relationen till sjukvårdspersonalen var betydelsefull. Svårigheterna att hantera och bemöta sjukdomen orsakade känslor av osäkerhet, okontrollerbarhet och instabilitet. Sjukdomen påverkade självförtroendet och självkänslan och orsakade upplevd stigmatisering och problem i relationer. För att kunna hantera bipolär sjukdom krävdes egen acceptans, kunskap och insikt, struktur i vardagen samt stöd från närstående. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM. Problematiken kring acceptans av sjukdomen och motivation till fortsatt behandling är viktig kunskap för sjukvårdspersonal, liksom att sjukvårdspersonal har personernas försämrade självkänsla och upplevda stigmatisering i åtanke. Detta för att hjälpa personerna att känna KASAM och få ett mer salutogent perspektiv. Patientutbildning bör anpassas efter varje individs behov. Slutsats: Lyhördhet för hur varje individ upplever och hanterar sitt liv med bipolär sjukdom krävs, samt att vården anpassas därefter. Därvid kan patienternas KASAM ökas.

Background: Bipolar disorder involves periods of mania and depression, which may cause difficulties for those affected. In order to understand and help those affected, health care providers need to be aware of the subjective experience and coping skills of their clients. Purpose: To examine how people with bipolar disorder experience and handle their illness. Method: A literature review of relevant qualitative articles was conducted. Results: subjects' attitudes towards the diagnosis and treatment varied and the relationship with healthcare professionals was relevant. The disorder was accompanied with feelings of uncertainty, uncontrollability and instability. It also affected self confidence, self-esteem, caused an experience of stigma and relationship difficulties. Coping strategies included acceptance, information, structure of everyday life and family support. Discussion: Antonovskys theory about sense of coherence, SOC, was used for the discussion Acceptance and motivation to treatment are key- topics for health care professionals. Clients lower self- esteem and the issue of stigma needs to be addressed. This might increase the clients SOC and facilitate the move towards a salutogenic perspective. Patient information should be adapted to individual needs. Conclusion: Awareness of individual experiences and skills is necessary. The clients care and treatment needs to be adapted accordingly.