Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande:

– Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska motionerna?

– Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan?

– Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande?

Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna. Synen på hur problemen med ordning i skolan ska hanteras skiljer sig mellan olika politiska partier men även mellan politiker och lärare. Olika förslag på hur ordning ska hanteras lyfts fram både bland politiker och lärare. Den attityd som är mest påtaglig hos lärarna är att de inte vill ha ett ordningsbetyg, utan påpekar att det personliga mötet och relationen med eleven är viktigast för att skapa ordning och trivsel i skolan.