Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

In this study a particular kind of figurative language, so-called anthropomorphic speech, is analysed in the context of science activities in a preschool setting. Anthropomorphism means speaking about something non-human in human terms. Can any systematic pattern be seen with regard to when such speech is used? Do children and/or teachers introduce this kind of talking and how is it responded to by the interlocutor(s)? Of 128 instances of anthropomorphism found, 24 were made by the children and 104 by the teachers. Children sometimes respond in line with the introduction of such speech but they also at times reject this way of speaking. Anthropomorphic speech is discussed as a strategy for the teachers in handling the dilemma of how to connect with children's experiences and terms, on the one hand, and developing children's understanding, on the other hand.

In this study children´s questions during theme work about soil are analysed. Children´s questions are seen as expressions for children´s learning and sense making. Activities in preschool are abserved through video recordings. Twelve children, three to five years are included in the study. The results are presented on the basis of the focus of the children´s questions and discussed in relation to children´s perspectives,  learning and the development of the theme work over time. The results point at children´s questions as important didactic starting points when interacting about a specific content.