Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.