I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg. Informanterna valdes medvetet till min studie eftersom att de arbetade med digitala verktyg samt ovan nämnda metod - Att skriva sig till läsning, och de blev då ”nyckelinformanter”. Resultatet av empirin var att lärarnas förhållningssätt visade på att de starkt förespråkade metoden med argumentation att alla elever kan lyckas. Elevernas förhållningssätt till användningen av digitala verktyg var avslappnat; de såg datorerna och läsplattorna som något självklart och skulle inte kunna föreställa sig något annat.