Syftet med uppsatsen är att undersöka hur praktiserande muslimska elever i den svenska skolan firar ramadan, och på vilket sätt pedagoger och muslimska elever upplever att skolprestationen påverkas av ramadanfirandet. Forskningen visar på att fastan medför fysiologiska svårigheter vilket vi vill fördjupa oss i. Vi vill även ta reda på om pedagoger och praktiserande muslimska elever upplever att det finns annan problematik kopplat till ramadan.

     Syftet besvarar vi med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervjustudie. Intervjuerna bestod av sex pedagoger och sex elever, formen på intervjuerna var både strukturerade och semi-strukturerad.

I teoribakgrunden framgår det tillexempel vilka konsekvenser som kan uppstå i skolan när elever fastar en hel månad. Andra betydelsefulla delar i teoribakgrunden är islams mångfald och synen på islam i Sverige samt hur firandet av ramadan går till för muslimer i Sverige. 

     Resultatet visar på att de muslimska eleverna firar ramadan på liknande sätt. De fastar under dygnets ljusa timmar, och efter solnedgången samlas familjen för en gemensam måltid. Fastan är en sympati med de fattiga vilket är en viktig del av religionen och eleverna utför olika solidaritetshandlingar. 

      I resultatet framkommer det att eleverna var trötta, okoncentrerade, ineffektiva och hade humörsvängningar under ramadan. De intervjuade eleverna anser att skolan var mycket tuffare under fastemånaden. Pedagogerna berättar att ledigheten kring slutfesten bayram upplevs som ett återkommande problem. Intervjuade pedagoger och elever önskar ett landsomfattande beslut angående beviljad ledighet vid slutfesten samt ökad kunskap om högtiden ramadan.

Ämnesord: Islam, kost, muslimer i Sverige, ramadan, skolprestation, svensk skola, sömn