Utifrån intervjuer med 36 gymnasieelever har jag kommit fram att historieämnet uppfattas som eurocentriskt. En utvidgning av historieämnets geopolitiska horisont ses som en möjlig lösning på problemet. En trolig förklaring till detta är att flera elever ser olika asiatiska länders (framförallt Kinas) potentiella ekonomiska expansion som en viktig anledning till att se sig omkring och utveckla kunskaper om omvärlden. Den globala ekonomin och mediernas syn på omvärlden är därmed en möjlig förklaring till det ökade intresset för andra delar av världen. Dessutom har majoriteten av eleverna för avsikt att resa och/eller studera utomlands efter studenten. Många elever har också regelbundet besökt sina föräldrars födelseländer samt påverkats av föräldrarnas och de utländska mediernas syn på omvärlden.

Med utgångspunkt från intervjuerna har tre möjliga förslag till individualisering på basis av enskilda elevers etniska identifikationer utkristalliserats. För det första skulle man kunna låta eleverna specialisera sig inom ett visst område genom individuella arbetsuppgifter. För det andra kan stora så kallade invandrargruppers historia skrivas in i den historia som definieras som generell och som läses av samtliga elever. För det tredje har några få elever angett att en individualisering av historieämnet på basis av elevers etniska tillhörigheter kan göras inom den så kallade privata sfären eller som en del av modersmålsundervisningen.