Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.

Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren.

I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia. Vidare tar jag upp vikten av att se till den enskilda individen och dess förutsättningar, samt olika möjligheter till att möta den enskilda individen i matematikundervisningen.

Det empiriska materialet hanteras anonymt för att garantera anonymitet. Problemen löstes av samtliga elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Resultatet visade att det förekommer olika representationer för hur elever tänker kring ett bestämt problem. Att nivågrupperingar skulle vara att föredra kan inte bekräftas ur resultatet. Resultatet visade att den blandade gruppen hade en djupare förståelse totalt sett.