hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Äldreskyddsombudskapet
Amove AB. (Veteransoldater och deras familjer, Barn och Hälsa)ORCID iD: 0000-0002-1021-6812
2004 (Swedish)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Boken är utgiven inom Länsstyrelsen i Skåne läns rapportserie ”Skåne i Utveckling” och  handlar om hur länsstyrelsen valde att verkställa beslutet och hur äldreskyddsombudskap utvecklades under hösten 2003. I budgetbeslutet för år 2003 beslutade riksdagen att förstärka tillsynen inom äldreomsorgen genom medel till tillsättande av äldreskyddsombud.  Äldreskyddsombudens uppgift skulle vara att, utifrån ett medborgarperspektiv, bedriva operativ tillsyn inom vården och omsorgen om äldre enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. I detta arbete skulle ombuden samverka dels med personal inom den ordinarie tillsynsverksamheten inom länsstyrelserna och socialstyrelsen, dels med andra aktörer som bedriver tillsyn eller på annat sätt har som uppgift att upprätthålla kvaliteten inom äldreomsorgen. Uppdragets betoning på medborgarperspektivet gav uppslag till nya idéer och tankar kring tillsynen. Det blev angeläget att ta tillfället i akt att utveckla tillsynen inom det sociala området.

 

Inom den sociala funktionens arbete inom Länsstyrelsen i Skåne län var det systemiska förhållningssättet en ledstjärna. Det var därför naturligt att studera tillblivelsen av äldreskyddsombuden och deras arbete med utgångspunkt utifrån systemiskt arbetssätt.

Ann-Margreth Olsson, AMOVE AB, fick uppdraget att genom projektet ”Äldreskyddsombud och tillsyn” följa och underlätta utvecklingen av rollen som äldreskyddsombud och tillsynen som är knuten till rollen. Hon genomförde arbetet som aktionsforskande systemisk konsult.

Studien syftande till att utgöra grund för fortsatt utvecklingsarbete och inspirera till reflektion och lärande samt utgöra grund för senare jämförande studier och utvärdering av äldreskyddsombudskapet och hur den framtida äldreomsorgens kvalitet säkras i dialog.

Abstract ÄLDRESKYDDSOMBUDskapet

Sedan Riksdagen beslutat om förstärkning av tillsynsverksamheten inom landets äldreomsorg tillsatte länsstyrelsen i Skåne län den 1 september 2003 sex nya äldreskyddsombud. Ombudens närmaste chef blev socialdirektör Eva Carlström. Boken Äldreskyddsombudskapet handlar om hur länsstyrelsen valde att verkställ riksdagens beslut och utveckla äldreskyddsombudskapet. Boken syftar till att väcka inspiration till samtal och reflektioner om äldres vård och omsorg, om förändringsarbete och om utveckling av tillsynsverksamhet.

 

Projektet ”Äldreskyddsombud och tillsyn”, inom vilket äldreskyddsombudskapet utvecklades, handlade om att underlätta och stödja förändringsprocesserna i utvecklingsarbetet genom systemisk, social konstruktionistisk, konsultation och studie. Inom projektet inventerades bl.a. de förväntningar och förhoppningar som väckts på äldreskyddsombuden. Studien omfattar 87 intervjuer och ett 25-tal deltagande observationer. Bland de intervjuade återfinns politiker, brukare, anhöriga professionella, medarbetare inom äldreomsorg och inom länsstyrelsen, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), chefer och ledare, samarbetspartners (exempelvis förtroendenämnd och äldreombudsmän), representanter från olika intresseorganisationer, nätverk och föreningar.  

 

Bokens första del innehåller berättelser om och reflektioner över vad som hände när medarbetare (tre socialkonsulenter) inom länsstyrelsen fick i uppdrag att gå i bräschen för nyskapande av tillsynen som äldreskyddsombud som förberedelse för och introduktion av de nya äldreskyddsombuden. En Skånemodell för äldreskyddsombud lanserades. Vad som hände när de nya äldreskyddsombuden sen kom på plats och hur mötet mellan ”ny-gammalt” och ”nytt” tedde sig. Här finns mycket att lära av erfarenheterna i förändrings- och utvecklingsarbete.

 

Andra delen av boken är koncentrerad på de frågeställningar och förväntningar som väcktes i intervjuundersökningen. I intervjuerna gavs flera tips och idéer när det gäller metodiken vid tillsynsbesök och utveckling av länsstyrelsens tillsynsarbete. Framför allt önskades, att äldreskyddsombuden skulle vara ”ute” i kommunerna, besöka vård- och omsorgsverksamheterna och ”småprata” med äldre medborgare i länet. Ger äldreskyddsombuden äldre medborgare möjlighet att berätta kommer de att ha mycket att förmedla om: vad de hör och ser inom vården samt om hur den äldre generationen har det. Äldre personer har erfarenheter och de kan också ha kompetens som gör att de kan analysera och värdera händelser, arbetssätt, bemötande och verksamheter. Intervjupersonerna talade om vikten av att äldreskyddsombuden skulle använda en metodik som gör att de verkligen stannar upp och hör vad de äldre har att berätta:

 

–      Äldreskyddsombuden bör använda öppna frågor, vara frågvisa, nyfikna, visa intresse och därmed lyckas få fram människors personliga funderingar och undringar…..

 

–      Fortsätta fråga, göra kopplingar till vad som sägs, vara följsamma och intresserade och fråga vidare om det som kommer upp……..

 

Intervjupersoner önskade också att ombuden skulle ta sig tid att lära känna rådande sätt att tala och förhålla sig till varandra inom verksamheterna de besöker.  En äldre man, vars fru bodde i ett särskilt boende som han besökte varje dag, uttryckte detta som att:

 

–      Det går att ”se atmosfären” – ”att lukta sig till” hur det egentligen står till.

 

Intervjupersonernas berättelser handlade framför allt om förväntningar av dialog och öppet samtalsklimat. Budskapet var också att äldreskyddsombuden förväntas intressera sig för den enskildes hela livssituation:

 

–      Människors liv är odelbart. Det måste handla om de äldres hela livssituation – hela vårdsituationen – oberoende av lagstiftning.

 

Intervjupersonerna förväntade sig inte att äldreskyddsombuden skulle ha kompetens för eller sätta sig in i de direkta medicinska insatserna, men att de skulle se till hela vård- och omsorgssituationen för den enskilde och utifrån dennes perspektiv såväl enligt Socialtjänstlagen som Hälso- och sjukvårdslagen.

 

Studien visar sammanfattningsvis hur samma företeelse, i detta fall äldreskyddsombudskapet, kan uppfattas och förstås på olika sätt beroende på vilket perspektiv som anläggs. Begrepps innebörd varierar beroende bl.a. på i vilken kontext tolkningen görs och vilka andra kontexter som ingår i samspelet. I studien presenteras alternativa och kompletterande figurer för fyra olika perspektiv i rollen som äldreskyddsombud: kontrollanten, ombudet, samarbetspartner och utvecklaren. För att åskådliggöra hur olika kontexter (sammanhang) samspelar och påverkar varandra reflexivt presenteras perspektiven med hjälp av CMM, Coordinated Management of Meaning (Pearce 1994). Samtliga dessa perspektiv (och troligen fler därtill) ger olika berättelser som alla utgör vad som kan kallas ’äldreskyddsombudskapet’ . De olika perspektiven och kontexterna påverkar varandra och responderar till varandra. Det nya äldreskyddsombudskapet kan sägas innebära, att ”kryssa” mellan dessa olika nivåer och sammanhang och att agera olika i olika situationer och i olika skeden - att bedöma vad som är passande i det aktuella sammanhangets skede och att variera sig i förhållningssätt, metoder och tekniker utifrån förutsättningarna. Metodiken handlar om att vara vaksam och medveten om den egna sensitiviteten och responsivitet i all kommunikation med omgivningen: Vad är jag med om att skapa? Visar äldreskyddsombuden att dialog och responsivitet är viktigt kommer detta att påverka alla andra aktörer inom äldreomsorgen i Skåne.

 

På alla nivåer och i alla sammanhang handlar vård och omsorg om människors förmåga att kommunicera med varandra. När kommunikationen fungerar kan vi komma överens om vilka förväntningar som råder och kan försöka leva upp till våra överenskommelser. Fungerande kommunikation upplevs som gott bemötande och kommunikation leder till överenskommelser om vad som är rätt kvalitet i sammanhanget. Fungerar inte kommunikationen nås vi inte av varandras budskap. Vi upplever dåligt bemötande, ger och får andra tjänster än vi velat ha som ger fel kvalitet. Kommunikation är således A och O. Äldreskyddsombudens viktigaste uppgift kan mycket komprimerat sägas handla om att i länet medverka till att förbättra kommunikationen. Däri är huvudsyftet att framför allt göra fler röster hörda, att göra äldre personers röster starkare och de, vars egna röster inte blir hörda, hörda.

 

LITTERATUR

Olsson, Ann-Margreth (2004) ÄLDRESKYDDSOMBUDskapet, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2004:15, ISSN 1402-3393

Pearce, W. B. (1994).Interpersonal Communication.Making Social Worlds. New York, HarperCollins College Publishers.        

 

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län , 2004. , 104 p.
Series
Skåne i utveckling, ISSN 1402-3393S ; 15
Keyword [en]
safety delegate of elderly people, elderly care, supervision, neglect, dialogue, systemic practice, Appreciative Inquiry, Strange loops, CMM, domains, tripods, externalisation, reflecting
Keyword [sv]
äldreskyddsombud, äldreomsorg, tillsyn, missförhållanden, dialog, systemisk praktik, uppskattande, bejakande undersökning, Märkliga Krumbukter, CMM, domäner, tripods, externalisering, reflekterande
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-8844OAI: oai:DiVA.org:hkr-8844DiVA: diva2:473734
Projects
Äldreskyddsombud och tillsyn. Safety delegate of elderly people and supervision
Available from: 2012-01-11 Created: 2012-01-07 Last updated: 2016-04-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Olsson, Ann-Margreth E.
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 115 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf